Johannesevangeliet 11:1-27

Dela

Johannesevangeliet 11:1-27 nuBibeln (NUB)

En man som hette Lasaros låg sjuk. Han bodde i byn Betania tillsammans med sina systrar Maria och Marta (Det var samma Maria, vars bror Lasaros nu låg sjuk, som smorde Herren med välluktande olja och torkade hans fötter med sitt hår). De två systrarna skickade nu ett meddelande till Jesus: ”Herre, din vän är sjuk.” Men när Jesus hörde det sa han: ”Hans sjukdom ska inte sluta med döden utan visar Guds härlighet, så att Guds Son blir förhärligad genom detta.” Jesus älskade Marta, hennes syster och Lasaros. När han hörde att Lasaros var sjuk, stannade han kvar där han var i ytterligare två dagar. Sedan sa han till lärjungarna: ”Låt oss gå tillbaka till Judeen.” Men hans lärjungar sa till honom: ”Rabbi, judarna försökte just stena dig. Ska du verkligen gå dit igen?” Då svarade Jesus: ”Har inte dagen tolv timmar? Om man går under dagen snubblar man inte, för då ser man denna världens ljus. Men om man går om natten, då snubblar man, eftersom man inte har ljus.” Sedan sa han: ”Vår vän Lasaros sover, men nu ska jag gå och väcka honom.” Hans lärjungar sa: ”Herre, om han sover så blir han snart frisk.” Jesus menade att Lasaros hade dött, men de trodde att han talade om vanlig sömn. Därför sa Jesus rent ut till dem: ”Lasaros är död. Och för er skull är jag glad att jag inte var där, för att ni ska tro. Men nu måste vi gå till honom.” Tomas, som kallades Tvillingen, sa då till de andra lärjungarna: ”Kom, låt oss gå med, så att vi kan dö tillsammans med honom.” När Jesus kom fram till Betania fann han att Lasaros redan hade legat i graven i fyra dagar. Betania låg bara ungefär tre kilometer från Jerusalem, och många judar hade kommit därifrån för att trösta Marta och Maria i deras sorg över deras bror. Men när Marta nu hörde att Jesus var på väg gick hon ut för att möta honom, medan Maria stannade hemma. Marta sa till Jesus: ”Herre, om du hade varit här, så hade min bror inte dött. Men jag vet ändå att Gud ska ge dig vad du än ber honom om.” Jesus svarade: ”Din bror ska uppstå.” Då sa Marta: ”Ja, jag vet att han ska uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen.” Men Jesus sa till henne: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva, även om han dör. Och var och en som lever och tror på mig ska aldrig i evighet dö. Tror du det?” ”Ja, Herre”, svarade hon. ”Jag tror att du är Messias, Guds Son, som skulle komma hit till världen.”

Johannesevangeliet 11:1-27 Svenska Folkbibeln (SFB98)

En man som hette Lasarus var sjuk. Han var från Betania, den by där Maria och hennes syster Marta bodde. Det var Maria som smorde Herren med välluktande olja och torkade hans fötter med sitt hår, och det var hennes bror Lasarus som var sjuk. Systrarna skickade då bud till Jesus och lät säga: "Herre, den som du har kär ligger sjuk." Jesus hörde det och sade: "Denna sjukdom skall inte sluta med döden. Den är till Guds ära, så att Guds Son blir förhärligad genom den." Jesus älskade Marta och hennes syster och Lasarus. När Jesus nu hörde att Lasarus var sjuk, stannade han två dagar där han befann sig. Därefter sade han till sina lärjungar: "Låt oss gå tillbaka till Judeen." Lärjungarna sade till honom: "Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du dit igen." Jesus svarade: "Har inte dagen tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus. Men den som vandrar om natten snavar, därför att ljuset inte finns i honom." Sedan han sagt detta tillade han: "Vår vän Lasarus sover, men jag går för att väcka honom." Då sade lärjungarna till honom: "Herre, sover han, så blir han frisk." Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han talade om vanlig sömn. Nu sade Jesus helt öppet till dem: "Lasarus är död. Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom." Thomas, han som kallades Tvillingen, sade då till de andra lärjungarna: "Låt oss gå och dö med honom." När Jesus kom fram, fann han att Lasarus redan hade legat fyra dagar i graven. Betania låg nära Jerusalem, ungefär femton stadier därifrån. Många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras bror. När Marta fick höra att Jesus hade kommit, gick hon ut och mötte honom. Men Maria stannade kvar hemma. Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här, skulle min bror inte ha dött. Men också nu vet jag att Gud kommer att ge dig vad du än ber honom om." Jesus sade: "Din bror skall uppstå." Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den yttersta dagen." Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" Hon svarade: "Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen."

