Lukas 18:1-14

En gång, när Jesus ville visa sina efterföljare hur viktigt det är att alltid be och inte ge upp, berättade han den här bilden för dem: "I en stad fanns det en domare, en ond man som inte visade respekt för vare sig Gud eller människor. I samma stad fanns också en änka som ständigt och jämt kom till honom och sa: 'Hjälp mig att få ut det jag ska ha av min motpart.' Under lång tid struntade han i henne, men till slut började hon gå honom på nerverna. Då sa han till sig själv: 'Visserligen brukar jag inte visa respekt för vare sig Gud eller människor, men den här kvinnan gör mig galen. Det är bäst jag ser till att hon får det hon har rätt till. Jag är trött på hennes ständiga tjat!' " Sedan sa Herren Jesus: "Om till och med en så ond och orättvis man som denna domare kan ge med sig, tror ni inte då att Gud vill ge rätt åt dem som tillhör honom, när de ber till honom dag och natt? Jo, jag försäkrar er att han inte ska låta dem vänta. Men frågan är: Kommer jag, Människosonen, att hitta någon som tror, den dag jag kommer tillbaka?" En annan gång vände sig Jesus till några som skröt med att de alltid följde Guds vilja och som såg ner på andra människor. Jesus berättade en bild för dem, och sa: "Två män gick till templet för att be. En av dem var farisé, den andre var tullindrivare. Farisén stod för sig själv och bad: 'Tack Gud för att jag inte är en syndare som alla andra, och särskilt inte som tullindrivaren där borta! Jag lurar inte någon, jag stjäl inte från andra, jag är inte otrogen i mitt äktenskap, jag fastar två gånger i veckan och jag ger Gud en tiondel av allt jag tjänar.' Men tullindrivaren stod på avstånd och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog händerna för bröstet i förtvivlan och ropade: 'Gud, förlåt mig, jag är en syndare!' Och jag säger er, att det var han, och inte farisén, som gick hem skuldfri inför Gud! För den som upphöjer sig själv ska förödmjukas, men den som ödmjukar sig själv ska upphöjas."

Gratis läsplaner och andakter relaterade till Lukas 18:1-14