Ordspråksboken 31:10-31

Att finna en driftig hustru, vem förunnas det — långt mer än pärlor är hon värd. Blint litar hennes man på henne, och vinsten uteblir inte. Dagligen är hon honom till nytta, aldrig till skada. Efter att ha skaffat ull och lin arbetar hon med flinka händer. Från avlägsna trakter hämtar hon förråd, hon är som köpmannens skepp. Gryningen är inte inne när hon stiger upp, sätter fram mat åt familjen och ger pigorna deras portioner. Hon ser ut en åker och köper den, planterar en vingård för det hon själv har tjänat. Ivrigt går hon till verket och hugger i med starka armar. Kan hon märka att affärerna går bra får hennes lampa brinna hela natten. Lätt hanterar hon sländtrissan och håller sländan i handen. Mot de svaga räcker hon ut handen, hon öppnar sin famn för de fattiga. När snön kommer ängslas hon inte: hela familjen har kläder av ylle. Också täcken väver hon själv, hon är klädd i linne och purpur. På hennes man ser alla med aktning, där han sitter bland de äldste i porten. Rockar av linne syr hon och säljer, handlaren förser hon med bälten. Styrka och värdighet utstrålar hon och ser leende framtiden an. Talar gör hon med klokhet, vänliga förmaningar delar hon ut. Uppmärksamt följer hon allt i huset, aldrig äter hon lättjans bröd. Välsignad blir hon av sina barn, och hennes man lovprisar henne: Åtskilliga duktiga kvinnor har jag sett, men du överträffar dem alla! — Älsklighet kan bedra, skönhet förgår, för sin gudsfruktan skall en hustru prisas. Överlämna åt henne hennes mödas lön, må hon prisas i portarna för sina verk.