Johannesevangeliet 11:1-27 Nya Levande Bibeln (BSV)

En man som hette Lasaros låg sjuk. Han bodde i Betania tillsammans med sina systrar Maria och Marta (Det var hans syster Maria som smorde Herren Jesus med välluktande olja och torkade hans fötter med sitt hår). De två systrarna skickade nu ett meddelande till Jesus och lät säga: "Herre, din vän Lasaros är sjuk." Men när Jesus hörde det sa han: "Hans sjukdom ska inte leda till döden utan ska visa Guds härlighet, så att jag, Guds Son, blir upphöjd och ärad genom detta." Så trots att Jesus tyckte mycket om Marta, Maria och Lasaros, stannade han därför kvar där han var i ytterligare två dagar. Sedan sa han till sina efterföljare: "Låt oss gå tillbaka till Judeen." Men hans efterföljare protesterade: "Mästare, för bara några dagar sedan försökte de judiska ledarna i Judeen att stena dig. Ska du verkligen gå dit igen?" Då svarade Jesus: "Det är ljust tolv timmar om dagen. Om man går under dagen snubblar man inte, för då ser man det ljus som lyser för människorna. Men om man går i mörkret, då snubblar man, eftersom man inte har släppt in ljuset." Sedan sa han: "Vår vän Lasaros sover, men nu ska jag gå och väcka honom." Hans efterföljare trodde då att Jesus talade om vanlig sömn, så de sa: "Vad bra! Om han sover så blir han snart frisk." Men Jesus menade att Lasaros hade dött. Därför sa Jesus rent ut till dem: "Lasaros är död. Och för er skull är jag glad att jag inte var där, för hans död ska hjälpa er att tro på mig. Men nu måste vi gå till honom." Tomas, som kallades Tvillingen, sa då till de andra efterföljarna: "Kom, låt oss gå med, så att vi kan dö tillsammans med honom." När Jesus kom fram till Betania berättade man för honom att Lasaros redan hade legat i graven i fyra dagar. Betania låg bara några kilometer från Jerusalem, och många människor hade kommit därifrån för att trösta Marta och Maria i deras sorg. Men när Marta nu hörde att Jesus var på väg gick hon ut för att möta honom, medan Maria stannade hemma. Marta sa till Jesus: "Herre, om du hade varit här, så hade min bror inte dött. Men jag vet ändå att Gud ska ge dig vad du än ber honom om." Jesus svarade: "Din bror ska bli levande igen." Då sa Marta: "Ja, jag vet att han ska bli levande igen den dag alla de döda väcks upp och Gud ska döma människorna." Men Jesus sa till henne: "Jag är den som uppväcker de döda och ger dem liv igen. Den som tror på mig ska leva, även om han dör. Han får evigt liv därför att han tror på mig och ska aldrig någonsin dö. Tror du det, Marta?" "Ja, Herre", svarade hon. "Jag tror att du är Messias, den utlovade kungen och Guds Son, som skulle komma hit till världen."

Johannesevangeliet 11:1-27 Karl XII 1873 (SK73)

