Klagovisorna 3
3
Klagosång 3 – Det finns hopp
א – alef
1 Jag är mannen som har sett lidande
genom hans vredes stav.
2 Han har lett mig och fått mig att vandra
i mörker och inte i ljus.
3 Ja (sannerligen), han vänder gång på gång
sin hand emot mig, hela dagen.
[Den första hebreiska bokstaven är: א – alef. Tecknet föreställer en oxe. Bokstaven symboliserar styrka, ledaren, den första och det viktigaste. I dessa verser är det orden ”Jag”, ”Han har” och ”Ja” som börjar med denna bokstav.]
ב – bet
4Mina muskler och min hud är utslitna,
han har brutit mina ben (hela kroppen är nedbruten och svag).
5Han har byggt mot mig (som belägringsvallar) och omringat mig
med galla, vånda och bitterhet.
6 I mörkret har han låtit mig bo,
som de som har varit döda länge.
[Den andra hebreiska bokstaven är: ב – bet. Tecknet avbildar ett hus med bara en dörr. Det symboliserar ett hem och total tillit. Orden för ”utslitna”, ”har byggt” och ”I mörkret” börjar med denna bokstav.]
ג – gimel
7 Han har vallat in (byggt en mur omkring) mig, så att jag inte kan gå någonstans,
han har gjort mina kedjor tunga.
8 Även när jag ropar på hjälp,
stänger han ute mina böner.
9Han har stängt min väg med huggna stenar,
stigen blev krokig.
[Den tredje hebreiska bokstaven är: ג – gimel. Tecknet avbildar en kamel. Ofta symboliserar den uthållighet; en kamel går genom öknen i hetta och kyla, oavsett omständigheter håller den huvudet högt och går framåt. I dessa verser är det orden ”Han har vallat in”, ”Även” och ”stängt” som börjar med denna bokstav.]
ד – dalet
10Han är för mig som en björn som ligger och väntar (på byte),
ett lejon som gömmer sig.
11Han har böjt undan (vänt bort) mina vägar (tvingat mig av vägen) [Ps 146:9] och slitit mig i stycken;
han har gjort mig öde.
12Han har spänt sin båge
och gjort mig till målet för sin pil.
[Den fjärde hebreiska bokstaven är: ד – dalet. Tecknet avbildar en dörr. Bokstaven representerar att kunna fatta beslut och välja rätt väg. Orden ”björn”, ”mina vägar” och ”spänt sin båge” börjar med denna bokstav och förstärker hur viktigt det är att fråga Gud efter hans vägar när vi står i vägval. I denna fas av sorgen, då bearbetning pågår, är känslan av att vara omringad av vilddjur och en måltavla för jägare något som man måste hantera och förhålla sig till. I slutändan behöver man kunna skilja känslorna från det som faktiskt är sant. Här finns tröst i Herdens käpp och stav som vill försvara, trösta och leda som det står i Ps 23:4.]
ה – he
13Han har låtit pilarna från sitt koger komma in
mellan mina njurar.
[Njurarna representerar det mest känsliga med livsavgörande funktion inombords.]
14 Jag har blivit till åtlöje för allt mitt folk,
jag är deras nidvisa hela dagen.
15 Han har fyllt mig med bitterhet [bokstavligt ”han har tillfredsställt mig med bitterhet”],
han har mättat mig med malört.
[Den femte hebreiska bokstaven är: ה – he. Tecknet avbildar en människa med uppsträckta händer. Bokstavens betydelse är att se, titta, andas och att få uppenbarad insikt om något stort och viktigt som pekats ut. Det symboliserar ofta att se och ha perspektiv. I dessa verser är det orden ”komma in”, ”Jag har blivit” och ”Han har fyllt mig” som börjar med denna bokstav. Här i bearbetningsfasen är förmågan att vidga sina perspektiv fortfarande begränsad och behovet av att vända och vrida på det som hänt är fortfarande stort. I dessa verser är det förstärkt klagan utifrån känslorna som dominerar.]
ו – vav
16 Han har förstört (krossat) mina tänder med grus,
fått mig att vältra runt (tryckt ner mig) i aska.
[Aska är en symbol för sorg, se Job 2:8; Mika 1:10.]
17Min själ är avskuren från all frid (hebr. shalom som betyder både inre frid, yttre fred, hälsa, välgång, framgång och allt gott som finns)
jag har glömt bort vad godhet är.
18 Och jag säger: Min styrka är förlorad
och jag har tappat allt mitt hopp (min förväntan) på Herren (Jahveh).
