Efesierbrevet 5

5
1Bliven alltsĂ„ Guds efterföljare, sĂ„som hans Ă€lskade barn, 2och vandren i kĂ€rlek, sĂ„som Kristus Ă€lskade eder och utgav sig sjĂ€lv för oss till en gĂ„va och ett offer, »Gud till en vĂ€lbehaglig lukt».         Paulus' brev till efesierna, 5 Kapitlet             Förmaningar att undfly mörkrets         gĂ€rningar och vandra sĂ„som ljusets barn.            Ă„kta makars plikter mot varandra. 3Men otukt och orenhet, av vad slag det vara mĂ„, och girighet skolen I, sĂ„som det anstĂ„r heliga, icke ens lĂ„ta nĂ€mnas bland eder, 4ej heller ohöviskt vĂ€sende och dĂ„raktigt tal och gyckel; sĂ„dant Ă€r otillbörligt. LĂ„ten fastmer tacksĂ€gelse höras. 5Ty det bören I veta, och det insen I ocksĂ„ sjĂ€lva, att ingen otuktig eller oren mĂ€nniska har arvedel i Kristi och Guds rike, ej heller nĂ„gon girig, ty en sĂ„dan Ă€r en avgudadyrkare. 6LĂ„ten ingen bedraga eder med tomma ord; ty för sĂ„dana synder kommer Guds vrede över de ohörsamma. 7Haven alltsĂ„ ingen del i sĂ„dant. 8I voren ju förut mörker, men nu Ă€ren I ljus i Herren; vandren dĂ„ sĂ„som ljusets barn. 9Ty ljusets frukt bestĂ„r i allt vad godhet och rĂ€ttfĂ€rdighet och sanning Ă€r. 10Ja, vandren sĂ„, i det att I pröven vad som Ă€r vĂ€lbehagligt för Herren. 11Och haven ingen delaktighet i mörkrets gĂ€rningar, som icke giva nĂ„gon frukt, utan avslöjen dem fastmer. 12Vad av sĂ„dana mĂ€nniskor i hemlighet förövas, dĂ€rom Ă€r det skamligt till och med att tala; 13men alltsammans bliver uppenbart, nĂ€r det avslöjas genom ljuset. Ty varhelst nĂ„got bliver uppenbart, dĂ€r Ă€r ljus. 14DĂ€rför heter det:  Â»Vakna upp, du som sover,  och stĂ„ upp ifrĂ„n de döda,  sĂ„ skall Kristus lysa fram för dig.» 15Sen dĂ€rför noga till, huru I vandren: att I vandren icke sĂ„som ovisa mĂ€nniskor, utan sĂ„som visa; 16och tagen vĂ€l i akt vart lĂ€gligt tillfĂ€lle. Ty tiden Ă€r ond. 17Varen alltsĂ„ icke oförstĂ„ndiga, utan förstĂ„n vad som Ă€r Herrens vilja. 18Och dricken eder icke druckna av vin; ty dĂ€rav kommer ett oskickligt leverne. LĂ„ten eder fastmer uppfyllas av ande, 19och talen till varandra i psalmer och lovsĂ„nger och andliga visor, och sjungen och spelen till Herrens Ă€ra i edra hjĂ€rtan, 20och tacken alltid Gud och Fadern för allt, i vĂ„r Herres, Jesu Kristi, namn. 21Underordnen eder varandra i Kristi fruktan. 22I hustrur, underordnen eder edra mĂ€n, sĂ„som I underordnen eder Herren; 23ty en man Ă€r sin hustrus huvud, sĂ„som Kristus Ă€r församlingens huvud, han som ock Ă€r denna sin kropps FrĂ€lsare. 24Ja, sĂ„som församlingen underordnar sig Kristus, sĂ„ skola ock hustrurna i allt underordna sig sina mĂ€n. 25I mĂ€n, Ă€lsken edra hustrur, sĂ„som Kristus har Ă€lskat församlingen och utgivit sig sjĂ€lv för henne 26till att helga henne, genom att rena henne medelst vattnets bad, i kraft av ordet. 27Ty sĂ„ ville han sjĂ€lv stĂ€lla fram församlingen inför sig i hĂ€rlighet, utan flĂ€ck och skrynka och annat sĂ„dant; fastmer skulle hon vara helig och ostrafflig. 28PĂ„ samma sĂ€tt Ă€ro mĂ€nnen pliktiga att Ă€lska sina hustrur, dĂ„ dessa ju Ă€ro deras egna kroppar; den som Ă€lskar sin hustru, han Ă€lskar sig sjĂ€lv. 29Ingen har nĂ„gonsin hatat sitt eget kött; i stĂ€llet nĂ€r och omhuldar man det, sĂ„som Kristus gör med församlingen, 30eftersom vi Ă€ro lemmar av hans kropp. 31»Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hĂ„lla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött.» -- 32Den hemlighet som ligger hĂ€ri Ă€r stor; jag sĂ€ger detta med tanke pĂ„ Kristus och församlingen. 33Dock gĂ€ller ocksĂ„ om eder att var och en skall Ă€lska sin hustru sĂ„som sig sjĂ€lv; men hustrun Ă„ sin sida skall visa sin man vördnad.

MĂ€rk

Dela

Kopiera

None

Vill du ha dina höjdpunkter sparade pÄ alla dina enheter? Registrera dig eller logga in