Lukasevangeliet 20:27-40
Lukasevangeliet 20:27-40 Bibel 2000 (B2000)
Några saddukeer — de förnekar att det finns en uppståndelse — kom till honom och frågade: »Mästare, Mose lär oss ju i skriften att om någon har en gift bror som dör barnlös, så skall han gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern . Nu fanns det sju bröder. Den förste gifte sig och dog barnlös. Den andre och den tredje gifte sig med änkan, likaså de återstående, och alla sju dog utan att lämna barn efter sig. Slutligen dog också kvinnan. Hur blir det med henne vid uppståndelsen, vems hustru blir hon? Alla sju hade ju haft henne som hustru.« Jesus svarade: »Denna världens människor gifter sig och blir bortgifta, men de som befinns värdiga att komma till den andra världen och uppstå från de döda, de gifter sig inte och blir inte bortgifta. De kan ju inte mera dö, de är som änglar, och de är Guds söner, eftersom de har fått uppstå. Att de döda uppstår har också Mose visat i stället om törnbusken, där han kallar Herren för Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud . Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.« Då sade några skriftlärda: »Mästare, det var bra svarat«, för de vågade inte ställa fler frågor till honom.
Lukasevangeliet 20:27-40 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Några sadduceer - dessa som förnekar att det finns någon uppståndelse - kom fram och ställde en fråga till Jesus: "Mästare, Mose har gett oss den föreskriften att om någon har en gift bror som dör barnlös, så skall han gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror. Nu fanns där sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog barnlös. Den andre och den tredje gifte sig med henne, och så gjorde alla sju. De dog och lämnade inga barn efter sig. Till slut dog också kvinnan. Vem skall hon bli hustru till vid uppståndelsen? Alla sju var ju gifta med henne." Jesus svarade dem: "De som lever i den här världen gifter sig och blir bortgifta. Men de som anses värdiga att vinna den andra världen och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta. Inte heller kan de dö längre, ty som uppståndelsens barn är de lika änglarna och är Guds barn. Men att de döda uppstår, det har också Mose visat på stället om törnbusken, när han kallar Herren "Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud." Han är inte en Gud för döda utan för levande, ty för honom lever alla." Då sade några skriftlärda: "Mästare, du har rätt i vad du säger." Och de vågade inte mer ställa någon fråga till honom.
Lukasevangeliet 20:27-40 Nya Levande Bibeln (BSV)
Sedan kom några saddukeer till honom. De påstår att de döda inte ska uppstå igen, och därför frågade de: "Mästare, i Moses lag står det att om en man dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och se till att den döde får en son som kan ärva honom. Nu fanns det en familj med sju bröder. Den äldste gifte sig och dog barnlös. Då gifte sig bror nummer två med änkan, men inte heller han fick några barn. På samma sätt gick det för den tredje, och så fortsatte det tills alla sju hade varit gifta med henne och dött utan att lämna några barn efter sig. Till slut dog också kvinnan. Hur ska det gå med henne när de döda uppstår igen? Vems fru blir hon? Alla sju har ju varit gifta med henne!" Jesus svarade saddukeerna: "Det är bara här på jorden som män och kvinnor gifter sig. De som är värdiga att få vara med i den kommande världen sedan de har uppstått från de döda, de ska inte gifta sig. De kan inte heller dö, utan ska vara som änglarna. De är Guds barn, för de har uppstått från de döda till ett nytt liv. Att de döda uppstår bevisar Mose också när han talar om hur Gud visade sig för honom i den brinnande törnbusken. Han kallar Gud för Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Gud är alltså inte en gud för döda, utan för levande. Alla människor är levande för honom." "Det var bra svarat, Mästare", sa några av laglärarna som stod där. Och sedan vågade ingen ställa några fler frågor till honom.