[Den sjätte hebreiska bokstaven är: ו – vav. Tecknet avbildar en tältpinne, en krok eller en hängare. Rent praktiskt var det tältpinnen som höll tältduken uppe. Den binder ihop olika saker. På samma sätt används bokstaven i grammatiken för att binda ihop ord till meningar. I dessa verser är det orden ”Han har förstört”, ”är avskuren” och ”Och jag säger” som börjar med denna bokstav.
Här uttrycks hur förmågan att förvänta sig något från Gud är borta. Det är ofta en del av bearbetningsfasen att känna uppgivenhet och för en tid sakna förmågan att ha några förväntningar.]
ז – zajin
19 Kom ihåg mitt lidande, min ångest,
bitterheten och gallan [som är som ett bittert gift].
20Jag (hela min varelse, min själ) har fortfarande detta i minnet
och är nedsjunken (bedrövad) i mig.
21 Detta påminner jag mitt hjärta om,
därför har jag hopp.
[Den sjunde hebreiska bokstaven är: ז – zajin. Tecknet avbildar ett svärd. Bokstaven symboliserar rörelse och iver. Bokstaven används i orden ”Kom ihåg”, ”i minnet” och ”Detta” och förstärker vikten av att inte glömma hur det har varit. När sorgeprocessen så småningom har nått sitt slut ska det finnas minnen kvar, men då är de inte längre smärtsamma som nu.]
ח – chet
22Herrens (Jahvehs) nåd (omsorgsfulla kärlek, trofasthet – hebr. chesed) är det
att det inte är ute med oss (att vi inte är förbrukade),
att det inte är slut med
hans [stora] barmhärtighet (oändliga nåd – hebr. rachamim).
[Både nåd och barmhärtighet är plural i grundtexten. Orden står först och sist och ramar in hela versen.]
23 Nya är de [plural – nåden/kärleken och barmhärtigheten] varje morgon,
stor (överflödande; numerärt överlägsen) är din trofasthet (stabilitet, oföränderlighet – hebr. emonah).
24Herren (Jahveh) är min del (portion), säger min själ (mitt inre – hebr. nefesh),
därför vill jag troget vänta (ha en förväntan) på honom.
[Den åttonde hebreiska bokstaven är: ח – chet. Tecknet avbildar ett staket. Bokstaven symboliserar något som binder samman och inhägnar, rent fysiskt som ett staket eller en mur, eller socialt som vänskap och kärlek. I dessa verser är det orden ”nåd”, ”Nya” och ”del” som börjar med den bokstaven. Tillsammans förstärker dessa ord tillförsikten om Guds kärlek till mänskligheten och att det i slutändan är Herrens nåd som tar mig vidare från sorgen.]
ט – tet
25Herren är god mot dem som väntar (aktivt väntar, förväntar sig ett svar, binder sig samman med) honom,
mot den som söker honom.
26Det är gott att tålmodigt vänta (vänta i stillhet)
på Herrens befrielse (frälsning).
27Det är gott för en man (stridsman) [en man i sin bästa ålder]
att han bär oket [kopplar sig samman med Gud, lär sig hur han ska hantera svårigheter och sorg] i sin ungdom. [Matt 11:28-30]
[Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg eller en människa böjd i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott – antingen rebelliskhet eller godhet. I de här verserna börjar orden ”god” och ”gott” med denna bokstav, och förstärker här att Gud är god. I bearbetningsfasen börjar man kunna se mer sakligt på verkligheten, även om smärtan i sorgen inte har upphört. Det går att börja ana Guds godhet mitt i allt det jobbiga.]
י – jod
28 Låt honom sitta för sig själv i tystnad,
för han [Gud] har lagt det på honom. [Jer 15:17]
29 Låt honom ge (sänka) sin mun i stoftet (mot marken) [Mika 7:17; Ps 72:9; Matt 27:14],
kanske finns det fortfarande hopp (om förändring).
30 Låt honom ge (vända) kinden till den som slår honom [Job 16:10; Jes 50:6; Mika 5:1; Matt 5:39; 26:67],
låt honom bli fylld av förebråelser.
[Den tionde och minsta hebreiska bokstaven är: י – jod. Tecknet avbildar en arm eller en sluten hand. Eftersom denna bokstav är en punkt så är det början på alla andra bokstäver, och beskriver ofta skapelsen. Handen symboliserar styrka och kraft. Det första ordet är ”Låt honom sitta” och sedan används samma ord ”Låt honom ge” två gånger. Ordet har en vid betydelse av att ge, överlämna osv. Det finns en ökad grad av behov av inre styrka och kraft i dessa tre verser. Att sitta själv i tystnad är förhållandevis lätt. Att vara tyst och ändå behålla hoppet är svårare, men svårast är att bli föraktad utan att ge igen med samma mynt. Bokstaven jod, handen, visar att det finns ett sätt att komma vidare i ödmjukhet och förtrösta på Herren, se vers 31. Texten antyder också att det första steget är eftertänksamhet som ger insikt om vad som skett. Utifrån den insikten blir det relevant att göra förändringar.]
