Apostlagärningarna 11:1-18

Apostlagärningarna 11:1-18 Bibel 2000 (B2000)

Apostlarna och bröderna i Judeen fick höra att också hedningarna hade tagit emot Guds ord. När Petrus kom upp till Jerusalem ställde de omskurna honom till svars för att han hade besökt oomskurna och ätit med dem. Petrus redogjorde då för allt som hade hänt: »Jag var i Joppe, och medan jag bad föll jag i hänryckning och hade en syn. Det kom ner något som liknade en stor linneduk. Hängande i sina fyra hörn sänktes den från himlen och kom ända ner till mig. Jag såg efter vad det kunde vara, och då fick jag se markens tama och vilda fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. Jag hörde också en röst som sade till mig: ’Petrus, slakta och ät!’ Men jag svarade: ’Nej, nej, herre. Något oheligt eller orent har aldrig kommit i min mun.’ För andra gången talade en röst från himlen: ’Vad Gud gjorde till rent skall inte du göra till orent.’ Detta hände tre gånger, och sedan drogs alltsammans upp till himlen igen. Just då stannade tre män utanför huset där vi var. De hade skickats till mig från Caesarea, och Anden sade åt mig att följa med dem utan att tveka. De sex bröderna här följde också med mig, och vi kom hem till mannen. Han berättade för oss hur han hade sett ängeln stå i hans hus och säga: ’Skicka bud till Joppe efter Simon som kallas Petrus. Han har något att säga som skall rädda dig och alla i ditt hus.’ Och när jag då började tala föll den heliga anden över dem alldeles som över oss i den första tiden. Då kom jag ihåg att Herren hade sagt: ’Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas med helig ande.’ Sedan de kommit till tro på herren Jesus Kristus har Gud alltså gett dem samma gåva som vi fick. Hur skulle då jag kunna hindra Gud?« När de hörde detta lugnade de sig, och de prisade Gud och sade: »Så har Gud gett också hedningarna möjlighet att omvända sig och få liv.«

Apostlagärningarna 11:1-18 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Apostlarna och bröderna i hela Judeen fick höra att också hedningarna hade tagit emot Guds ord. När Petrus kom upp till Jerusalem, började de omskurna att angripa honom. De sade: "Du har besökt oomskurna män och ätit tillsammans med dem." Petrus förklarade då steg för steg vad som hade hänt: "Jag befann mig i staden Joppe, och medan jag bad kom jag i hänryckning och fick se en syn. Något som liknade en stor linneduk kom ner. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner från himlen och kom till mig. När jag noga såg efter, fick jag se jordens fyrfotadjur, både vilda och tama, och kräldjur och himlens fåglar. Jag hörde också en röst som sade till mig: Stig upp, Petrus, slakta och ät! Jag svarade: Nej, nej, Herre! Något oheligt eller orent har aldrig kommit i min mun. För andra gången talade en röst från himlen: Vad Gud har förklarat för rent skall inte du anse vara orent. Detta hände tre gånger, och sedan drogs alltsammans upp till himlen. Och se, just då stod tre män utanför huset där vi var. De hade skickats till mig från Cesarea. Anden sade till mig att jag skulle följa med dem utan att tveka. De sex bröderna här följde också med mig, och vi gick in i mannens hus. Han berättade för oss, hur han hade sett ängeln stå i hans hus och säga: Skicka bud till Joppe och hämta hit den Simon som kallas Petrus. Han skall tala till dig, och genom de orden skall du bli frälst, du och hela din familj. Och när jag började tala, föll den helige Ande på dem, alldeles som på oss under den första tiden. Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas i den helige Ande. Om nu Gud gav dem samma gåva som han gav oss, när vi hade kommit till tro på Herren Jesus Kristus, vem var då jag, att jag skulle kunna hindra Gud?" När de hörde detta, lugnade de sig och prisade Gud och sade: "Så har Gud skänkt också åt hedningarna den omvändelse som ger liv."

