Markus 1
1
Jesu förberedelse
Johannes Döparen banar väg
(Matt 3:1-12; Luk 3:1-20; Joh 1:19-28)
1Detta är begynnelsen [utgångspunkten för min redogörelse] av evangeliet (det glada budskapet, segerbudskapet) om Jesus den Smorde (Messias, Kristus), Guds Son.
[De fyra evangelierna har alla olika utgångspunkter – begynnelser. Matteus utgår från Jesu släkttavla från Abraham. Johannes går tillbaka till det eviga Ordet som fanns i begynnelsen. Markus och Lukas börjar med Johannes Döparen. Lukas startar med hans födelse medan Markus utgår från hans tjänst.]
2Så står det skrivet hos profeten Jesaja [om Johannes Döparen, se vers 4]:
Se, jag sänder ut min budbärare framför dig,
han ska bereda vägen för dig. [Mal 3:1]
3En röst ropar i öknen:
Bana väg för Herren,
gör stigarna raka för honom!
[Det sista citatet kommer från Jes 40:3. Som brukligt var på den här tiden nämns endast den störste profeten Jesaja som huvudkälla, även om också Malaki refereras först.]
4Johannes kom (trädde fram), han [var den budbärare som profeterna talat om] som döpte i öknen och predikade omvändelsens dop [som var ett yttre reningsdop i vatten som ett tecken på hjärtats omvändelse] till syndernas förlåtelse. 5Hela Judéen och alla i Jerusalem kom dit ut till honom (i en ständig ström), och de bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan. 6Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet [vilket ger associationer till tidigare profeter som t.ex. Elia, se 2 Kung 1:8]. Han levde av gräshoppor och vildhonung.
[Johannes Döparens livsstil stod i stark kontrast till många av de religiösa ledarna som levde i lyx. Gräshoppor och vildhonung var vanlig mat i ökenmarken.]
7Han predikade: ”Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar [som var en slavs syssla]. 8Jag har döpt er med vatten, han ska döpa er med helig Ande.”
Jesus döps
(Matt 3:13-17; Luk 3:21-22; Joh 1:32-34)
9Nu, vid den tiden, kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i [floden] Jordan av Johannes. 10På en gång, medan Jesus steg upp ur vattnet, såg Johannes himlarna dela (öppna) sig och Anden i form av en duva komma ner över honom [och uppfylla honom]. 11Då kom en röst från himlen: ”Du är min Son – min Älskade, jag har min glädje i dig (du är den utvalde, ende).” [Jes 42:1]
Jesus prövas av Satan
(Matt 4:1-11; Luk 4:1-13)
12På en gång förde (drev) Anden honom ut i öknen (obebodda trakter). 13Han var i öknen under fyrtio dagar och prövades (frestades, testades, utvärderades ständigt, gång på gång) av Satan (motståndaren). Han levde bland de vilda djuren [schakaler, vargar, hyenor, leoparder], och änglarna betjänade honom (ständigt, gång på gång).
[Det hebreiska ordet för öken är midbar och det betyder bokstavligt översatt ”ordets plats”. I Matt 4:1-11 och Luk 4:1-13 beskrivs hur Jesus frestas att förvandla stenar till bröd, kasta sig ner från templet och tillbe djävulen. Vid varje tillfälle svarar Jesus med det skrivna ordet.]
Jesus till Galileen
(Matt 4:12-17; Luk 4:14-15)
14Nu, efter det att Johannes hade blivit fängslad [i fästningen Machaerus på östra sidan av Döda havet av den romerske ståthållaren Herodes Antipas som ansvarade för Galileen och Pereen], kom Jesus till Galileen och predikade evangeliet (de glada nyheterna) om Guds rike 15och sa:
”Tiden är inne (fylld, fullbordad)! Guds rike är nära!
[En tidsepok är fullbordad. Nu börjar en ny tid då Guds rike är nära.]
Omvänd er (förändra ert sätt att tänka, och agera)
och tro (lita på, ha förtröstan på) evangeliet (de glada nyheterna, segerbudskapet)!”