Och låg en man krank, benämnd Lazarus, af Bethanien, af Marie och hennes systers Marthe by. Och var Maria den som smorde Herran med smörjelse, och torkade hans fötter med sitt hår; hvilkens broder, Lazarus, låg sjuk. Så sände hans syster till honom, och sade: Herre, si, den du kär hafver, ligger sjuk. När Jesus det hörde, sade han: Denne sjukdomen är icke till döds, utan till Guds äro; att Guds Son skall deraf ärad varda. Och hade Jesus Martham, och hennes syster, och Lazarum kär. När han då hörde, att han var sjuk, blef han der i samma rummet två dagar. Derefter sade han till Lärjungarna: Låt oss åter gå in i Judeen. Lärjungarna sade till honom: Rabbi, nu ville Judarna stena dig; och åter går du dit? Jesus svarade: Äro icke tolf timmar om dagen? Hvilken som vandrar om dagen, han stöter sig icke; ty han ser denna verldenes ljus. Men den som vandrar om nattena, han stöter sig; ty ljuset är icke i honom. Detta talade han; och sedan sade han till dem: Lazarus, vår vän, sofver; men jag går att uppväcka honom af sömnen. Då sade hans Lärjungar: Herre, sofver han, så varder det bättre med honom. Men Jesus talade om hans död; och de mente, att han hade talat om lekamlig sömn. Så sade då Jesus uppenbarliga: Lazarus är död. Och jag gläds för edra skull, att jag icke var der, på det I tro skolen; men låter oss gå till honom. Då sade Thomas, som kallas Tvilling, till Lärjungarna: Låt ock oss gå, att vi må dö med honom. Då kom Jesus, och fann honom redo hafva legat fyra dygn i grafvene. Och var Bethanien icke långt ifrå Jerusalem, vid femton stadier vägs. Och månge af Judarna voro komne till Martha och Maria, att de skulle hugsvala dem öfver deras broder. När Martha hörde att Jesus kom, lopp hon emot honom; men Maria satt hemma. Då sade Martha till Jesum: Herre, hade du varit här, hade min broder icke blifvit död. Men jag vet ännu, att allt det du bedes af Gudi, det varder Gud gifvandes dig. Sade Jesus till henne: Din broder skall stå upp igen. Sade Martha till honom: Jag vet, att han skall uppstå i uppståndelsen, på yttersta dagen. Sade Jesus till henne: Jag är uppståndelsen och lifvet; hvilken som tror på mig, han skall lefva, om han än död blefve; Och hvar och en som lefver, och tror på mig, han skall icke dö evinnerliga; tror du det? Sade hon till honom: Ja, Herre, jag tror, att du äst Christus, Guds Son, som komma skulle i verldena.

Johannesevangeliet 11:1-27 Svenska 1917 (SVEN)

Och en man vid namn Lasarus låg sjuk; han var från Betania, den by där Maria och hennes syster Marta bodde. Det var den Maria som smorde Herren med smörjelse och torkade hans fötter med sitt hår. Och nu låg hennes broder Lasarus sjuk. Då sände systrarna bud till Jesus och läto säga: »Herre, se, han som du har så kär ligger sjuk.» När Jesus hörde detta, sade han: »Den sjukdomen är icke till döds, utan till Guds förhärligande, så att Guds Son genom den bliver förhärligad.» Och Jesus hade Marta och hennes syster och Lasarus kära. När han nu hörde att denne låg sjuk, stannade han först två dagar där han var; men därefter sade han till lärjungarna: »Låt oss gå tillbaka till Judeen.» Lärjungarna sade till honom: »Rabbi, nyligen ville judarna stena dig, och åter går du dit?» Jesus svarade: »Dagen har ju tolv timmar; den som vandrar om dagen, han stöter sig icke, ty han ser då denna världens ljus. Men den som vandrar om natten, han stöter sig, ty han har då intet som lyser honom.» Sedan han hade talat detta, sade han ytterligare till dem: »Lasarus, vår vän, har somnat in; men jag går för att väcka upp honom ur sömnen.» Då sade hans lärjungar till honom: »Herre, sover han, så bliver han frisk igen.» Men Jesus hade talat om hans död; de åter menade att han talade om vanlig sömn. Då sade Jesus öppet till dem: »Lasarus är död. Och för eder skull, för att I skolen tro, gläder jag mig över att jag icke var där. Men låt oss nu gå till honom.» Då sade Tomas, som kallades Didymus, till de andra lärjungarna: »Låt oss gå med, för att vi må dö med honom.» När så Jesus kom dit, fann han att den döde redan hade legat fyra dagar i graven. Nu låg Betania nära Jerusalem, vid pass femton stadier därifrån, och många judar hade kommit till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras broder. Då nu Maria fick höra att Jesus kom, gick hon honom till mötes; men Maria satt kvar hemma. Och Marta sade till Jesus: »Herre, hade du varit här, så vore min broder icke död. Men jag vet ändå att allt vad du beder Gud om, det skall Gud giva dig.» Jesus sade till henne: »Din broder skall stå upp igen.» Marta svarade honom: »Jag vet att han skall stå upp, vid uppståndelsen på den yttersta dagen.» Jesus svarade till henne: »Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör; och var och en som lever och tror på mig, han skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?» Hon svarade honom: »Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma i världen.»