Apostlagärningarna 11:1-18 Nya Levande Bibeln (BSV)

Snart fick Jesus sändebud och de andra troende i Judeen höra att också andra folk hade tagit emot budskapet om Jesus. Men när Petrus kom tillbaka till Jerusalem, började de troende judarna anklaga honom och säga: "Varför har du besökt sådana som inte är judar och till och med ätit med dem?" Då berättade Petrus för dem vad som hade hänt. Han sa: "En dag, när jag var i staden Joppe, kom Guds Ande över mig medan jag bad och jag fick se en syn. Jag såg något som liknade en stor duk sänkas ner från himlen. Duken var upphängd i sina fyra hörn och kom ända ner till mig. När jag undersökte den närmare, fick jag se att den innehöll alla slags vilda och tama djur, både sådana som flyger och sådana som lever på land. Och jag hörde en röst säga: 'Petrus, res dig upp, slakta och ät.' Men jag svarade: 'Nej, aldrig, Herre. Jag har aldrig ätit något som Gud har förbjudit i Moses lag.' Men rösten från himlen hördes igen och sa: 'Om Gud har gjort något tillåtet, ska du inte behandla det som förbjudet.' Detta hände tre gånger, och sedan drogs alltihop upp till himlen igen. I samma stund kom tre män till huset där vi var. De hade skickats från Caesarea för att hämta mig, och Guds Ande sa till mig att följa med dem utan att oroa mig för att de inte var judar. De här sex männen från församlingen i Joppe följde också med mig, och vi kom så småningom hem till den man som skickat budbärarna. Mannen talade om för oss att en ängel hade visat sig för honom i hans hus och sagt till honom: 'Skicka bud till Joppe och låt hämta Simon Petrus, för han har något att berätta, som kan rädda både dig och de andra i ditt hus.' Men jag hann inte mer än börja tala, förrän Guds heliga Ande kom och fyllde dem, precis som han fyllde oss den första tiden. Då mindes jag att Herren Jesus hade sagt: 'Johannes döpte er med vatten, men ni ska bli döpta med Guds heliga Ande.' Så om nu Gud gav dessa människor samma gåva som han gav till oss judar som tror på Herren Jesus Kristus, vad kunde jag göra åt det?" När de andra hörde detta var det slut på deras invändningar, och de började hylla Gud och sa: "Tänk att Gud också har gett andra folk chansen att vända sig bort från synden och få evigt liv."

Apostlagärningarna 11:1-18 Karl XII 1873 (SK73)

Då fingo Apostlarna, och de bröder som med dem voro i Judeen, höra att ock Hedningarne anammade Guds ord. Och då Petrus kom upp till Jerusalem, begynte de som voro af omskärelsen kifva med honom; Sägande: Du hafver ingångit till de män, som förhud hafva, och hafver ätit med dem. Då begynte Petrus förtälja dem af begynnelsen, det ena med det andra, sägandes: Jag var i Joppe stad bedjandes; då kom jag uti en dvala, och såg ena syn; nämliga ett fat nederkomma, såsom ett stort linnet kläde, fyrahörnadt, nederlåtet af himmelen; och det kom intill mig. Och när jag gaf der akt uppå med ögonen, vardt jag varse, och fick se fyrafött djur på jordene, och vilddjur, och de der krypande äro, och de der flygande äro under himmelen; Och hörde en röst, sägandes till mig: Statt upp, Petre; slagta, och ät. Och jag sade: Ingalunda, Herre; ty intet menligit eller orent hafver någon tid kommit i min mun. Svarade mig åter rösten af himmelen: Det Gud hafver rent gjort, det måste du icke räkna menligit. Och det skedde tre resor; och vardt allt åter upptaget i himmelen. Och si, i det samma voro tre män för huset, der jag uti var, de der sände voro till mig af Cesareen. Och sade Anden till mig, att jag skulle gå med dem, och tvifla intet. Då följde mig ock desse sex bröderna, och vi kommo uti mansens hus. Och han förtäljde för oss, att han hade sett en Ängel i sitt hus, den der för honom stod, och sade till honom: Sänd ut några män till Joppe, och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus. Den skall säga dig ord, hvarmed du skall frälst varda, och allt ditt hus. När jag hade begynt mitt tal, föll den Helge Ande ned på dem, såsom han ock i förstone nederföll på oss. Så kom mig ihåg det Herren sagt hade: Johannes hade döpt eder i vatten; men I skolen döpte varda i dem Helga Anda. Efter nu Gud hafver gifvit dem lika gåfvo med oss, som troddom på Herran Jesum Christum; ho är jag, att jag kunde stå emot Gud? När de detta hörde, tigde de, och prisade Gud, sägande: Så hafver ock nu Gud gifvit Hedningomen bättring till lifs.

