Jesaja 41
41
Herren har kallat Kyros
1Var tysta inför mig, ni fjärran länder,
lägg handen för munnen, alla folk!
Må de stiga fram och få ordet.
Låt oss mötas till rättegång.
2Vem har från öster manat fram
den man som segrar vart han går?
Vem lämnar folken i hans våld
och låter honom störta kungar?
Hans svärd gör dem till stoft,
hans båge gör dem till boss i vinden.
3Han förföljer dem och drar oskadd fram,
hans fötter snuddar knappt vid marken.
4Vems verk är detta, vem har gjort det?
Han som i begynnelsen kallade fram släktena,
jag, Herren, som var den förste
och som ännu för de sista är densamme.
5Fjärran länder ser det och bävar,
hela jorden darrar.
De har kommit samman.
6Alla hjälper varandra
och sporrar sina kamrater.
7Guldsmeden sporras av gjutaren,
klensmeden av den som hamrar.
Han berömmer lödningen
och spikar fast gudabilden,
så att den står stadigt.
Tröst och löften till Israel
8Israel, du min tjänare,
Jakob, som jag har utvalt,
ättling till Abraham, min vän,
9du som jag hämtade från jordens ände,
kallade från dess bortersta hörn —
till dig sade jag: Du är min tjänare,
jag har utvalt dig, jag förskjuter dig inte.
10Var inte rädd, jag är med dig.
Ängslas inte, jag är din Gud.
Jag ger dig styrka och hjälper dig,
stöder och räddar dig med min hand.
11Alla som vänder sin vrede mot dig
får blygas och stå med skam.
De män som ligger i fejd med dig
skall bli till intet och förgås.
12De män som har slagits med dig
skall du söka men inte finna.
De män som fört krig mot dig
skall bli till intet, ett ingenting.
13Ty jag är Herren, din Gud,
jag tar dig vid handen
och säger till dig:
Var inte rädd, jag hjälper dig.
14Var inte rädd, Jakob, lilla kryp,
Israel, du stackars mask.
Jag hjälper dig, säger Herren,
Israels Helige är din befriare.
15Jag gör dig till en skarpeggad trösksläde,
en ny med vassa taggar.
Du skall tröska bergen till stoft,
höjderna till agnar.
16Du skall vanna dem, vinden skall ta dem,
en stormvind skall skingra dem.
Men du skall glädjas över Herren,
över Israels Helige får du jubla.
17De fattiga och svaga söker vatten — förgäves.
Tungan torkar av törst.
Jag, Herren, hör deras bön,
Israels Gud sviker dem inte.
18Floder skall rinna fram på kala höjder,
källor springa upp på slätten.
Jag gör öknen rik på vatten,
gör det torra landet till oaser.
19Ceder planterar jag i öknen,
akacia, myrten och vildoliv,
jag sätter cypresser i ödemarken
tillsammans med almar och pinjer.
20Så skall alla se och veta,
besinna och förstå,
att Herrens hand har utfört detta,
att Israels Helige skapat det.
Herrens överlägsenhet över avgudarna
21Lägg fram er sak, säger Herren,
anför era bevis, säger Jakobs konung.
22Må de stiga fram och förklara för oss
allt som sker.
Förklara det förflutna,
så att vi kan begrunda det
och förstå det som har skett.
Eller tala om för oss vad som skall hända,
23berätta vad som skall ske härnäst,
så att vi förstår att ni är gudar.
Gör något, gott eller ont,
så att vi alla kan se och skåda.
24Nej, ni är ingenting,
det ni gör är mindre än intet.
Avskyvärd är den som väljer er.
25Jag manade fram en man från norr,
från öster kallade jag honom.
Han trampar på furstar som på jord,
som en krukmakare trampar sin lera.
26Vem berättade det i förväg, så att vi visste,
förutsade det, så att vi såg att det slog in?
Ingen förutsade, ingen förkunnade,
inte ett ord hördes från er.
27Jag är den förste som säger det till Sion,
jag sänder en glädjebudbärare till Jerusalem.
28Jag ser mig omkring, men ingen är här,
jag talar, men ingen vet råd,
ingen kan svara på mina frågor.
29Nej, de är ingenting, de uträttar intet.
Dessa beläten är luft och tomhet.
Nu markerat:
Jesaja 41: B2000
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.