[Ordet evangelium betyder ”glädjebud” eller ”segerbudskap”. Ordet användes i den romerska världen om det glada budskapet kurirerna från fronten kom och läste upp i Rom efter stora segrar.]
Lärjungarna kallas
(Matt 4:18-22; Luk 5:2-11)
16När han gick utmed Galileiska sjön fick han se Simon [som senare kallas Petrus, se Mark 3:16] och hans bror Andreas stå vid sjön och kasta ut sina kastnät, för de var fiskare.
[Ordet ”kasta sina nät” beskriver hur de i full aktivitet kastar näten först på ena sidan och sedan på andra. I Lukas mer detaljerade skildring beskrivs också hur de fiskat hela natten utan något resultat, se Luk 5:5. Kanske försökte de få någon fångst genom att fiska längs med stranden efter den misslyckade natten.]
17Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig. Jag ska göra er till [lära er att bli] människofiskare!” 18Genast lämnade de sina nät och följde honom. 19Lite längre fram fick han se Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, som höll på att göra i ordning näten i sin båt. 20Han kallade på dem, och de lämnade sin far Sebedeus och hans anställda fiskare i båten och följde efter honom.
[Petrus, Jakob och Johannes följde Jesus redan sedan tidigare, se Joh 1:40-42. Nu tog de ett steg till och lämnade sina arbeten för att gå in i heltidstjänst för Jesus. De två brödraparen var kompanjoner. Lukas beskriver också hur Simon lånat ut sin båt till Jesus som fick använda den som en predikstol. På Jesu uppmaning lägger sedan Simon ut näten på djupt vatten, se Luk 5:1-10. Den stora fångsten visar på Jesu omsorg om lärjungarnas familjer som får tid på sig att anställa nya fiskare som kan ersätta sönernas plats.]
Jesus undervisar och helar i synagogan
(Luk 4:31-37)
21De gick in till Kapernaum, och så fort (ordagrant ”genast när”) det blev sabbat gick Jesus till synagogan och började undervisa. 22De häpnade (blev helt överväldigade, förvånade) över hans undervisning, för han undervisade med auktoritet (makt) och inte som de skriftlärda [som mestadels bara citerade andra tidigare rabbiner].
23Just då i synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och på en gång började han skrika: 24”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är – Guds helige!” 25Men Jesus förbjöd honom (gav en sträng tillsägelse): ”Var tyst! Kom ut ur honom!” 26Efter att den orena anden våldsamt slitit och ryckt i mannen, for den ut ur honom under ett högt rop.
[Detta är den första av fyra andeutdrivningar som skildras i Markusevangeliet, se Mark 5:1-20; 7:25-30; 9:17-29.]
27De blev alla förfärade (på gränsen till skräckslagna) och började fråga varandra (begära svar av varandra): ”Vad är detta? En ny undervisning, med makt bakom orden! Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom.” 28Ryktet om honom spred sig genast över hela Galileen.
Petrus svärmor och andra sjuka botas
(Matt 8:14-17; Luk 4:38-41)
[I Kapernaum bodde Petrus, hans fru, hans svärmor och hans bror Andreas, se Matt 8:14. Jesus bodde också här under sin verksamma tid i Galileen. Petrus hustru följde med på hans senare resor, se 1 Kor 9:5.]
29På en gång lämnade Jesus synagogan och gick till Simons och Andreas hus, tillsammans med [bröderna] Jakob och Johannes. [Enligt judisk sed intogs huvudmålet på sabbaten mitt på dagen, direkt efter gudstjänsten.] 30Simons svärmor hade insjuknat och låg ned i feber [troligtvis malaria, se Luk 4:38], och på en gång berättade de det för Jesus. 31Han gick fram till henne, tog hennes hand och reste henne upp. Genast lämnade febern henne, och hon började att betjäna dem [servera sabbatsmåltiden som var förberedd sedan dagen innan].
[Veckosabbaten börjar vid solnedgången på fredagen och slutar vid solnedgången på lördagen. Enligt traditionell judisk uppfattning fick inget arbete utföras på sabbaten. Det var inte tillåtet att göra upp eld, att resa eller bära saker utomhus. Ryktet om vad Jesus gjort spred sig snabbt, men det var först när sabbaten var över man kom med de sjuka till Jesus.]
