Johannes 6:1-21

Sedan for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, som också kallas Tiberiassjön. En stor folkmassa följde efter honom, för de hade sett de tecken han gjorde i och med att han botade de sjuka. Jesus gick upp på ett berg och satte sig där med sina lärjungar. Det var dagarna före påsk, judarnas stora högtid. När Jesus såg sig omkring och märkte att så mycket folk kom till honom, sa han till Filippos: ”Var kan vi köpa bröd så att alla dessa människor får något att äta?” Detta sa han för att testa Filippos, för själv visste han vad han skulle göra. Filippos svarade: ”Det skulle kosta tvåhundra denarer för att var och en skulle få åtminstone lite!” En annan av hans lärjungar, Andreas, bror till Simon Petrus, sa då: ”Det finns en pojke här som har fem kornbröd och två fiskar. Men det räcker ju inte åt så många människor.” Då sa Jesus: ”Säg åt alla att sätta sig ner.” Det växte mycket gräs där, och de slog sig ner. Antalet män var omkring 5 000. Sedan tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut dem till folket som låg där, och han gav dem av fiskarna så mycket som de ville ha. När alla hade ätit sig mätta, sa han till sina lärjungar: ”Samla nu ihop det som har blivit över, så att inget förstörs.” Det fanns fem kornbröd från början, men när de samlade ihop alla bitar som var över efter måltiden, blev det tolv fulla korgar. Då det gick upp för folket vilket stort tecken som han hade gjort sa de: ”Han måste vara profeten som skulle komma till världen!” Men när Jesus förstod att de tänkte tvinga honom att följa med, så att de kunde göra honom till kung, drog han sig undan i ensamhet högre upp bland bergen. På kvällen gick hans lärjungar ner till sjön. De steg i en båt för att åka över till Kafarnaum på andra sidan sjön. Det var nu helt mörkt och Jesus hade fortfarande inte kommit tillbaka. Det började blåsa kraftigt, och vågorna blev allt högre. När de hade rott ungefär en halvmil, fick de plötsligt se Jesus komma gående på vattnet och närma sig båten. De blev fruktansvärt rädda, men Jesus sa till dem: ”Det är jag. Var inte rädda.” Då lät de honom komma upp i båten, och strax var båten framme vid den plats dit de var på väg.