Hebreerbrevet 13
13
1
Förmaningar till ett heligt liv, till lydnad mot lÀrare och till förbön för dem. Slutönskan och hÀlsningar.
Förbliven fasta i broderlig kĂ€rlek. 2FörgĂ€ten icke att bevisa gĂ€stvĂ€nlighet; ty genom gĂ€stvĂ€nlighet hava nĂ„gra, utan att veta det, fĂ„tt Ă€nglar till gĂ€ster. 3TĂ€nken pĂ„ dem som Ă€ro fĂ„ngna, likasom voren I deras medfĂ„ngar, och tĂ€nken pĂ„ dem som utstĂ„ misshandling, eftersom ocksĂ„ I sjĂ€lva haven en kropp. 4Ăktenskapet mĂ„ hĂ„llas i Ă€ra bland alla, och Ă€kta sĂ€ng bevaras obesmittad; ty otuktiga mĂ€nniskor och Ă€ktenskapsbrytare skall Gud döma. 5Varen i eder handel och vandel fria ifrĂ„n penningbegĂ€r; lĂ„ten eder nöja med vad I haven. Ty han har sjĂ€lv sagt: »Jag skall icke lĂ€mna dig eller övergiva dig.» 6AlltsĂ„ kunna vi dristigt sĂ€ga: »Herren Ă€r min hjĂ€lpare, jag skall icke frukta; vad kunna mĂ€nniskor göra mig?» 7TĂ€nken pĂ„ edra lĂ€rare, som hava talat Guds ord till eder; sen huru de slutade sin levnad, och efterföljen deras tro. 8Jesus Kristus Ă€r densamme i gĂ„r och i dag, sĂ„ ock i evighet. 9LĂ„ten eder icke vilseföras av allahanda frĂ€mmande lĂ€ror. Ty det Ă€r gott att bliva styrkt i sitt hjĂ€rta genom nĂ„d och icke genom offermĂ„ltider; de som hava befattat sig med sĂ„dant hava icke haft nĂ„got gagn dĂ€rav. 10Vi hava ett altare, frĂ„n vilket de som göra tjĂ€nst vid tabernaklet icke hava rĂ€tt att fĂ„ nĂ„got att Ă€ta. 11Det Ă€r ju sĂ„, att kropparna av de djur, vilkas blod översteprĂ€sten bĂ€r in i det allraheligaste till försoning för synd, »brĂ€nnas upp utanför lĂ€gret». 12DĂ€rför var det ock utanför stadsporten som Jesus utstod sitt lidande, för att han genom sitt eget blod skulle helga folket. 13LĂ„tom oss alltsĂ„ gĂ„ ut till honom »utanför lĂ€gret» och bĂ€ra hans smĂ€lek. 14Ty vi hava hĂ€r ingen varaktig stad, utan söka efter den tillkommande staden. 15SĂ„ lĂ„tom oss dĂ„ genom honom alltid till Gud »frambĂ€ra ett lovets offer», det Ă€r »en frukt ifrĂ„n lĂ€ppar» som prisa hans namn. 16Men förgĂ€ten icke att göra gott och dela med eder, ty sĂ„dana offer har Gud behag till. 17Varen edra lĂ€rare hörsamma, och böjen eder för dem; ty de vaka över edra sjĂ€lar, eftersom de skola avlĂ€gga rĂ€kenskap. MĂ„ de dĂ„ kunna göra det med glĂ€dje, och icke med suckan, ty detta vore eder icke nyttigt. 18Bedjen för oss; ty vi tro oss hava ett gott samvete, eftersom vi söka att i alla stycken föra en god vandel. 19Och jag uppmanar eder att göra detta, sĂ„ mycket mer som jag hoppas att dĂ€rigenom dess snarare bliva Ă„tergiven Ă„t eder. 20Men fridens Gud, som frĂ„n de döda har Ă„terfört vĂ„r Herre Jesus, vilken genom ett evigt förbunds blod Ă€r den store herden för fĂ„ren, 21han fullkomne eder i allt vad gott Ă€r, sĂ„ att I gören hans vilja; och han verke i oss vad som Ă€r vĂ€lbehagligt inför honom, genom Jesus Kristus. Honom tillhör Ă€ran i evigheternas evigheter. Amen. 22Jag beder eder, mina bröder: tagen icke illa upp dessa förmaningens ord; jag har ju ock skrivit till eder helt kort. 23Veten att vĂ„r broder Timoteus har blivit lösgiven. Om han snart kommer hit, vill jag tillsammans med honom besöka eder. 24HĂ€lsen alla edra lĂ€rare och alla de heliga. De italiska bröderna hĂ€lsa eder. 25NĂ„d vare med eder alla.
Nu markerat:
Hebreerbrevet 13: SVEN
MĂ€rk
Dela
Kopiera
Vill du ha dina höjdpunkter sparade pÄ alla dina enheter? Registrera dig eller logga in