Lukasevangeliet 20:27-40 Karl XII 1873 (SK73)
Då gingo någre fram till honom af de Sadduceer, hvilke der neka uppståndelsen, och frågade honom, Sägande: Mästar, Moses hafver skrifvit oss, att om någors mans broder blifver död, den hustru hafver, och dör barnlös, att hans broder skall taga hans hustru, och uppväcka sinom broder säd. Så voro nu sju bröder; och den förste tog sig hustru, och blef död barnlös. Och den andre tog henne, och blef ock desslikes död barnlös. Den tredje tog henne; sammalunda ock alle sju, och läto inga barn efter sig, och blefvo döde. Sist, efter dem alla, blef ock qvinnan död. Uti uppståndelsen, hvilkensderas hustru skall hon vara, efter det sju hade haft henne till hustru? Då svarade Jesus, och sade till dem: Denna verldenes barn taga sig hustrur och gifvas mannom. Men de som varda värdige till den verldena, och till uppståndelsen ifrå de döda, de hvarken taga hustrur, eller gifvas manne; Och ej heller kunna de mera dö; ty de varda like med Änglarna, och äro Guds barn, medan de äro uppståndelsens barn. Men att de döde uppstå, bevisade Moses vid buskan, då han kallade Herran Abrahams Gud, och Isaacs Gud, och Jacobs Gud. Gud är icke de dödas, utan de lefvandes Gud; ty honom lefva alle. Då svarade någre af de Skriftlärda, sägande: Mästar, du sade rätt. Och de djerfdes icke yttermera något fråga honom.
Lukasevangeliet 20:27-40 Svenska 1917 (SVEN)
Därefter trädde några sadducéer fram och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom och sade: »Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som är gift, men dör barnlös, så skall han taga sin broders hustru till akta och skaffa avkomma åt sin broder. Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog barnlös. Då tog den andre i ordningen henne och därefter den tredje; sammalunda alla sju. Men de dogo alla, utan att någon av dem lämnade barn efter sig. Slutligen dog ock hustrun. Vilken av dem skall då vid uppståndelsen få kvinnan till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru.» Jesus svarade dem: »Med den nuvarande tidsålderns barn är det så, att män taga sig hustrur, och hustrur givas åt män; men de som bliva aktade värdiga att få del i den nya tidsåldern och i uppståndelsen från de döda, med dem är det så, att varken män tag sig hustrur, eller hustrur givas män. De kunna ju ej heller mer dö ty de äro lika änglarna och äro, Guds söner, eftersom de hava blivit delaktiga av uppståndelsen. Men att de döda uppstå, det har ock Moses, på det ställe där det talas om törnbusken, givit till känna, när han kallar Herren 'Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'; Och han är en Gud icke för döda, utan för levande, ty för honom leva alla.» Då svarade några av de skriftlärde och sade: »Mästare, du har talat rätt.» De dristade sig nämligen icke att vidare ställa någon fråga på honom.
Lukasevangeliet 20:27-40 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Sedan kom det fram några saddukeer, de som förnekar att det finns en uppståndelse. De frågade Jesus: "Mästare! Mose gav oss föreskriften att om någon har en bror som är gift men dör barnlös, så ska han gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror . Nu fanns där sju bröder. Den förste tog sig en hustru men dog barnlös. Den andre och den tredje gifte sig med henne, och så gjorde alla sju, men de dog och efterlämnade inga barn. Till slut dog också kvinnan. Så vems hustru blir hon vid uppståndelsen? Alla sju var ju gifta med henne." Jesus svarade dem: "De som lever i den här världen gifter sig och blir bortgifta. Men de som anses värdiga att nå den andra världen och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta. De kan inte dö längre, för de är som änglarna och är Guds barn, eftersom de är uppståndelsens barn. Men att de döda uppstår, det har också Mose visat vid stället om törnbusken, när han kallar Herren Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud . Han är inte de dödas Gud utan de levandes. För honom är alla levande." Då sade några av de skriftlärda: "Mästare, bra sagt!" Sedan vågade de inte ställa någon mer fråga till honom.
