Nehemja 13
13
Nehemjas reformer
1Denna dag läste man för folket ur Moses bok och fann att det stod skrivet där att ingen ammonit eller moabit någonsin skulle få upptas i Guds församling. 2De kom ju inte israeliterna till mötes med bröd och vatten utan lejde Bileam till att förbanna dem, men vår Gud förvandlade förbannelsen till välsignelse. 3När de hade hört lagen avskilde de alla av främmande ursprung från Israel.
4En tid förut hade prästen Eljashiv, som fått uppsikt över förråden i Guds hus och var släkt med Tobia, 5gjort i ordning ett stort rum åt honom. Där hade man tidigare förvarat matoffren, rökelsen, kärlen och det tionde av säd, vin och olja som var leviternas, sångarnas och dörrvaktarnas andelar samt gåvorna till prästerna. 6När detta hände var jag inte i Jerusalem, ty under kung Artaxerxes trettioandra regeringsår i Babylon hade jag rest till honom. Men efter en tid bad jag kungen att få 7resa till Jerusalem. När jag kom dit och fick se det onda som Eljashiv hade gjort genom att ställa i ordning en kammare åt Tobia på förgårdarna till Guds hus, 8blev jag mycket upprörd och lät kasta ut Tobias alla ägodelar ur rummet. 9Därefter gav jag befallning om att kamrarna skulle renas och lät sedan flytta tillbaka tempelkärlen jämte matoffren och rökelsen.
10Jag fick också veta att leviterna inte hade fått vad de skulle ha. Därför hade alla gett sig av till sina gårdar, både leviterna och sångarna som fullgjorde tempeltjänsten. 11Då gick jag till rätta med styresmännen, jag frågade: »Varför har Guds hus blivit försummat?« Och jag lät kalla tillbaka leviterna och satte dem i tjänst igen. 12Sedan förde alla i Juda tionde av säd, vin och olja till förrådskamrarna. 13Till att ha uppsikt över förråden satte jag prästen Shelemja, sekreteraren Sadok och Pedaja, en av leviterna, och till medhjälpare fick de Hanan, son till Sackur, son till Mattanja. De betraktades nämligen som pålitliga och fick nu ansvaret för utdelningen till sina ämbetsbröder.
14Min Gud, kom ihåg mig för detta och glöm inte de fromma gärningar som jag har gjort för min Guds hus och tjänsten där.
15Vid samma tid såg jag i Juda några som trampade vinpressarna på sabbaten. Andra kom med spannmål som de lastade på åsnor eller med vin, druvor, fikon och andra varor och förde det till Jerusalem på sabbatsdagen. Jag varnade dem för att sälja sina livsmedel. 16Några män från Tyros som bodde i Jerusalem förde in fisk och allehanda varor för att sälja till judarna på sabbaten — och det i Jerusalem. 17Då gick jag till rätta med stormännen i Juda och sade till dem: »Hur kan ni bära er så illa åt och vanhelga sabbatsdagen? 18Var det inte därför att våra fäder gjorde så som vår Gud lät alla dessa olyckor komma över oss och staden? Och nu drar ni ännu mer vrede över Israel genom att vanhelga sabbaten!« 19När mörkret föll över Jerusalems portar på kvällen före sabbaten gav jag order om att dörrarna skulle stängas och inte öppnas igen förrän sabbaten var över. Jag ställde också några av mina män vid portarna för att inget gods skulle föras in på sabbaten. 20Det hände ett par gånger att köpmän och varuförsäljare tillbringade natten utanför Jerusalem, 21men jag varnade dem: »Varför tillbringar ni natten framför muren? Om det upprepas kommer jag att ta i med hårdhandskarna!« I fortsättningen kom de inte under sabbaten. 22Sedan gav jag order till leviterna att rena sig och komma och hålla vakt vid portarna för att sabbatsdagen skulle hållas helig.
Min Gud, kom ihåg mig också för detta och skona mig i din stora godhet.
23Vid samma tid upptäckte jag att några judar hade gift sig med kvinnor från Ashdod, Ammon och Moab. 24Av deras barn talade hälften ashdoditiska eller något av de andra språken och kunde inte längre tala hebreiska. 25Jag gick till rätta med dem, förbannade dem, slog några av dem, drog dem i håret och besvor dem vid Gud: »Ni får inte ge era döttrar åt deras söner och inte heller ta deras döttrar till hustrur åt era söner eller er själva. 26Var det inte på det sättet som Salomo, Israels kung, syndade? Bland de många folken fanns det ingen kung som var hans like, och han var så älskad av sin Gud att han sattes till kung över hela Israel. Men utländska kvinnor fick även honom att synda. 27Och nu får man höra om er att ni gör er skyldiga till detta stora onda och är otrogna mot vår Gud genom att gifta er med utländska kvinnor!«
28En son till Jojada, son till översteprästen Eljashiv, var svärson till horoniten Sanvallat; honom skickade jag bort.
29Min Gud, glöm dem aldrig, ty de har befläckat prästämbetet, prästernas och leviternas förbund.
30Så renade jag israeliterna från allt utländskt, och jag fastställde arbetsordningar för prästerna och leviterna, så att var och en av dem visste vad han hade att göra. 31Jag föreskrev också vid vilka tider vedoffret och det första av grödan skulle frambäras.
Min Gud, kom ihåg detta och räkna mig det till godo.
Nu markerat:
Nehemja 13: B2000
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in
Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.