32På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom (i en stadig ström) med alla sjuka och besatta, 33tills hela staden [Kapernaum] hade samlats utanför dörren. 34Jesus botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många demoner, och han förbjöd demonerna att tala, eftersom de visste vem han var. [Lukas beskriver hur Jesus lägger händerna på var och en av dem, se Luk 4:40.]
Jesus drar sig undan för att be
(Matt 4:23-25; Luk 4:42-44)
[Detta stycke, vers 35-39, är ett av flera där Petrus ögonvittnesskildring lyser igenom i Markus evangelium, se även Mark 2:1-5; 11:20-21; 13:1-4. Vi kan föreställa oss hur Petrus inlevelsefullt har berättat för Markus om hur han letade efter sin vän Jesus, se vers 36. Orden han/honom används hela sju gånger i detta stycke. Som ögonvittne, som själv varit med på plats, så är det ju vanligare i talspråk att man berättar om vad ”han” gjorde, än att berätta om vad ”Jesus” gjorde. Genom att ha kvar denna form visar Markus sina läsare att vi kan ha en nära personlig relation med Jesus!]
35Tidigt nästa morgon (under den sista nattväkten – mellan klockan tre och sex på söndagsmorgonen), långt innan det blev ljust, steg han [Jesus] upp och gick bort till en enslig plats. Där bad han. [Detta är den första av tre gånger som Markus uppmärksammar hur Jesus drar sig undan för att be tidigt på morgonen, se Mark 6:46; 14:32-41.] 36Simon och de som var med honom [vaknade senare och] letade efter honom (jagade honom som ett villebråd), 37och när de hade funnit honom sa de till honom: ”Alla söker efter dig.”
38Han svarade: ”Låt oss gå åt ett annat håll, till byarna här omkring [på västra sidan av Galileiska sjön], så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut.”
[Jesus var sänd av Fadern till alla Israels barn, se Matt 15:24. Att Jesus rör sig i detta område uppfyllde profetian i Jes 9:1-2 där Sebulons och Naftalis land motsvarar övre och nedre Galileen, se Matt 4:12-16.]
39Han gick och predikade i deras synagogor i hela Galileen och drev ut demonerna.
[Enligt den judiske historikern Josefus (37-100 e.Kr.) fanns det 204 byar och 15 städer i Galileen. Han beskriver även hur invånarna i Galileen ”varit vana vid krig från sin ungdom, och krigen har alltid varit många.” Han beskriver också hur terrängen är varierad med träd och slätter och använder formuleringen: ”Området lockar den mest late att ägna sig åt jordbruk, eftersom det är så lätt att odla!”]
En spetälsk man botas
(Matt 8:1-4; Luk 5:12-16)
40En spetälsk kom till honom och föll på knä och bad: ”Om du vill, så kan du göra mig ren.” 41Djupt rörd av medömkan, sträckte Jesus ut handen och rörde vid honom [vilket gjorde Jesus ceremoniellt oren] och sa: ”Jag vill. Bli ren!” 42På en gång försvann spetälskan, och han blev ren.
43Jesus förmanade honom, och skickade bort honom på en gång, 44och sa: ”Säg ingenting till någon, men gå och visa upp dig för prästen [i Jerusalem] och ge det offer för din rening som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd för dem.” [3 Mos 14:1-32]
45Men mannen gick därifrån och började tala vitt och brett om saken, så att Jesus inte längre kunde visa sig i någon stad utan stannade ute i ödemarken. Det fortsatte att komma folk till honom från alla håll.
[Detta är det första av flera tillfällen där Jesus uppmanar den som blivit helad att inte berätta detta, se också Mark 1:34; 3:12; 5:43; 7:36; 8:26, 30; 9:9. Här är troligtvis anledningen att mannen ska följa lagen. En annan orsak är att uppmärksamheten kring undren skulle leda till att folket ville göra honom till kung med våld, se Joh 6:15. Det sker vid flera tillfällen och sensation kring Jesus tvingar honom att dra sig undan till öde platser.]
Nu markerat:
Markus 1: SKB
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
© Svenska Kärnbibeln