Johannesevangeliet 18:1-40

Johannesevangeliet 18:1-40 SFB15

När Jesus hade sagt detta, gick han med sina lärjungar över till andra sidan av Kidrondalen. Där låg en trädgård som han och hans lärjungar gick in i. Men även Judas, han som förrådde honom, kände till det stället eftersom Jesus ofta hade varit där med sina lärjungar. Judas tog med sig vaktstyrkan och några av översteprästernas och fariseernas tjänare och kom dit med facklor, lyktor och vapen. Jesus, som visste om allt som skulle hända honom, gick ut och frågade dem: "Vem söker ni?" De svarade: "Jesus från Nasaret." Han sade till dem: " Jag Är ." Även Judas, han som förrådde honom, stod bland dem. När Jesus sade till dem: Jag Är , ryggade de tillbaka och föll till marken. Än en gång frågade han dem: "Vem söker ni?" De sade: "Jesus från Nasaret." Jesus svarade: "Jag har sagt er att det är jag. Om det är mig ni söker, så låt de andra gå!" Ordet som han hade sagt skulle nämligen gå i uppfyllelse: "Av dem du har gett mig har jag inte förlorat en enda." Simon Petrus hade ett svärd. Han drog det och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat. Tjänaren hette Malkus. Jesus sade till Petrus: "Sätt svärdet i skidan! Skulle jag inte dricka den bägare som Fadern har gett mig?" Soldaterna och befälhavaren och judarnas tjänare grep nu Jesus och band honom. De förde honom först till Hannas, svärfar till Kaifas som var överstepräst det året. Det var Kaifas som hade gett judarna rådet att det var bättre att en man dog i folkets ställe. Simon Petrus och en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen och kom in på översteprästens gård tillsammans med Jesus. Men Petrus stod kvar utanför vid porten. Den andre lärjungen, han som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med flickan som vaktade porten och hämtade in Petrus. Tjänsteflickan frågade Petrus: "Är inte du också en av den där mannens lärjungar?" Han svarade: "Nej, det är jag inte." Det var kallt, och tjänarna och vakterna hade gjort upp en koleld där de stod och värmde sig. Även Petrus stod där tillsammans med dem och värmde sig. Översteprästen frågade ut Jesus om hans lärjungar och hans lära. Jesus svarade honom: "Jag har talat öppet till världen. Jag har alltid undervisat i synagogan och i templet där alla judar samlas. Jag har inte talat i hemlighet. Varför frågar du mig? Fråga dem som har hört vad jag förkunnat för dem. De vet vad jag har sagt." När Jesus sade detta, gav en av tjänarna som stod där honom ett slag i ansiktet och sade: "Ska du svara översteprästen på det sättet?" Jesus svarade: "Har jag sagt något som är fel, så säg vad som är fel. Men om jag talar sanning, varför slår du mig?" Då skickade Hannas honom bunden till översteprästen Kaifas. Simon Petrus stod och värmde sig. Då frågade de honom: "Är inte du också en av hans lärjungar?" Han nekade och sade: "Det är jag inte." En av översteprästens tjänare, en släkting till den vars öra Petrus hade huggit av, sade: "Såg jag inte själv att du var med honom i trädgården?" Petrus nekade än en gång – och strax gol en tupp. Från Kaifas förde de sedan Jesus till pretoriet. Det var nu tidigt på morgonen. Själva gick de inte in i pretoriet, för att inte bli orena utan kunna fira påsken. Pilatus kom därför ut till dem och frågade: "Vad anklagar ni den här mannen för?" De svarade: "Hade han inte varit en brottsling skulle vi inte ha överlämnat honom till dig." Pilatus sade till dem: "Ta ni honom och döm honom efter er lag!" Judarna sade: "Vi har inte rätt att avrätta någon." Så skulle det ord uppfyllas som Jesus hade sagt när han angav på vilket sätt han skulle dö. Pilatus gick tillbaka in i pretoriet och lät kalla in Jesus och frågade: "Så du är judarnas kung?" Jesus svarade: "Säger du det av dig själv, eller har andra sagt det om mig?" Pilatus svarade: "Jag är väl inte jude? Ditt folk och översteprästerna har överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?" Jesus svarade: "Mitt rike är inte av den här världen. Hade mitt rike varit av den här världen, skulle mina tjänare ha kämpat för att jag inte skulle utlämnas åt judarna. Men nu är mitt rike inte av den här världen." Pilatus sade: "Du är alltså kung?" Jesus svarade: "Du själv säger att jag är kung. Därför är jag född och därför har jag kommit till världen, för att vittna om sanningen. Var och en som är av sanningen lyssnar till min röst." Pilatus sade till honom: "Vad är sanning?" Med de orden gick han ut till judarna igen och sade till dem: "Jag finner honom inte skyldig till något brott. Men ni har en sed att jag friger en fånge åt er vid påsken. Vill ni att jag ska frige judarnas kung åt er?" Då skrek de åter: "Inte honom, utan Barabbas!" Barabbas var en upprorsman.

Video för Johannesevangeliet 18:1-40