Josua 17
17
Manasse
1Och detta är lotten för Manasses stam, för han var Josefs förstfödde, liksom Machir var Manasses förstfödde [1 Mos 50:23; 4 Mos 26:29], Gileads far – eftersom han var en stridsman [4 Mos 32:39] – så hade han Gilead och Bashan. 2Och lotten för resten av Manasses söner efter deras familjer var för Aviezers söner och för Cheleks söner och för Asriels söner och för Shechems söner och för Chefers söner och för Shemidas söner, dessa var Manasses söner, Josefs son, efter deras familjer.
3Men Tselofechad, Chefers son, Gileads son, Machirs son, Manasses son, hade inga söner, utan döttrar [4 Mos 26:33; 4 Mos 27:1] och detta är namnen på hans [fem] döttrar: Machlah och Noah, Choglah, Milkah och Tirtsah. 4Och de kom nära framför prästen Elazar och framför Josua, Nuns son, och inför ledarna och sa: ”Herren (Jahveh) befallde Mose att ge oss ett arv bland våra bröder.” Därför, efter Herrens (Jahvehs) befallning, gav han dem ett arv bland deras fars bröder. 5Och tio delar föll på Manasse vid sidan om Gileads land och Bashan som är på andra sidan Jordan, 6eftersom Manasses döttrar hade ett arv bland hans söner och Gilead tillhörde resten av Manasses söner.
7Och Manasses gräns började från Asher, Michmetat som är framför Shechem [nuvarande Nablus i Samarien, se 1 Mos 12:6] och gränsen gick till höger till Ein-Tappoach. 8Tappoach land tillhörde Manasse men Tappoach på gränsen till Manasse tillhörde Efraims söner. 9Och gränsen gick ner till Kanas bäck söderut från bäcken med städer som tillhör Efraim bland Manasses städer, men Manasses gräns är på den norra sidan om bäcken och går därifrån ut till havet (Medelhavet). 10Söderut är Efraims och norrut är Manasses och havet är hans gräns och den sträcker sig till Asher i norr och till Isaskar i öster.
11På Isaskars och Ashers områden fick Manasse:
Beit-Shean med omkringliggande orter (ordagrant: hennes döttrar),
Jivleam med omkringliggande orter (ordagrant: hennes döttrar),
invånarna i Dor med omkringliggande städer,
invånarna i Ein-Dor med omkringliggande städer,
invånarna i Taanach med omkringliggande städer,
invånarna i Megiddo med omkringliggande orter (ordagrant: hennes döttrar),
tre (den tredje) Nafot (höjd, kulle).
[De två sista orden i versen är ordagrant tre nafot. Ordet betyder kulle eller bergsbygd. Det är en kommentar som antingen kan syfta på Dor (den tredje staden i listan) och att den har ett alternativt namn ”Nafot Dor”, som t.ex. i Jos 11:2. Eller så syftar det på geografin på de tre sista städerna som ligger i bergsbygden, ”de tre bergsstäderna”, och är då bara en avslutande kommentar.]
12Men Manasses söner kunde inte driva ut invånarna i dessa städer för kanaanéerna var beslutna att bo i detta land. 13Och det hände när Israels söner hade blivit starka (vuxit sig stora, blivit många) att de satte kanaanéerna att göra hårt arbete, men de drev inte ut dem fullständigt.
14Och Josefs söner talade till Josua och sa: ”Varför har du gett mig en lott och en del som arv? Se, jag är ett stort folk för så mycket har Herren (Jahveh) välsignat mig.” 15Och Josua sa till dem: ”Om du är ett stort folk gå då upp till skogen och hugg ner för dig själv där i perisséernas land och Refaim, eftersom Efraims bergsbygd är för trångt för dig.” [Efraims bergsbygd sträckte sig från Betel, norr om Jerusalem, upp till Jisreelslätten.]
16Och Josefs söner sa: ”Bergsbygden är inte tillräckligt för oss och alla kanaanéerna som bor i landets dal har vagnar av järn, både de som är i Beit-Shean och dess byar och de som är i Jizreels dal.”
17Och Josua talade till Josefs hus till Efraim och till Manasse och sa: ”Du är ett stort folk och har stor kraft (styrka), du ska inte ha bara en lott, 18men bergsbygden ska vara ditt, för fast det är en skog ska du hugga ner den och förtjänsten därav ska vara din, för du ska driva ut kanaanéerna fast de har vagnar av järn och fast de är starka.”
Nu markerat:
Josua 17: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln