Ordspråksboken 5
5
1Min son, gif akt uppå mina vishet, böj din öron till mina läro; 2Att du må behålla god råd, och din mun veta beskedlighet. 3Ty ene skökos läppar äro en hannogskaka, och hennes hals är halare än olja; 4Men framdeles bäsk som malört, och skarp såsom ett tveeggadt svärd. 5Hennes fötter löpa neder till döden; hennes råd gånger få helvetet. 6Hon går icke rätt fram på lifsens väg; ostadig äro hennes steg, så att hon icke vet hvart hon går. 7Så hörer mig nu, min barn, och viker icke ifrå mins muns tal. 8Låt dina vägar vara fjerran ifrå henne, och nalkas intet intill hennes husdörr; 9Att du icke skall gifva dina äro dem främmandom, och din år dem grymma; 10Att främmande icke skola mätta sig af dine förmågo, och ditt arbete icke vara uti ens annars hus; 11Och du måtte framdeles sucka, när du ditt lif och gods förtärt hafver; 12Och säga: Ack! huru hafver jag hatat tuktan, och mitt hjerta straff försmått; 13Och hafver icke lydt mina lärares röst, och icke böjt min öron till dem som mig lärde? 14Jag är fulltnär i all olycko kommen, att jag den meniga hopen och sällskapet följt hafver. 15Drick vatten utaf dina gropar, och hvad af dinom brunn utflyter. 16Låt dina källor utflyta, och vattubäckerna uppå gatorna; 17Men haf du dem allena, och ingen främmande med dig. 18Din brunn vare välsignad, och gläd dig af dins ungdoms hustru. 19Hon är ljuflig såsom en hind, och täck såsom en rå; låt hennes kärlek alltid mätta dig, och förlusta dig alltid uti hennes kärlek. 20Min son, hvi vill du förlusta dig med en främmande, och famntager ens annars? 21Ty hvars och ens mans vägar äro för Herranom, och han mäter alla deras gångar. 22Dens ogudaktigas misshandel skall gripa honom, och med sina synders snaro skall han hållen varda. 23Han skall dö, derföre att han icke vill låta lära sig, och för sin stora dårskaps skull vill fara.
Nu markerat:
Ordspråksboken 5: SK73
Märk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade på alla dina enheter? Registrera dig eller logga in