Johannesevangeliet 11:1-27 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

En man som hette Lasarus var sjuk. Han var från Betania, den by där Maria och hennes syster Marta bodde. Det var Maria som smorde Herren med väldoftande olja och torkade hans fötter med sitt hår, och nu var hennes bror Lasarus sjuk. Systrarna skickade då bud till Jesus och lät säga: "Herre, den du har kär ligger sjuk." När Jesus hörde det, sade han: "Den sjukdomen slutar inte med döden. Den är till Guds ära, för att Guds Son ska bli förhärligad genom den." Jesus älskade Marta och hennes syster och Lasarus. När Jesus nu hörde att Lasarus var sjuk, stannade han ändå två dagar där han var. Därefter sade han till sina lärjungar: "Låt oss gå tillbaka till Judeen." Lärjungarna sade till honom: "Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du dit igen!" Jesus svarade: "Har inte dagen tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, för han ser denna världens ljus. Men den som vandrar om natten, han snavar eftersom ljuset inte finns i honom." Efter att han sagt detta tillade han: "Vår vän Lasarus sover. Men jag går för att väcka honom." Då sade lärjungarna till honom: "Herre, sover han så blir han frisk." Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han talade om vanlig sömn. Då sade Jesus helt öppet till dem: "Lasarus är död. Och för er skull, för att ni ska tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom." Tomas, som kallades Tvillingen, sade då till de andra lärjungarna: "Låt oss gå, vi också, och dö tillsammans med honom." När Jesus kom fram, fann han att Lasarus redan hade legat fyra dagar i graven. Betania låg nära Jerusalem, ungefär tre kilometer därifrån. Många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras bror. När Marta fick höra att Jesus hade kommit, gick hon ut och mötte honom. Men Maria stannade kvar hemma. Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött. Men också nu vet jag att Gud kommer att ge dig vad du än ber honom om." Jesus sade: "Din bror ska uppstå." Marta svarade: "Jag vet att han ska uppstå, vid uppståndelsen på den yttersta dagen." Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, och den som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö. Tror du detta?" Hon svarade: "Ja, Herre. Jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen."

Johannesevangeliet 11:1-27 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Nu var en man som hette Lasarus sjuk (svag, kraftlös). Han var från Betania [strax utanför Jerusalem], den stad där Maria och hennes syster Marta bodde. Det var den Maria som [senare hemma hos Simon den spetälskes hus, se Joh 12:3] smorde Herren med parfym (olja) och torkade hans fötter med sitt hår. Det var hennes bror Lasarus som nu var sjuk (svag, kraftlös). Systrarna sände bud till Jesus [som befann sig en dagstur från dem i Jordandalen]. Budet löd: ”Herre, din vän (han som du har en ömsesidig vänskapsrelation med) är sjuk.” När Jesus hörde detta sa han: ”Den sjukdomen (svagheten) kommer inte att leda till döden, i stället kommer Gud att förhärligas (tillbedjas), så att Guds Son blir förhärligad genom den.” Jesus älskade (osjälviskt utgivande) Marta, hennes syster [Maria] och Lasarus. När han nu hörde att Lasarus var sjuk stannade han två dagar på den plats där han var. Sedan efter detta sa han till lärjungarna: ”Låt oss gå tillbaka till Judéen.” Lärjungarna sa till honom: ”Rabbi (lärare), de judiska ledarna ville nyss stena dig. Ska du gå tillbaka dit?” Jesus svarade: ”Har inte dagen tolv timmar [då det är ljust]? Den som vandrar på dagen snubblar (snavar, syndar) inte, eftersom han ser världens ljus [Jesus, se Joh 8:12]. Men den som vandrar på natten, han snubblar (snavar, syndar) eftersom han inte har det ljuset inom sig.” När han sagt detta tillade han: ”Vår vän Lasarus har somnat in (är död), men jag går dit för att väcka honom ur sömnen.” Lärjungarna sa till honom: ”Herre, sover han så blir han frisk (frälst, räddad).” Jesus hade talat om hans [Lasarus] död, men de trodde att han talade om vanlig naturlig sömn. Då sa Jesus i klartext till dem: ”Lasarus har dött, och jag är glad för er skull att jag inte var där. Detta kommer att hjälpa er att tro (lita, luta er emot mig).” Då sa Tomas, som kallades tvillingen (gr. Didymus – arameiska Taama), till de andra lärjungarna: ”Låt oss också gå så att vi kan dö [bli dödade av judarna tillsammans] med honom.” När Jesus kom fram fick han veta att Lasarus redan hade varit i graven [i klippan] fyra dagar. Betania låg nära Jerusalem, bara 15 stadier (3 km) därifrån, och många judar (invånare i Judéen) hade kommit till Marta och Maria för att trösta (sympatisera med, uppmuntra) dem i sorgen över deras broder [Lasarus död]. [Enligt den judiska begravningstraditionen begravdes den döde inom ett dygn. Familjen höll sedan en sju dagars sorgeperiod, följt av trettio dagar av mindre intensiv sorg. Ett år senare då kroppen ruttnat ansvarade den äldste sonen för att flytta benen från gravkammaren till en benkista.] När Marta hörde att Jesus var på väg, gick hon ut för att möta (konfrontera, ifrågasätta) honom, medan Maria satt kvar i huset. Marta sa till Jesus: ”Herre, om du hade varit här skulle min bror [Lasarus] inte ha dött. Men jag vet (har en klar förståelse av) att Gud kommer att ge dig vad du än ber (begär av) honom om.” Jesus sa till henne: ”Din bror ska uppstå igen (komma tillbaka till livet).” Marta svarade honom: ”Jag vet (har en klar förståelse av) att han ska uppstå igen, vid uppståndelsen på den sista (yttersta) dagen.” Jesus sa till henne [Marta]: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på [kontinuerligt förtröstar och sträcker sig fram till] mig ska (kommer att) leva även om han skulle dö, och alla (var och en) som lever [i Guds överflödande liv] och tror på [kontinuerligt förtröstar och sträcker sig fram till] mig ska (skulle) aldrig någonsin (i evighet) [behöva] dö. Tror du detta?” Hon svarade honom: ”Ja Herre, jag har trott att du är den Smorde (Messias), Guds Son, han som skulle komma till världen.”

Johannesevangeliet 11:1-27 Bibel 2000 (B2000)

En man som hette Lasaros låg sjuk. Han var från Betania, byn där Maria och hennes syster Marta bodde. ( Det var Maria som smorde Herren med välluktande balsam och torkade hans fötter med sitt hår, och Lasaros som låg sjuk var hennes bror.) Systrarna skickade bud till Jesus och lät säga: »Herre, din vän är sjuk.« När Jesus hörde det sade han: »Den sjukdomen leder inte till döden utan skall visa Guds härlighet, så att Guds son blir förhärligad genom den.« Jesus var mycket fäst vid Marta och hennes syster och Lasaros. När han nu hörde att Lasaros var sjuk stannade han först kvar två dagar där han befann sig, men sedan sade han till lärjungarna: »Låt oss gå tillbaka till Judeen.« Lärjungarna sade till honom: »Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du tillbaka dit!« Jesus svarade: »Har dagen inte tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus. Men den som vandrar om natten, han snavar, eftersom ljuset inte finns i honom.« Efter att ha sagt detta fortsatte han: »Vår vän Lasaros sover, men jag går dit för att väcka honom.« Då sade lärjungarna: »Herre, sover han, så blir han frisk.« Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han menade vanlig sömn. Då sade Jesus rent ut till dem: »Lasaros är död. Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom.« Tomas, som kallades Tvillingen, sade till de andra lärjungarna: »Låt oss gå med för att dö med honom.« När Jesus kom dit fann han att Lasaros redan hade legat fyra dagar i graven. Betania låg inte långt från Jerusalem, ungefär en halvtimmes väg, och många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över brodern. När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma. Marta sade till Jesus: »Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött. Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om.« Jesus sade: »Din bror kommer att uppstå.« Marta svarade: »Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen.« Då sade Jesus till henne: »Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?« Hon svarade: »Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen.«