Apostlagärningarna 11:1-18 Svenska 1917 (SVEN)

Men apostlarna och de bröder som voro i Judeen fingo höra att också hedningarna hade tagit emot Guds ord. När så Petrus kom upp till Jerusalem, begynte de som voro omskurna gå till rätta med honom; de sade: »Du har ju besökt oomskurna män och ätit med dem.» Då begynte Petrus från början och omtalade för dem allt i följd och ordning; han sade: »Jag var i staden Joppe, stadd i bön; då såg jag under hänryckning i en syn någonting komma ned, som liknade en stor linneduk, vilken fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned från himmelen; och det kom ända ned till mig. Och jag betraktade det och gav akt därpå; då fick jag däri se fyrfota djur, sådana som leva på jorden, tama och vilda, så ock krälande djur och himmelens fåglar. Jag hörde ock en röst säga till mig: 'Stå upp, Petrus, slakta och ät.' Men jag svarade: 'Bort det, Herre! Aldrig har något oheligt eller orent kommit i min mun.' För andra gången talade en röst från himmelen: 'Vad Gud har förklarat för rent, det må du icke hålla för oheligt.' Detta skedde tre gånger efter varandra; sedan drogs alltsammans åter upp till himmelen. Och i detsamma kommo tre män, som hade blivit sända till mig från Cesarea, och stannade framför huset där vi voro. Och Anden sade till mig att jag skulle följa med dem, utan att göra någon åtskillnad mellan folk och folk. Också de sex bröder som äro här kommo med mig; och vi gingo in i mannens hus. Och han berättade för oss huru han hade sett ängeln träda in i hans hus, och att denne hade sagt: 'Sänd åstad till Joppe och låt hämta Simon, som ock kallas Petrus. Han skall tala till dig ord genom vilka du skall bliva frälst, du själv och hela ditt hus.' Och när jag hade begynt tala, föll den helige Ande på dem, alldeles såsom det under den första tiden skedde med oss. Då kom jag ihåg Herrens ord, huru han hade sagt: 'Johannes döpte med vatten, men I skolen bliva döpta i helig ande.' Då alltså Gud åt dem hade givit samma gåva som åt oss, som hava kommit till tro på Herren Jesus Kristus, huru skulle då jag hava kunnat sätta mig emot Gud?» När de hade hört detta, gåvo de sig till freds och prisade Gud och sade: »Så har då Gud också åt hedningarna förlänat den bättring som för till liv.»

Apostlagärningarna 11:1-18 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Apostlarna och bröderna i Judeen fick höra att även hedningarna hade tagit emot Guds ord. När Petrus kom upp till Jerusalem började de omskurna angripa honom och sade: "Du har varit inne hos oomskurna män och ätit med dem!" Petrus förklarade då steg för steg vad som hade hänt: "Jag var i staden Joppe, och medan jag bad kom jag i hänryckning och fick se en syn. Det kom ner något som liknade en stor linneduk. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner från himlen och kom till mig. När jag såg efter och studerade den närmare, fick jag se jordens fyrfotadjur, både vilda och tama, och kräldjur och himlens fåglar. Jag hörde också en röst som sade till mig: Res dig, Petrus, slakta och ät! Jag svarade: Nej, nej, Herre! Det har aldrig kommit något oheligt eller orent i min mun. För andra gången talade en röst från himlen: Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla orent. Detta hände tre gånger, och sedan drogs alltsammans upp till himlen. Samtidigt stod tre män utanför huset där vi var. De hade skickats till mig från Caesarea, och Anden sade till mig att jag skulle gå med dem utan att tveka. De sex bröderna här följde också med mig, och vi kom in i mannens hus. Han berättade för oss hur han hade sett ängeln stå i hans hus och säga: Skicka bud till Joppe och hämta hit Simon som kallas Petrus. Han ska tala till dig, och genom de orden ska du bli frälst, du och hela din familj. Och när jag började tala föll den helige Ande över dem, så som han föll över oss under den första tiden. Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni ska bli döpta i den helige Ande. Om nu Gud gav dem samma gåva som han gav oss när vi kom till tro på Herren Jesus Kristus, vem var då jag att kunna hindra Gud?" När de hörde detta lugnade de sig, och de prisade Gud och sade: "Till och med åt hedningarna har Gud alltså skänkt omvändelsen som ger liv."

