Jakobsbrevet 2
2
1Mine bröder, hĂ„ller det icke derföre, att tron pĂ„ Jesum Christum, vĂ„r Herra till hĂ€rlighetena, kan lida personers anseende. 2Ty om uti edra församling komme en man med en guldring, och med en hĂ€rlig klĂ€dnad; komme ock en fattig man i snöplig klĂ€dnad; 3Och I sĂ„gen pĂ„ den som hafver de hĂ€rliga klĂ€den, och saden till honom: Sitt hĂ€r vĂ€l; och dem fattiga saden I: Statt der, eller, sitt hĂ€r vid mina fötter; 4Och betĂ€nken det icke rĂ€tt, utan varden domare, och gören en ond Ă„tskilnad; 5Hörer till, mine kĂ€re bröder: Hafver icke Gud utvalt de fattiga i denna verldene, de der rike voro pĂ„ trona, och arfvingar till riket, som han lofvat hade dem som honom Ă€lska? 6Men I hafven föraktat den fattiga. Förtrycka icke de rike eder med vĂ„ld, och draga eder fram för rĂ€tten? 7FörsmĂ€da icke de det goda namnet, der I af nĂ€mnde Ă€ren? 8Fullborden I den Konungsliga lagen efter Skriften: Ălska din nĂ€sta, sĂ„som dig sjelf; sĂ„ gören I vĂ€l. 9Men sen I efter personen, dĂ„ synden I, och varden straffade af lagen, sĂ„som öfvertrĂ€dare. 10Ty om nĂ„gor hĂ„ller hela lagen, och syndar pĂ„ ett, han Ă€r saker till allt. 11Ty den som sade: Du skall icke göra hor, han hafver ock sagt: Du skall icke drĂ€pa. Hvar du nu icke gör hor, och drĂ€per likvĂ€l, Ă€st du lagsens öfvertrĂ€dare. 12SĂ„ taler, och sĂ„ görer, som de der skola genom frihetenes lag dömde varda. 13Ty dom utan barmhertighet skall honom öfvergĂ„, som barmhertighet icke gjort hafver; och barmhertigheten berömmer sig emot domen. 14Hvad hjelper det, mine bröder, om nĂ„gor sĂ€ger sig hafva trona, och hafver dock icke gerningarna? Kan ock tron göra honom salig? 15Om en broder eller syster vore nakot, och fattades dagelig föda; 16Och nĂ„gor edra sade till dem: GĂ„r i frid, vĂ€rmer eder, och mĂ€tter eder; och gifver dem likvĂ€l intet hvad lekamen behöfver; hvad hulpe dem det? 17SĂ„ ock tron, dĂ„ hon icke hafver gerningarna, Ă€r hon död i sig sjelf. 18Nu mĂ„tte nĂ„gor sĂ€ga: Du hafver trona, och jag hafver gerningarna; visa mig dina tro med dina gerningar, sĂ„ vill jag ock visa dig mina tro med mina gerningar. 19Du tror, att en Gud Ă€r; der gör du rĂ€tt uti; djeflarna tro det ock, och bĂ€fva. 20Vill du, fĂ„fĂ€ngelig menniska, veta att tron utan gerningar Ă€r död? 21Vardt icke Abraham, vĂ„r fader, af gerningarna rĂ€ttfĂ€rdigad, dĂ„ han sin son Isaac offrade pĂ„ altaret? 22Ser du, att tron hafver medverkat i hans gerningar, och att tron Ă€r fullkommen vorden af gerningarna. 23Och Skriften Ă€r fullkomnad, som sĂ€ger: Abraham trodde Gudi, och det vardt honom rĂ€knadt till rĂ€ttfĂ€rdighet; och vardt kallad Guds vĂ€n. 24Sen I nu, att af gerningarna rĂ€ttfĂ€rdigas menniskan, och icke af trone allena. 25Sammalunda ock den skökan Rahab, vardt hon icke af gerningom rĂ€ttfĂ€rdigad, dĂ„ hon undfick sĂ€ndningabĂ„den, och slĂ€ppte dem en annan vĂ€g ut? 26Derföre, sĂ„som kroppen utan anda Ă€r död, sĂ„ Ă€r ock tron utan gerningar död.
Nu markerat:
Jakobsbrevet 2: SK73
MĂ€rk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade pÄ alla dina enheter? Registrera dig eller logga in