Lukasevangeliet 20:27-40 nuBibeln (NUB)
Sedan kom några saddukeer till honom. De påstår att det inte finns någon uppståndelse, så de frågade: ”Mästare, Mose skrev att om en man dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa en arvtagare åt sin bror. Nu fanns det sju bröder. Den äldste gifte sig och dog barnlös. Bror nummer två och tre gifte sig med änkan, och så fortsatte det tills alla sju hade varit gifta med henne och dött utan att lämna några barn efter sig. Till slut dog också kvinnan. När de nu uppstår från de döda, vems hustru blir hon då? Alla sju har ju varit gifta med henne.” Jesus svarade saddukeerna: ”Den här tidsålderns människor gifter sig och blir bortgifta. De som anses värdiga att få vara med i den kommande tidsåldern och uppstå från de döda, de ska inte gifta sig eller bli bortgifta. De kan inte heller dö, utan ska vara som änglarna. De är Guds barn, för de har uppstått. Att de döda uppstår bevisar också Mose när han talar om törnbusken. Han kallar Herren för Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Gud är alltså inte en gud för döda, utan för levande. Alla är levande för honom.” ”Det var bra svarat, Mästare”, sa några av de skriftlärda. Och sedan vågade ingen ställa några fler frågor till honom.
Lukasevangeliet 20:27-40 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Sedan kom det fram några saddukéer, de [är den mest liberala religiösa gruppen] som förnekar att det finns en uppståndelse. [De trodde inte heller på något övernaturligt såsom änglar eller ett liv efter döden, se Apg 23:8.] De sa: ”Lärare, Mose har gett oss föreskriften att om någon dör barnlös ska hans [yngre ogifte] bror gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern. [En korrekt sammanfattning av 5 Mos 25:5-10, som garanterar en barnlös änka försörjning i ett samhälle där hon annars skulle tvingats ut i tiggeri. Seden bevarar också den avlidne mannens namn. Dessa äktenskap kallas leviratäktenskap, från det hebreiska ordet levir, som betyder svåger. Seden fanns redan innan Mose fick Guds bud och instruktioner på Sinai berg, se 1 Mos 38:8Rut 4:1-12.] Nu fanns där sju bröder. Den förste tog sig en hustru men dog barnlös. Den andre [yngre brodern] och den tredje gifte sig med henne, och så gjorde alla sju, men de dog utan att få några barn. Till sist dog också kvinnan. Vid uppståndelsen, vems hustru blir hon? De har ju alla varit gifta med henne.” [Saddukéerna ville visa på orimligheten med en uppståndelse med hjälp av detta exempel som de troligtvis använt som argument i tidigare diskussioner med fariséerna. Exemplet kan komma från en berättelse från apokryferna, Tobit 3:7-15, där just en kvinna gift sig med sju män utan att ha fått barn. De antog att den uppståndna kroppen skulle vara som den nuvarande mänskliga kroppen, se även Paulus resonemang i samma ämne i 1 Kor 15:12-58.] Jesus svarade dem: ”Den här världens människor (söner av den här tidsåldern) gifter sig och blir bortgifta. Men de som [av Gud] anses värdiga att få del av den nya tidsåldern [Guds rike som ska komma, se Luk 11:2] och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta. De kan inte längre dö, för de är [odödliga] som änglarna och är Guds barn, eftersom de är uppståndelsens barn. [Äktenskapets funktion för gemenskap och för att befolka jorden är då över, se 1 Mos 2:18-25.] Att de döda uppstår har Mose helt klart visat (han har uppenbarat något som är dolt) i berättelsen om törnbusken [2 Mos 3:6]. Här kallar Mose Herren för Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud [trots att de inte levde här på jorden då Mose sa detta]. Gud är inte en Gud för de döda utan för de levande, för honom lever alla.” [Saddukéerna hade använt Mose lag, 5 Mos 25:5, som argument för att det inte fanns någon uppståndelse, men nu använder Jesus Moses egna ord i berättelsen om den brinnande törnbusken för att bevisa motsatsen.] Då svarade några av de skriftlärda: ”Lärare, bra talat.” [Ännu en fråga om vilket som är det största budet kommer från en skriftlärd. Frågan och Jesu svar finns med både i Matt 22:34-40 och Mark 12:28-34. Anledningen att Lukas inte tar med den kan vara att han redan har med en liknande berättelse i Luk 10:25-28.] Efter detta vågade de inte ställa någon mer fråga till honom.