Lukasevangeliet 22:39-44
Lukasevangeliet 22:39-44 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Sedan gick Jesus ut till Olivberget som han brukade, och hans lärjungar följde honom. När han kom till platsen, sade han till dem: "Be att ni inte kommer i frestelse." Och han drog sig undan från dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad: "Far! Om du vill, så ta den här bägaren ifrån mig! Men ske inte min vilja, utan din." Då visade sig en ängel från himlen för honom och gav honom kraft. Han kom i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar som föll ner på jorden.
Lukasevangeliet 22:39-44 Bibel 2000 (B2000)
Sedan gick han ut ur staden och begav sig som vanligt till Olivberget, och lärjungarna följde med. När han kom dit sade han till dem: »Be att ni inte utsätts för prövning.« Själv drog han sig undan ifrån dem, ungefär ett stenkast, föll på knä och bad: »Fader, om du vill det, så ta bort denna bägare från mig. Men låt din vilja ske, inte min.« En ängel från himlen visade sig för honom och gav honom kraft. I sin ångest bad han allt ivrigare, och svetten droppade som blod ner på marken.
Lukasevangeliet 22:39-44 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Sedan gick Jesus som vanligt ut till Oljeberget, och hans lärjungar följde honom. När han kom till platsen, sade han till dem: "Be att ni inte kommer i frestelse." Och han gick ett stycke ifrån dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad: "Fader, om du vill, så tag denna kalk ifrån mig! Men ske inte min vilja utan din." Då visade sig en ängel från himlen och gav honom kraft. Han kom i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar, som föll ner på jorden.
Lukasevangeliet 22:39-44 Nya Levande Bibeln (BSV)
Jesus lämnade sedan staden tillsammans med sina efterföljare och gick som vanligt till Olivberget. Där sa han till dem: "Be till er Far i himlen så att frestelserna inte segrar över er." Själv gick han en liten bit längre bort och föll på knä och bad: "Far i himlen, om det är möjligt, så låt mig slippa det lidande som väntar. Men låt det bli som du vill, inte som jag vill." Då visade sig en ängel från himlen och gav honom ny kraft. Men hans ångest blev allt större, och han bad så intensivt, att hans svett föll som blodsdroppar till marken.
Lukasevangeliet 22:39-44 Karl XII 1873 (SK73)
Och han gick ut, som hans seder var, till Oljoberget; och hans Lärjungar följde honom till det rummet. Och då han kom dit, sade han till dem: Beder, att I icke kommen uti frestelse. Och han gick ifrå dem vid pass ett stenkast, och föll ned på sin knä, och bad, Sägandes: Fader, är så din vilje, tag denna drycken ifrå mig; dock likväl, ske icke min vilje, utan din. Och syntes honom en Ängel af himmelen, och styrkte honom. Och han vardt betagen af en mägta stor ångest, och bad länge; och hans svett var såsom blodsdroppar, löpande ned på jorden.
Lukasevangeliet 22:39-44 Svenska 1917 (SVEN)
Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom. Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: »Bedjen att I icke mån komma i frestelse.» Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad och sade: »Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din.» Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom. Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.
Lukasevangeliet 22:39-44 nuBibeln (NUB)
Jesus lämnade sedan staden tillsammans med sina lärjungar och gick som vanligt till Olivberget. Där sa han till dem: ”Be att ni inte faller för frestelsen!” Själv gick han ett stenkast längre bort och föll på knä och bad: ”Fader, om du vill, låt mig slippa denna bägare! Men låt det bli som du vill, inte som jag vill.” Då visade sig en ängel från himlen och gav honom kraft. Men i sin ångest bad han allt intensivare, så hans svett föll som blodsdroppar till marken.
Lukasevangeliet 22:39-44 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Han [Jesus] gick ut och begav sig till Olivberget som han brukade, och hans lärjungar följde honom. När han kom till platsen sa han till dem: ”Be att ni inte kommer i [ger efter för] frestelse.” [Jesus uppmuntrar dem inte att be att de inte ska bli frestade. De är frestade. Frestelse är en oundviklig del av det mänskliga livet. Istället uppmanar han sina lärjungar att inte ”gå in i” eller ”ge efter för” frestelse.] Han drog sig undan (”slet sig” bort) från dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad: ”Fader! Om du vill (har för avsikt), så ta bort den här bägaren från mig. Men ske inte min vilja (önskan) utan din.” [Jesu lidande liknas här vid en bägare som han måste tömma. En herde gick aldrig längre än ett stenkast från sina får för att kunna försvara dem från rovdjur. Grekiskan uttrycker starka känslor. Jesus ”sliter sig bort”, ”ber gång på gång”, ”säger i bönen” osv.] Då visade sig en ängel från himlen för honom och gav honom kraft. [Han återfick styrka för att kunna gå igenom det som väntade.] Och då han kommit i svår ångest (vånda, kamp) bad han allt ivrigare [sträckte han sig till sitt yttersta i bön]. Hans svett blev som droppar av blod som föll ner på jorden (marken).