כ – kaf
31 Eftersom Herren (Adonaj)
inte förkastar för evigt.
32 Även om han förorsakar sorg,
ska han också ha medlidande i enlighet med sin överflödande nåd (kärleksfulla omsorg; trofasthet)
33 För Han plågar inte villigt
och vill aldrig att ett människobarn ska sörja.
[Den elfte hebreiska bokstaven är: כ – kaf. Tecknet avbildar en handflata. Den kan symbolisera givmildhet, genom att sträcka ut handen för att välsigna, men också att ta emot. I dessa verser börjar orden ”Eftersom”, ”Även” och ” För” med denna bokstav och förstärker att Gud alltid vill välsigna och undviker in i det längsta att döma med plågor.]
ל – lamed
34 Att krossa under sina fötter
alla fångar i landet,
35 att förhala (neka; ordagrant: sträcka ut) en mans rätt [dra ut på en rättslig tvist]
inför ansiktet på den allra Högste (Elion),
36 att förvränga rätten (ordagrant: böja) för någon i hans sak,
skulle inte Herren (Adonaj) se det?
[Den tolfte hebreiska bokstaven är: ל – lamed. Tecknet avbildar en herdestav eller oxpiska och symboliserar ofta undervisning. I dessa verser börjar orden ”Att krossa”, ”att förhala” och ”att förvränga rätten” med denna bokstav och förstärker att Herren inte blundar för orättfärdighet.]
מ – mem
37 Vem är han som säger att det ska ske,
när Herren (Adonaj) inte har befallt det?
38Utgår inte allt från den allra Högstes (Elions) mun,
både ont och gott?
39 Varför skulle en levande människa (hebr. adam) klaga
när en man (stridsman) straffas för sin synd?
[Den trettonde hebreiska bokstaven är: מ – mem. Tecknet avbildar vatten och står för vatten, folk, nationer och språk. I dessa verser börjar orden ”Vem”, ”från – mun” och ”Varför” på denna bokstav. Här återkommer och förstärks behovet av att få ställa frågor kring det som hänt. I bearbetningsfasen finns alla sorters frågor från de existentiella till de mer banala. Att sätta ord på sorgen är helt nödvändigt för att kunna komma vidare. Att ha ett språk för sorgen är centralt.]
נ – nun
40 Låt oss granska (utvärdera, rannsaka) våra vägar och pröva (utforska) dem
och återvända till Herren (Jahveh).
41 Låt oss lyfta upp våra hjärtan och händer
till Gud (El) i himlen.
42 Vi har syndat och varit upproriska;
du har inte förlåtit.
[Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – nun. Tecknet avbildar ett sädeskorn som börjat gro och beskriver ofta avkomma och kontinuitet. Ibland förknippas det också med en fisk eller en orm. Det används ofta för att beskriva en fortsättning och kontinuitet. Orden ”Låt oss granska”, ”Låt oss lyfta upp” och ”Vi” börjar på den bokstaven.]
ס – samech
43 Du har täckt dig själv i vrede och förföljt oss,
du har dräpt utan förskoning.
44 Du har täckt dig själv i ett moln
så att ingen bön kan nå fram till dig (du har gjort dig otillgänglig för våra böner)
45Till avskum (avskräde, som sopas bort) och förakt (skräp) har du gjort oss
mitt bland folken.
[Den femtonde hebreiska bokstaven är: ס – samech. Tecknet avbildar en pelare och symboliserar stöd och stabilitet. I de här verserna är det orden ”Du har täckt dig själv” två gånger och ”avskum” som börjar med denna bokstav, och det står här i kontrast till den Gud som är vårt bästa stöd. Här beskrivs istället precis motsatsen, när man som bäst behöver Gud verkar Han som längst bort.]
פ – pe
[I kapitel 1 kom bokstaven ajin före pe. Här i kapitel 3 och även 2 och 4 kommer pe före ajin. I det avslutande kapitlet motsvarar ordningen den i kapitel 1, se Klag 5:18]
46Alla våra fiender har öppnat sina munnar
på vid gavel mot oss.
47 Skräck (terror) och en avgrund har kommit över oss,
ödeläggelse och förstörelse.
48 Floder av vatten rinner ner från mina ögon,
över dottern mitt folks förstörelse.
[Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – pe. Tecknet avbildar en mun. Symboliserar ofta tal och relationer. Här är det orden ”öppnat på vid gavel”, ”Skräck” och ”Floder av vatten” som börjar med denna bokstav, och förstärker allt det onda tillsammans med gråten över detta.]
