Job 41
41
1Ingen är så dumdristig (grym mot sig själv) att han retar upp den [Leviatan].
[Om människan inte kan bemästra Leviatan, hur kan hon tro att hon skulle kunna kontrollera Gud, skaparen av detta djur?]
Vem vågar då sätta sig upp mot mig?
2Vem har gett mig något som jag skulle betala tillbaka?
Allt under himlen tillhör mig!
[Efter avbrottet i vers 1-2 med huvudpunkten varför Leviatan nämns, återgår nu berättelsen till att beskriva djurets storlek och styrka:]
3Jag vill inte hålla tyst om hans ben,
hans styrka (sätt)
och hans välskapta form (struktur).
4Vem kan klä av honom hans yttermantel (yttre eller främre pansar)?
Vem vågar sig nära hans dubbla betsel [rader med tänder, käkar, bröstpansar]?
5Vem kan öppna portarna till hans gap [ordagrant ”ansiktes dörrar”]?
Fylld med skräckinjagande tänder runt alla sidor!
6 [Tre verser beskriver nu Leviatans tjocka hud:]
Den har rader med sköldar (fjäll) som är hans stolthet (på hans rygg)
tätt sammanslutna och förseglade (som sigill).
[Hebreiskan har ”stolt”, medan den grekiska översättningen har ”rygg”. Rygg passar bättre in på en rent fysisk beskrivning av Leviatan som ett djur, medan stolthet ger fler undertoner av hans attityd.]
7Den ena tätt mot den andra,
ingen luft kan tränga in mellan dem.
8De håller ihop med varandra [ordagrant ”som en man med sin bror”],
de hakar i varandra och är oskiljaktiga.
9 [Fyra verser beskriver nu röken från Leviatans nos och gap:]
När han fnyser (nyser, frustar, blåser ut) strålar (blixtrar) det ut ljus,
hans ögon är [röda, kikar fram genom en smal springa] som morgonsolens strålar.
10Ur hans gap kommer eldslågor,
gnistor av eld bryter fram.
11Ur hans näsborrar stiger rök,
som från en kokande gryta på [en eld med] sävstrå [som bolmar och ryker kraftigt].
12Hans andedräkt kan antända kol,
lågor går ut ur hans gap.
[Exakt vad som beskrivs här är inte helt klart. Det finns flera exempel på märkliga fenomen i djurvärlden. Elektriska ålar kan alstra spänningar på upp till 900 volt. Eldflugor och lysmaskar utstrålar ljus. Bombarderbaggen är en i dag levande art som faktiskt sprutar eld. I bakdelen har den lilla skalbaggen två kammare. Vid fara tömmer den ut vätskan från den inre kammaren i den yttre. En kemisk reaktion mellan ämnena skapar en kraftig värmeutveckling som skjuter ut den nära 100-gradiga giftiga blandningen mot angriparen. Leviatan kan ha haft någon sådan typ av mekanism, eller så är det en mer poetisk förklaring där vattenånga beskrivs att se ut som eld. Leviatan rörde sig i vatten, se vers 22, 23. Om djuret sprutade vattenånga genom näsborrarna och öppnade sitt röda gap och fladdrade med sin röda tunga skulle det kunna beskrivas som rök och eld.]
13På hans nacke bor styrkan,
skräcken (fruktan, förfäran) dansar framför honom.
14Hans hudveck (överhäng) sitter fast mot varandra,
som gjutna på honom, orubbliga.
15Hans hjärta är hårt som sten [han är grym],
[orubblig] som den understa kvarnstenen.
16När han reser sig [för att attackera eller försvara sig] bävar gudarna (de mäktiga – hebr. el),
brutna (krossade) retirerar de.
[Versen är svåröversatt. Den första delen har hebr. el-im, gudar i plural. Det kan vara en anspelning på det mytologiska havsodjuret som strider mot olika gudar. Syftar Leviatan på Satan, kan det vara striden mellan Guds och Satans änglar som beskrivs, se Upp 12:7-9. Är Leviatan bara ett djur måste ”gudar” översättas till ”de mäktiga” och syftar då på stridshjältar som försöker angripa odjuret. Den andra delen är också svårtolkad. Den består i hebreiskan av två ord seber och chata. Det första betyder ”fraktur, att något bryts, krossas och förstörs” och det andra ”synd, att missa målet, retirera eller att gå vilse”. Betydelsen verkar vara att den som utmanar Leviatan krossas mentalt och får fly.]
17 [Tre verser beskriver hur vanliga vapen inte biter på Leviatan:]
Svärdet som sträcks mot honom har ingen effekt (kan inte stå),
inte heller spjut, pil eller lans (bröstpansar – shirjah) [Ordet används bara här i hela GT och kan syftar på någon form av spjut/vapen eller bröstpansar. I så fall är poängen att även om man har ett bröstpansar till sitt försvar, så gör det ingen nytta].
18Han betraktar järn som halm,
och koppar som murket trä. [Vapnen bryts sönder.]
19Pilar skrämmer inte bort honom,
stenar som slungas mot honom liknar agnar (strån) [som blåser bort med vinden].
20Stridsklubbor betraktar han som halmstrån,
han skrattar åt rasslet (mullret) av lansar.
21 [Följande tre verser beskriver hur Leviatan rör sig både på land och i vatten.]
Hans undersida är som skarpa (vassa) lerskärvor,
han gör spår i dyn som efter en trösksläde.
22Han får djupet att koka som en gryta,
vattnet skummar som när man kokar salva.
23Efter honom går ett lysande stråk,
djupet [vattnet] tycks bli vithårigt. [När Leviatan simmar liknas vattenskummet i spåret bakom honom vid en äldre persons långa gråa hår.]
24 [Följande två verser avslutar beskrivningen av Leviatan:]
Inget annat på jorden (marken) liknar honom
– en varelse helt utan fruktan.
25Han ser på allt som är upphöjt,
han är kung över stolthetens söner (alla som är stolta).
[Frasen ”stolthetens söner” kan inkludera människor som gör uppror mot Gud. I Job 28:8 används en liknande fras om de stolta lejonen. Genomgående finns denna dubbelhet där Leviatan beskrivs som ett djur, men också avspeglar Satan och hans verkningar.]
Nu markerat:
Job 41: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln