Jakobsbrevet 2:14-26
Jakobsbrevet 2:14-26 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen och någon av er säger till dem: "Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta", men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar. Nu säger kanske någon: "Du har tro." - Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. Så uppfylldes Skriften som säger: "Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet", och han kallades Guds vän. Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.
Jakobsbrevet 2:14-26 Nya Levande Bibeln (BSV)
Kära syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror på Gud, om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon? Låt mig ta ett exempel: Om ni har fattiga medlemmar i församlingen som varken har mat eller kläder, räcker det då med att säga till dem: "Gud ska ta hand om er. Klä er varmt och ät ordentligt?" Kan era ord hjälpa dessa människor? Måste ni inte också ge dem vad de behöver? Så är det alltså med er tro. Om den inte omsätts i praktisk handling är den död, och bara en massa tomma ord. Nu kanske någon invänder: "Tro är en sak, och goda gärningar en annan. De har inget med varandra att göra." Men då svarar jag: "Hur kan du bevisa att du tror, om du inte omsätter din tro i praktisk handling? Det är ju handlingarna som visar vilken tro man har." Inbillar du dig att det räcker med att tro att det bara finns en enda Gud? Det vet ju till och med de onda andarna och darrar av skräck inför honom. Nej, var inte så oförståndig. Du måste inse att din tro är meningslös ifall du inte omsätter den i praktisk handling. Tänk på vår förfader Abraham, som var villig att offra sin son Isak på altaret. Abraham lydde Gud, och det var denna handling som gjorde att han blev accepterad av Gud. Abrahams tro fick honom alltså att handla enligt Guds vilja. Han bevisade sin tro genom att omsätta den i praktisk handling. Genom detta uppfylldes det som står i Skriften: "Abraham trodde på Gud, och därför räknades han som skuldfri inför honom." Ja, Abraham kallades till och med Guds vän. Ni ser alltså att människor blir skuldfria inför Gud på grund av sina handlingar. Det räcker inte med att bara tro. Rachav, den prostituerade kvinnan i Jeriko, är ett annat exempel på detta. Hon tog emot de israelitiska budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg, och på grund av denna handling blev hon accepterad av Gud. En tro som inte omsätts i praktisk handling är alltså död och tom, precis som en kropp är död om det inte finns någon livsande i den.
Jakobsbrevet 2:14-26 Karl XII 1873 (SK73)
Hvad hjelper det, mine bröder, om någor säger sig hafva trona, och hafver dock icke gerningarna? Kan ock tron göra honom salig? Om en broder eller syster vore nakot, och fattades dagelig föda; Och någor edra sade till dem: Går i frid, värmer eder, och mätter eder; och gifver dem likväl intet hvad lekamen behöfver; hvad hulpe dem det? Så ock tron, då hon icke hafver gerningarna, är hon död i sig sjelf. Nu måtte någor säga: Du hafver trona, och jag hafver gerningarna; visa mig dina tro med dina gerningar, så vill jag ock visa dig mina tro med mina gerningar. Du tror, att en Gud är; der gör du rätt uti; djeflarna tro det ock, och bäfva. Vill du, fåfängelig menniska, veta att tron utan gerningar är död? Vardt icke Abraham, vår fader, af gerningarna rättfärdigad, då han sin son Isaac offrade på altaret? Ser du, att tron hafver medverkat i hans gerningar, och att tron är fullkommen vorden af gerningarna. Och Skriften är fullkomnad, som säger: Abraham trodde Gudi, och det vardt honom räknadt till rättfärdighet; och vardt kallad Guds vän. Sen I nu, att af gerningarna rättfärdigas menniskan, och icke af trone allena. Sammalunda ock den skökan Rahab, vardt hon icke af gerningom rättfärdigad, då hon undfick sändningabåden, och släppte dem en annan väg ut? Derföre, såsom kroppen utan anda är död, så är ock tron utan gerningar död.
Jakobsbrevet 2:14-26 Svenska 1917 (SVEN)
Mina bröder, vartill gagnar det, om någon säger sig hava tro, men icke har gärningar? Icke kan väl tron frälsa honom?Matt. 7:21 f. 21:30. Rom. 6:1 f. Gal. 5:6. Om någon, vare sig en broder eller en syster, saknade kläder och vore utan mat för dagenLuk. 3:11. och någon av eder då sade till denne: »Gå i frid, kläd dig varmt, och ät dig mätt» -- vartill gagnade detta, såframt han icke därjämte gåve honom vad hans kropp behövde? Så är ock tron i sig själv död, om den icke har med sig gärningar. Nu torde någon säga: »Du har ju tro?» -- »Ja, och jag har också gärningar; visa mig du din tro utan gärningar, så vill jag genom mina gärningar visa dig min tro.» Du tror att Gud är en. Däri gör du rätt; också de onda andarna tro det och bäva.Mark. 1:24. Men vill du då förstå, du fåkunniga människa, att tron utan gärningar är till intet gagn! Blev icke Abraham, vår fader, rättfärdig av gärningar, när han frambar sin son Isak på altaret? Du ser alltså att tron samverkade med hans gärningar, och av gärningarna blev tron fullkomnad, och så fullbordades det skriftens ord som säger: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»; och han blev kallad »Guds vän». I sen alltså att det är av gärningar som en människa bliver rättfärdig, och icke av tro allenast.Joh. 8:39. Och var det icke på samma sätt med skökan Rahab? Blev icke hon rättfärdig av gärningar, när hon tog emot sändebuden och sedan på en annan väg släppte ut dem?Jos. 2:1 f. 6:17, 23 f. Ja, såsom kroppen utan ande är död, så är ock tron utan gärningar död.
Jakobsbrevet 2:14-26 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men saknar gärningar? Den tron kan väl inte frälsa honom? Om en broder eller syster saknar kläder och mat för dagen och någon av er säger till dem: "Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta", men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? Så är också tron i sig själv död när den är utan gärningar. Nu kanske någon säger: "Du har tro." – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så ska jag visa dig min tro genom mina gärningar. Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Även de onda andarna tror det, och bävar. Men vill du inte inse, tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? Blev inte vår far Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar när han bar fram sin son Isak på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och genom gärningarna blev tron fullbordad. Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det tillräknades honom som rättfärdighet , och han kallades Guds vän. Ni ser alltså att människan erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. Blev inte den prostituerade Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar när hon tog emot sändebuden och släppte ut dem en annan väg? Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.
Jakobsbrevet 2:14-26 nuBibeln (NUB)
Mina syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon? Om en troende bror eller syster har varken mat eller kläder, räcker det då med att säga till dem: ”Var lugna. Klä er varmt och ät ordentligt”, om ni inte ger dem vad de behöver? Så är det alltså med tron. Om den inte omsätts i praktisk handling är den i sig själv död. Nu kanske någon invänder: ”Har du tro, så har jag gärningar.” Visa mig din tro utan gärningar, så kan jag utifrån mina gärningar visa dig min tro. Du tror att det finns en Gud. Det är bra. Det tror till och med de onda andarna och darrar. Inser du inte, du tanklösa människa, att tron är meningslös om den inte omsätts i praktisk handling? Var inte vår förfader Abraham rättfärdig därför att han var villig att offra sin son Isak på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och hans tro fullkomnades i och med att den omsattes i praktisk handling. Genom detta uppfylldes det som står i Skriften: ”Abraham trodde Gud, och därför räknades han som rättfärdig” och kallades Guds vän. Ni ser alltså att människan blir rättfärdig på grund av sina handlingar och inte bara genom tro. Så var det ju också med Rachav, den prostituerade kvinnan: hon blev rättfärdig genom sina handlingar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg. Liksom en kropp utan livsande är död, så är en tro som inte omsätts i praktisk handling död.
Jakobsbrevet 2:14-26 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Mina syskon (bröder och systrar i tron), till vilken nytta (vinst) är det om någon säger sig ha tro men inte har några gärningar? Den nyss nämnda tron [som inte resulterar i goda gärningar] kan ju inte frälsa honom, eller hur? Om en [troende] broder [eller syster] visar sig vara utan kläder och saknar mat för dagen, och någon av er säger till honom: ”Gå i frid!” [Den vanliga judiska frasen för farväl.] ”Håll dig varm och ät så att du blir riktigt mätt”, till vilken nytta är det om han inte ger honom det som är nödvändigt för kroppen? På samma sätt är också tron död (kraftlös, inaktiv) om den inte har gärningar [handlingar som backar upp den]. Men någon kommer istället att säga [Jakob introducerar nu en tredje part som med ett retoriskt påstående invänder]: ”Du har tro, och jag har gärningar [har du tro, så har jag goda gärningar].” Visa mig din [påstådda] tro utan (åtskild från) gärningar, så ska jag visa dig min tro genom (utifrån) mina gärningar. Du tror att Gud är en, det gör du rätt i. Så tror även demoner och de är skräckslagna [ordagrant: håret reser sig på armarna]. Men inser du inte (är du ovillig att se till fakta), tanklösa (tomma, dåraktiga) människa [utan något andligt liv], att tro utan [goda] gärningar är utan verkan. [Två exempel på hur tro och gärningar hör ihop tas från GT. Abraham – en jude, och Rahab – en hedning.] Blev inte vår far Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar när han bar fram sin son Isak på altaret? [Abraham var israeliternas stamfar, se 1 Mos 12:1-3. Han var villig att offra sin ende son, Isak, se 1 Mos 22.] Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och genom gärningarna blev tron fullbordad. Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det tillräknades honom som rättfärdighet. [1 Mos 15:6] Han kallades Guds vän. [2 Krön 20:7Jes 41:8] Ni ser alltså att människan erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. [Ännu ett exempel från GT.] Blev inte den prostituerade Rahab (gr. Raav) på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar när hon tog emot sändebuden (spejarna) och släppte ut dem en annan väg? [Berättelsen om hur Rahab gömmer de två israeliska spejarna i sitt hus i Jeriko finns i Jos 2. Hon finns även med i Jesu släkttavla, se Matt 1:5, och är en av troshjältarna i Heb 11:31.] Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.
Jakobsbrevet 2:14-26 Bibel 2000 (B2000)
Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger: »Gå i frid, håll er varma och ät er mätta«, men inte ger dem vad kroppen behöver? Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död. Nu kanske någon frågar: »Har du tro?« — Ja, och jag har gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag med mina gärningar visa dig min tro. Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och darrar. Men inser du inte, tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan? Blev inte vår fader Abraham rättfärdig genom gärningar när han lade sin son Isak som offer på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som hans tro blev fullkomlig. Så uppfylldes skriftens ord: Abraham trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig , och han kallades Guds vän. Ni ser att människan blir rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. Var det inte så med skökan Rachav? Blev hon inte rättfärdig genom gärningar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg? Liksom en kropp utan livsande är död, så är tron utan gärningar död.