Första Moseboken 24:52-67

När Abrahams tjänare hörde deras svar föll han ner och tillbad Herren. Sedan tog han fram silversmycken och guldsmycken och kläder och överlämnade till Rebecka; också hennes bror och hennes mor fick dyrbara gåvor. Sedan åt och drack tjänaren och hans följeslagare och gick till vila. När de stigit upp nästa morgon sade tjänaren: »Låt mig nu återvända till min husbonde.« Men brodern och modern bad att flickan skulle få stanna hos dem en vecka eller två innan hon lämnade dem. Tjänaren svarade: »Håll mig inte kvar nu när Herren har gjort min färd lyckosam, låt mig få återvända till min husbonde.« De sade: »Vi kallar hit flickan och frågar henne själv.« De kallade på Rebecka och frågade henne: »Vill du följa med den här mannen?« Hon svarade: »Ja, det vill jag.« Då lät de sin syster Rebecka och hennes amma följa med Abrahams tjänare och hans män. De välsignade Rebecka och sade till henne: »Vår syster, av dig skall komma tusen sinom tusen. Dina ättlingar skall erövra fiendens städer.« Rebecka och hennes tjänarinnor satt upp på kamelerna och följde med mannen. Så tog tjänaren Rebecka med sig och gav sig i väg. Isak hade kommit till Beer Lachaj Roi och bodde nu i Negev. I kvällningen gick han ut på fälten. När han såg sig omkring fick han se kameler närma sig. Och när Rebecka fick se Isak satt hon av och frågade tjänaren: »Vem är den där mannen som kommer emot oss över fälten?« Tjänaren svarade: »Det är min husbonde.« Då dolde hon sig i sin slöja. Tjänaren berättade för Isak om allt han hade gjort. Isak förde Rebecka till tältet, han tog henne till hustru, och han älskade henne. Så fann Isak tröst i sorgen efter sin mor.