ע – ajin
49 Mina ögon flödar (tårarna hälls ut, forsar) och upphör inte,
de rinner utan avbrott.
[Jag gråter utan att tårarna tar slut.]
50 Till dess att Herren (Jahveh) ser ner
och ser från himlen.
51 Mina ögon misshandlar min själ (det jag ser fyller mig med smärtsam sorg)
för alla döttrar i min stad (gråter i sorg över alla döttrar i staden så att själen mår dåligt).
[Den sextonde hebreiska bokstaven är: ע – ajin. Tecknet avbildar ett öga eller en vattenkälla. Den symboliserar ofta profetisk klarsyn och uppenbarelse. Här är det orden ”Mina ögon” och ”Till dess” som börjar med denna bokstav. Här ger det stor emfas till gråtandet som är en viktig och helt central del av sorgeprocessen, inte minst under bearbetningsfasen då sorgens flöde är nödvändig för läkning.]
צ – tsade
52De har jagat mig frenetiskt (hebr. tsod tsod) som en fågel,
de är mina fiender utan anledning.
53I fängelsehålan har de gjort slut på mitt liv,
med sina händer har de lagt (kastat) stenar på mig.
54Vatten forsar över mitt huvud,
jag säger: Jag är avhuggen.
[Den artonde hebreiska bokstaven är: צ – tsade. Tecknet avbildar en fiskkrok eller en man som böjt sig i ödmjukhet och symboliserar ofta rättfärdighet. Orden ”jagat mig frenetiskt”, ”har de gjort slut på” och ”forsar” börjar med denna bokstav. Verbet jaga upprepas två gånger i vers 52 vilket förstärker intensiteten i förföljelsen.]
ק – qof
55 Jag ropade ditt namn Herre (Jahveh)
från den djupaste fängelsehålan.
56Du hörde min röst:
”Göm inte dina öron för mitt kvidande rop om räddning.”
57 Du kom nära den dagen som jag ropade på dig,
du sa: ”Frukta inte!”
[Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa. I de här verserna är det orden ”Jag ropade”, ”min röst” och ”Du kom nära” som börjar på den bokstaven. Man anar i vers 55 att den som ropar har känslan av att vara bakom Guds huvud, för att sedan komma framför och kanske som genom ett nålsöga faktiskt får erfara att Gud både hör och svarar med de tröstande orden ”Frukta inte”.]
ר – resh
58Herre (Adonaj) du har försvarat mitt liv (min själ – hebr. nefesh),
du har återlöst mitt liv.
59Herre (Jahveh) du har sett mina felsteg (det som är krokigt),
döm du i min sak (var du min domare).
60 Du har sett all deras hämndlystnad
och alla deras anslag mot mig.
[Den tjugonde hebreiska bokstaven är: ר – resh: Tecknet avbildar ett huvud från sidan och symboliserar förmågan att se. Orden ”du har försvarat”, ”du har sett” och ”Du har sett” börjar med denna bokstav och förstärker vädjan till Gud att se den svåra situationen.]
ש – shin
61Herre (Jahveh), du har hört deras hån,
alla deras anslag mot mig.
62 Deras läppar (som talar) mot mig
och deras muttrande (negativa tal) över mig hela dagen.
63Om de sitter eller står,
se, jag är (ämnet för) deras sång (nidvisa).
[Den tjugoförsta hebreiska bokstaven är: ש – shin. Tecknet avbildar två tänder, och symboliserar ofta att krossa och att förgöra något. I dessa verser är det orden ”du har hört”, ”Deras läppar” och ”de sitter” som börjar med denna bokstav. Allt negativt som på något sätt uttalas med ord eller sång, oavsett omständigheter, är ord som bryter ner, krossar och förgör. Alla ord har makt. Död och liv är på vår tunga. Det är påfrestande att hela tiden höra negativt tal.]
ת – tav
64 Du ska vedergälla dem, Herre (Jahveh),
efter deras händers arbete.
65Du ska ge dem förhärdade hjärtan,
din förbannelse till dem.
66 Du ska jaga dem i brinnande vrede och förgöra dem,
så att de inte finns under Herrens (Jahvehs) himmel.
[Den tjugoandra hebreiska bokstaven är: ת – tav. Tecknet föreställer en punkt, en signatur eller ett kors. Som den sista bokstaven är detta en signatur och symboliserar ofta det som avslutar och fulländar. Orden ”Du ska vedergälla”, ”ge dem” och ”Du ska jaga dem” börjar med denna bokstav. Ordagrant är frasen: ”från under himlarna Herren” Utplånandet på jorden beskrivs utifrån Guds perspektiv – jag ska förgöra från under himlarna.]
Nu markerat:
Klagovisorna 3: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln