Första Korinthierbrevet 12:12-20 - Jämför alla versioner

Dela

Ty liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus. Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samma Ande att dricka. Kroppen består inte av en enda del utan av många. Om foten säger: »Jag är ingen hand, jag hör inte till kroppen«, så hör den likafullt till kroppen. Och om örat säger: »Jag är inget öga, jag hör inte till kroppen«, så hör det likafullt till kroppen. Om hela kroppen var öga, vad blev det då av hörseln? Om allt var hörsel, vad blev det då av luktsinnet? Men nu har Gud gett varje enskild del just den plats i kroppen som han ville. Om alltsammans var en enda kroppsdel, vad blev det då av kroppen? Nu är det emellertid många delar, men en enda kropp.

Kroppen är en och har många delar, men trots att kroppens alla delar är många utgör de en kropp. Så är det också med Kristus. I en och samme Ande är vi alla döpta för att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria. Och vi har alla fått en och samme Ande utgjuten över oss. Kroppen består ju inte av en enda kroppsdel utan många. Om foten sade: "Jag är inte hand, så jag hör inte till kroppen", så hör den ändå till kroppen. Och om örat sade: "Jag är inte öga, så jag hör inte till kroppen", så hör det ändå till kroppen. Om hela kroppen vore öga, var fanns då hörseln? Om allt vore hörsel, var fanns då luktsinnet? Men nu har Gud satt samman delarna i kroppen, var och en av dem som han ville. Om alla vore en enda kroppsdel, var vore då kroppen? Men nu är kroppsdelarna många och kroppen ändå en.

Ty liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla lemmar - och de är många - utgör en kropp, så är det också med Kristus. I en Ande har vi alla blivit döpta för att höra till en kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samme Ande utgjuten över oss. Kroppen består ju inte av en enda lem utan av många. Om foten sade: "Eftersom jag inte är hand, hör jag inte till kroppen", så hör den ändå till kroppen. Och om örat sade: "Eftersom jag inte är öga, hör jag inte till kroppen", så hör det ändå till kroppen. Om hela kroppen vore öga, hur skulle den då kunna höra? Om hela kroppen vore öra, hur skulle den då kunna känna lukt? Men nu har Gud satt lemmarna i kroppen, var och en av dem som han har velat. Om alltsammans vore en enda lem, var vore då kroppen? Men nu är lemmarna många och kroppen en.

Kroppen är en men består av många olika delar, och trots att dess lemmar är många utgör de en enda kropp. På samma sätt är det med Kristus. Vi har ju alla blivit döpta i en och samma Ande, för att vi ska tillhöra samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, för vi har alla fått dricka av en och samma Ande. Kroppen består inte av bara en del, utan av många. Om foten skulle säga: ”Jag tillhör inte kroppen, eftersom jag inte är en hand”, är den ju ändå en del av kroppen. Om örat skulle säga: ”Jag tillhör inte kroppen, eftersom jag inte är ett öga”, är det ju ändå en del av kroppen. Om hela kroppen var ett öga, hur skulle man då kunna höra? Och om hela kroppen var ett öra, hur skulle man då kunna känna någon lukt? Men nu har Gud satt varje kroppsdel exakt där han vill ha den. Om allt bara var en enda del, då skulle det väl inte vara en kropp? Men nu är det många delar, men en enda kropp.

För på samma sätt som kroppen är en (är en enhet) har den ändå många delar (lemmar). Trots att det är många olika delar, formar de tillsammans en kropp, så är det också med den Smorde (Messias, Kristus). Med en och samma Ande har vi alla döpts in i samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria. Vi har alla fått dricka (fått törsten släckt, blivit fyllda) av samma Ande. För kroppen består inte av en enda del (lem) utan av många. [I mitten mellan stycket som handlar om Jesu kropp, vers 12-14 och 25-27, finns en liknelse med den fysiska kroppen. Faran av ytligt jämförande och känslor av underlägsenhet/överlägsenhet tas upp. Händer och fötter är kroppsdelar som utför fysiskt arbete. Ögon, öron och näsa är sinnesorgan som bearbetar intryck. I vers 15-17 handlar det om känslan av underlägsenhet. Foten är avundsjuk på handen och örat känner sig inte lika viktig som ögat. Konkurrensen verkar finnas mellan liknande kategorier av gåvor. Foten jämför sig inte med örat eller ögat, utan med handen. I vers 21 sker konversationen mellan de mer administrativa gåvorna (öga och huvud) som inte ska se ner på de mer praktiska funktionerna (händer och fötter).] Om foten skulle säga: ”Eftersom jag inte är handen, så tillhör jag inte kroppen”, skulle den inte ändå tillhöra kroppen? Om örat skulle säga: ”Eftersom jag inte är ögat, så tillhör jag inte kroppen”, skulle den inte ändå tillhöra kroppen? Om hela kroppen var ett öga, hur skulle den då kunna höra, eller om den bara var ett öra, hur skulle den då kunna känna lukt? Men nu har Gud placerat varje kroppsdel i kroppen, varenda en av dem precis där han ville ha dem (där de passar och fungerar bäst, där han tänkt ut att de ska vara). Om kroppen bestod av en enda del (lem), då skulle det inte vara en kropp. Men nu är det så att det är många delar, men en enda kropp.

