1 Mosebok 21
21
1Och Herren sökte Sara, såsom han sagt hade, och Herren gjorde med henne såsom han talat hade. 2Och Sara vardt hafvande, och födde Abraham en son i sinom ålderdom, vid den tiden, som Gud honom föresagt hade. 3Och Abraham nämnde sin son, som honom född var, Isaac, den honom Sara födt hade. 4Och omskar honom på åttonde dagen, som Gud honom budit hade. 5Hundrade år gammal var Abraham, då honom hans son Isaac födder var. 6Och Sara sade: Gud hafver gjort mig ett löje; ty hvilken det får höra, han får le åt mig. 7Och sade ytterligare: Ho torde ock säga Abraham sjelfvom, att Sara däggde barn, och hade födt honom en son i sinom ålderdom? 8Och barnet växte, och vardt afvandt. Och Abraham gjorde ett stort gästabud den dagen, då Isaac afvandes. 9Och Sara fick se den Egyptiska qvinnones Hagars son, den hon Abraham födt hade, att han var en bespottare. 10Och sade till Abraham: Drif denna tjensteqvinnona ut med hennes son; ty denne tjensteqvinnones son skall icke ärfva med min son Isaac. 11Detta ordet behagade Abraham ganska illa för sin sons skull. 12Men Gud sade till honom: Låt dig icke tycka hårdt vara om pilten och tjensteqvinnone; allt det Sara dig sagt hafver, så lyd henne; förty i Isaac skall säden dig nämnd varda. 13Jag skall ock göra tjensteqvinnones son till folk, derföre att han din säd är. 14Då stod Abraham bittida upp om morgonen, och tog bröd och en flaska med vatten, och lade på Hagars rygg, och pilten med, och lät gå henne. Hon gick sin väg, och for vill i öknene, vid BerSaba. 15Då nu vattnet i flaskone var förtärdt, kastade hon pilten under en buska. 16Och gick bort och satte sig tvärs öfver långt ifrå, vid ett armborst skott; ty hon sade: Jag gitter icke se uppå att pilten dör. Och vid hon satt tvärs öfver, hof hon upp sina röst, och gret. 17Då hörde Gud piltens röst, och Guds Ängel kallade Hagar af himmelen, sägandes: Hvad skadar dig, Hagar? Frukta dig intet; förty Gud hafver hört piltens röst, der han ligger. 18Statt upp, tag pilten, och håll honom med dina händer; ty jag skall göra honom till stort folk. 19Och Gud öppnade hennes ögon, att hon fick se en vattubrunn. Då gick hon till och fyllde sina flasko med vatten, och gaf piltenom dricka. 20Och Gud var med piltenom; han växte, och bodde i öknene, och vardt en god skytte. 21Och bodde i den öknene Pharan: Och hans moder tog honom hustru utur Egypti land. 22På samma tiden talade Abimelech och Phicol, hans härhöfvitsman, med Abraham, och sade: Gud är med dig uti allt det du gör. 23Så svär mig nu vid Gud, att du är mig icke arg, eller minom barnom, eller minom barnabarnom: Utan den barmhertighet, som jag hafver gjort med dig, den gör ock med mig, och landena, der du en främling uti äst. 24Då sade Abraham: Jag vill svärja. 25Och Abraham straffade Abimelech för den vattubrunnens skull, som Abimelechs tjenare hade tagit med våld. 26Då svarade Abimelech: Jag hafver icke vist, ho det gjorde; ej heller sade du mig det; dertill hafver jag icke hört det förra än i dag. 27Då tog Abraham får och fä, och gaf Abimelech: Och gjorde båda ett förbund med hvarannan. 28Och Abraham ställde sju lamb afsides. 29Sade Abimelech till Abraham: Hvad skola de sju lamb, som du hafver ställt der afsides? 30Han svarade: Sju lamb skall du taga af mine hand, att de skola vara mig till ett vittnesbörd, att jag denna brunn grafvit hafver. 31Deraf heter det rummet BerSaba, att de båda med hvarannan der så svoro. 32Och alltså gjorde de det förbund i BerSaba. Då stodo Abimelech och hans härhöfvitsman Phicol upp, och drogo in i de Philisteers land igen. 33Och Abraham plantade trä i BerSaba; och predikade der om Herrans eviga Guds namn; 34Och var en främling uti de Philisteers land i långan tid.
Nu markerat:
1 Mosebok 21: SK73
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in