Ordspråksboken 17

17
1Bättre en bit torrt bröd och ro
än ett hus fullt av festmat och kiv.
2Klok tjänare får råda över odåga till son,
och dela arvet med bröderna.
3Degeln prövar silvret och ugnen guldet,
Herren prövar hjärtan.
4En ond människa lyssnar till onda tungor,
en lögnare lånar sitt öra åt fördärvligt tal.
5Den som hånar den fattige smädar hans skapare,
den som gläder sig åt andras olycka blir inte ostraffad.
6Barnbarn är de gamlas krona,
barnens stolthet är deras fäder.
7Stora ord passar ej dåren,
än mindre lögnaktigt tal en furste.
8Mutan är som en lyckosten i givarens ögon,
vart han än vänder sig har han framgång.
9Den som skyler synd främjar kärlek,
den som river upp en sak splittrar nära vänner.
10En förebråelse tar mer på den förståndige
än hundra slag på dåren.
11Upprorsmakaren vill blott ont,
en grym budbärare skall sändas mot honom.
12Hellre möta en björn som mist sina ungar,
än en dåre i hans oförnuft.
13Den som vedergäller gott med ont,
från hans hus skall olyckan inte vika.
14Att börja ett gräl är att öppna en dammlucka,
ge därför efter innan striden bryter ut.
15Den som frikänner en brottsling
och den som fördömer en rättfärdig
är båda styggelser för Herren.
16Vad hjälper pengar i dårens hand,
kan han köpa vishet när han saknar förstånd?
17En väns kärlek består alltid,
en broder föds för att hjälpa i nöd.
18Utan förstånd är den som ger handslag
och går i borgen för sin nästa.
19Den som älskar synd älskar strid,
den som gör sin port hög söker sin undergång.
20Den som har ett falskt hjärta finner ingen lycka,
den som har en oärlig tunga faller i olycka.
21Den som fått en odåga till son får bedrövelse,
en dåres far har ingen glädje.
22Glatt hjärta ger god läkedom,
brutet mod suger märgen ur benen.
23Den ogudaktige tar fram mutor ur sin ficka
för att vränga rättens vägar.
24Den förståndige har sin blick på visheten,
dårens blick går till jordens ände.
25En dåraktig son är sin fars grämelse
och bitter sorg för den mor som fött honom.
26Att bötfälla den oskyldige är illa nog,
men att slå ädla män strider mot all rätt.
27Den som har vett spar sina ord,
en förståndig man håller huvudet kallt.
28Också en dåre räknas som vis när han tiger,
och förståndig när han tillsluter sina läppar.

Märk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in