Ty likasom kroppen är en och likväl har många lemmar, och likasom kroppens alla lemmar, fastän de äro många, likväl utgöra en enda kropp, likaså är det med Kristus. Ty i en och samme Ande äro vi alla döpta till att utgöra en och samma kropp, vare sig vi äro judar eller greker, vare sig vi äro trälar eller fria; och alla hava vi fått en och samme Ande utgjuten över oss. Kroppen utgöres ju icke heller av en enda lem, utan av många. Om foten ville säga: »Jag är icke hand, därför hör jag icke till kroppen», så skulle den icke dess mindre höra till kroppen. Och om örat ville säga: »Jag är icke öga, därför hör jag icke till kroppen», så skulle det icke dess mindre höra till kroppen. Om hela kroppen vore öga, var funnes då hörseln? Och om den hel och hållen vore öra, var funnes då lukten? Men nu har Gud insatt lemmarna i kroppen, var och en av dem på det sätt som han har velat. Om åter allasammans utgjorde en enda lem, var funnes då själva kroppen? Men nu är det så, att lemmarna äro många, och att kroppen dock är en enda.

Den mänskliga kroppen består av många olika delar, men trots sina olika funktioner utgör de en enda kropp. På samma sätt är det med Kristus kropp, där de troende utgör de olika delarna. Vi har ju alla blivit döpta med en och samma Ande, för att vi ska tillhöra samma kropp. Det spelar ingen roll om vi är judar eller icke-judar, slavar eller fria, för vi har alla blivit fyllda med en och samma Ande. Ja, varken den mänskliga kroppen eller Kristus kropp består av bara en del, utan av många. Därför kan bildligt talat foten inte säga: "Jag tillhör inte kroppen, eftersom jag inte är en hand". Foten är ju ändå en del av kroppen. På samma sätt kan inte örat säga: "Jag tillhör inte kroppen, eftersom jag inte är ett öga". Örat är ju ändå en del av kroppen. Om hela kroppen var ett öga, hur skulle man då kunna höra? Och om hela kroppen var ett öra, hur skulle man då kunna känna någon lukt? Men nu har Gud skapat vår kropp med många olika delar, och varje del sitter exakt där han vill ha den. Om kroppen bestod av bara en enda del, då skulle det ju inte vara en kropp. Men nu har Gud fogat samman många delar, och låter dem bilda en enda kropp.

Ty såsom en lekamen är, och hafver dock många lemmar; men alle lemmar af en lekamen, ändock de äro månge, äro de dock en lekamen; sammalunda ock Christus. Ty vi äre uti enom Anda alle döpte till en lekamen, ehvad vi äre Judar eller Greker, tjenare eller frie; och hafve alle druckit till en Anda. Ty lekamen är icke en lem, utan månge, När nu foten ville säga: Jag är icke hand, derföre är jag icke af lekamenom; skulle han fördenskull icke vara af lekamenom? Och om örat ville säga: Jag är icke öga, derföre är jag icke af lekamenom; skulle det fördenskull icke vara af lekamenom? Om hele lekamen vore öga, hvar blefve då hörslen? Vore han aller hörsel, hvar blefve lukten? Men nu hafver Gud satt lemmarna hvar för sig särdeles uti lekamen, såsom han ville. Om nu alle lemmar vore en lem, hvar blefve då lekamen? Men nu äro lemmarna månge, och lekamen är en.