Apostlagärningarna 11:1-18 nuBibeln (NUB)

Snart fick apostlarna och de andra troende i Judeen höra att också andra folk hade tagit emot Guds ord. När Petrus kom till Jerusalem, började de omskurna kritisera honom: ”Du har besökt oomskurna och ätit med dem!” Då berättade Petrus för dem vad som hade hänt. Han sa: ”När jag var i Joppe och bad, fick jag se en syn. Jag såg något som liknade en stor duk sänkas ner från himlen. Duken var upphängd i sina fyra hörn och kom ända ner till mig. När jag undersökte den närmare, fick jag se att där var markens fyrfotadjur, såväl vilda som tama, kräldjur och himlens fåglar. Och jag hörde en röst säga: ’Petrus, res dig upp, slakta och ät!’ Men jag svarade: ’Nej aldrig, Herre! Jag har aldrig ätit något som är oheligt eller orent.’ Men rösten från himlen hördes en andra gång: ’Om Gud har gjort något rent, ska du inte behandla det som orent.’ Detta hände tre gånger och sedan drogs alltihop upp till himlen igen. I samma stund kom tre män till huset där vi var. De hade skickats från Caesarea för att hämta mig och Anden sa till mig att följa med dem utan att tveka. De här sex männen följde också med mig och vi kom hem till den där mannen. Mannen talade om för oss att en ängel hade visat sig för honom i hans hus och sagt till honom: ’Skicka bud till Joppe och låt hämta Simon som kallas Petrus, för han har något att berätta som kan rädda både dig och alla i ditt hus.’ När jag började tala, kom den heliga Anden över dem precis som över oss den första tiden. Då mindes jag att Herren hade sagt: ’Johannes döpte er i vatten, men ni ska bli döpta i den heliga Anden.’ Så om nu Gud gav dessa samma gåva som han gav till oss, hur skulle jag då kunna sätta mig upp mot Gud?” När de andra hörde detta blev de lugna och hyllade Gud och sa: ”Tänk att Gud också har gett andra folk möjligheten att vända om och få liv!”

Apostlagärningarna 11:1-18 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Apostlarna och bröderna runt om i Judéen fick höra att även hedningarna hade tagit emot Guds ord. [Petrus stannade några dagar i Caesarea Maritima, se Apg 10:48. Under tiden spred sig ryktet om vad som hänt snabbt.] När Petrus kom upp till Jerusalem började de omskurna [den gruppen av messiastroende judar som ansåg att hedningar först var tvungna att bli proselyter, och männen även omskära sig, innan de kunde bli kristna] att strida mot (tog avstånd, separerade sig från, angrep) Petrus. De sa: ”Du har varit inne hos oomskurna män och [till och med] ätit med dem!” Petrus förklarade då steg för steg vad som hade hänt [han återger kortfattat händelserna i föregående kapitel]: ”Jag var i staden Joppe, och medan jag bad kom jag i hänryckning och fick se en syn. Det kom ner något som liknade en stor linneduk. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner från himlen och kom till mig. När jag såg efter och studerade den närmare, fick jag se jordens fyrfotadjur, både vilda och tama, och kräldjur och himlens fåglar. [Sådana djur som hade förklarats orena, se Apg 10:123 Mos 11.] Jag hörde också en röst som sa till mig: ’Res dig upp, Petrus, slakta och ät!’ Jag svarade: ’Nej, verkligen inte, Herre! Det har aldrig kommit något [ceremoniellt] oheligt eller orent i min mun.’ För andra gången talade en röst från himlen: ’Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla orent.’ Detta hände tre gånger, och sedan drogs alltsammans upp till himlen. Samtidigt stod tre män utanför huset där vi var. De hade skickats till mig från Caesarea [Maritima, som låg fem mil norr om Joppe längs med kusten]. Anden [den helige Ande] sa till mig att jag skulle gå med dem utan att tveka. Dessa sex [judiska] bröder [som är med mig här som vittnen] följde också med mig [till Caesarea], och vi kom in i mannens [Cornelius] hus. [Att det var totalt sju vittnen, sex män plus Petrus, kan ha betydelse. Sju sigill beseglade ofta viktiga romerska dokument.] Han berättade för oss hur han hade sett ängeln stå i hans hus och säga: ’Skicka bud till Joppe och hämta hit Simon som kallas Petrus. Han ska tala till dig, och genom de orden ska du bli frälst, du och hela din familj.’ När jag började tala föll den helige Ande över dem, så som han föll över oss under den första tiden. [Apg 2:1-4] Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt [innan han for upp till himlen, se Apg 1:5]: ’Johannes döpte med vatten, men ni ska bli döpta i den helige Ande.’ Om nu Gud gav dem samma gåva som han gav oss när vi kom till tro på Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus), vem var då jag att kunna hindra Gud?” När de hörde detta lugnade de sig, och de prisade Gud och sa: ”Till och med åt hedningarna har Gud alltså skänkt omvändelsen som ger liv.”