Trösta, trösta mitt folk! säger er Gud.
Tala ljuvligt till Jerusalem och förkunna för det
att dess vedermöda är slut,
att dess missgärning är försonad,
och att det har fått dubbelt igen av HERRENS hand
för alla sina synder.
En röst ropar i öknen:
"Bered väg för HERREN,
bana en jämn väg i ödemarken för vår Gud.
Varje dal skall höjas,
alla berg och höjder sänkas.
Ojämn mark skall jämnas,
kuperat land bli slät mark.
HERRENS härlighet skall uppenbaras,
alla människor skall tillsammans se den.
Ty HERRENS mun har talat."
Hör någon säger: "Predika!"
Och en annan svarar: "Vad skall jag predika?"
"Allt kött är gräs
och all dess härlighet är som blomster på marken.
Gräs torkar, blomster vissnar,
när HERRENS Ande blåser på det.
Ja, folket är gräs!
Gräs torkar bort, blomster vissnar,
men vår Guds ord förblir i evighet."
Sion, du glädjens budbärarinna,
stig upp på ett högt berg.
Jerusalem, du glädjens budbärarinna,
höj din röst med kraft.
Höj den utan fruktan, säg till Juda städer:
"Se, er Gud!"
Ja, Herren, HERREN kommer med makt,
hans arm visar sin makt.
Se, han har med sig sin lön,
hans segerbyte går framför honom.
Han för sin hjord i bet som en herde,
han samlar lammen i sina armar,
han bär dem i sin famn.
Sakta för han moderfåren fram.