Markusevangeliet 1:1-20
Markusevangeliet 1:1-20 Bibel 2000 (B2000)
Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son. Som det står skrivet hos profeten Jesaja: Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen för dig. En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör hans stigar raka — så uppträdde Johannes döparen ute i öknen och förkunnade syndernas förlåtelse genom omvändelse och dop. Och hela Judeen och alla i Jerusalem kom dit ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i Jordan. Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. Han förkunnade: »Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. Jag har döpt er med vatten, han skall döpa er med helig ande.« Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och döptes i Jordan av Johannes. När han steg upp ur vattnet såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. Och en röst hördes från himlen: »Du är min älskade son, du är min utvalde.« Anden drev honom ut i öknen, och han var i öknen fyrtio dagar och sattes på prov av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom. När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: »Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet.« När han gick utmed Galileiska sjön fick han se Simon och hans bror Andreas stå vid sjön och kasta ut sina kastnät, för de var fiskare. Jesus sade till dem: »Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare«, och de lämnade genast sina nät och följde honom. Lite längre fram fick han se Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, som höll på att göra i ordning näten i sin båt. Han kallade på dem, och de lämnade sin far Sebedaios och hans folk i båten och följde efter honom.
Markusevangeliet 1:1-20 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son. Så står det skrivet hos profeten Jesaja: "Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig". "En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom!" Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. Och hela Judeen och alla Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan. Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. Han förkunnade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värd att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. Jag döper er med vatten, men han skall döpa er i den helige Ande." Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i Jordan av Johannes. Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. Och en röst kom från himlen: "Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje." Genast förde Anden honom ut i öknen, och han vistades i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Där levde han bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom. Sedan Johannes hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium. Han sade: "Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. Omvänd er och tro evangelium!" När han gick längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas kasta ut nät i sjön, för de var fiskare. Jesus sade till dem: "Följ mig, så skall jag göra er till människofiskare." Genast lämnade de näten och följde honom. Då han kom lite längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, där de satt i båten och gjorde i ordning sina nät. Strax kallade han på dem, och de lämnade sin far Sebedeus och hans daglönare kvar i båten och följde Jesus.
Markusevangeliet 1:1-20 Nya Levande Bibeln (BSV)
Här börjar det glada budskapet om Jesus Kristus, den utlovade kungen, Guds son. "Lyssna! Jag sänder min budbärare före dig, och han ska bereda vägen för dig. En röst ropar i ödemarken: 'Bana väg för Herren! Gör stigarna raka för honom!' " Och denna budbärare visade sig nu. Det var Johannes döparen. Han levde i ödemarken och undervisade människorna om att de kunde få sina synder förlåtna om de lämnade synden, vände om till Gud och lät döpa sig. Människor från hela Judeen och alla i Jerusalem kom ut i ödemarken för att höra honom tala, och när de hade bekänt sina synder, döpte han dem i Jordanfloden. Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Den mat han åt var gräshoppor och vildhonung. "Snart kommer en som är större än jag. Han är så mäktig att jag inte ens är värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. Jag döper er med vatten, men han ska döpa er med Guds heliga Ande!" Medan Johannes höll på med att döpa, lämnade Jesus sin hemstad Nasaret i Galileen och kom och blev döpt av honom i Jordanfloden. När Jesus sedan steg upp ur vattnet, fick han se himlen öppna sig och Guds Ande sänka sig ner över honom som en duva. Och en röst från himlen sa: "Du är min älskade Son, du är min glädje." Genast efter detta förde Guds Ande ut Jesus i ödemarken, och där stannade han under 40 dagar och blev frestad av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom. När kung Herodes lite senare satte Johannes i fängelse, gick Jesus tillbaka till Galileen för att sprida det glada budskapet från Gud. Jesus sa: "Tiden har nu kommit då Gud vill rädda människor och göra dem till sitt eget folk. Lämna därför synden, vänd om till Gud och tro på det glada budskapet!" En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare. Jesus ropade till dem: "Kom och bli mina efterföljare, så ska jag visa er hur man fiskar människor istället!" Och de lämnade genast sina nät och följde honom. När han gick lite längre bort på stranden fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät. Han kallade på dem också, och de lämnade då sin pappa Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.
Markusevangeliet 1:1-20 Karl XII 1873 (SK73)
Detta är begynnelsen af Jesu Christi, Guds Sons, Evangelio; Såsom skrifvet är i Propheterna: Si, jag sänder min Ängel framför ditt ansigte, hvilken bereda skall din väg för dig; Ens ropandes röst är i öknene: Bereder Herrans väg; görer hans stigar rätta. Johannes var i öknene, döpte, och predikade bättringenes döpelse, till syndernas förlåtelse. Och till honom gingo ut hela Judiska landet, och de utaf Jerusalem; och läto sig alle döpa af honom i Jordans flod, och bekände sina synder. Och Johannes var klädd med camelahår, och med en lädergjording om sina länder; och åt gräshoppor och vildhannog; Och predikade, och sade: En kommer efter mig, som starkare är än jag, hvilkens skotvänger jag icke värdig är att nederfalla och upplösa. Jag döper eder med vatten; men han skall döpa eder med dem Helga Anda. Och det begaf sig i de dagar, att Jesus kom utaf Galileen ifrå Nazareth, och lät sig döpa af Johanne i Jordan. Och straxt steg han upp utu vattnet, och såg himlarna öppnas, och Andan, såsom en dufvo, nederkomma öfver honom. Och en röst kom af himmelen: Du äst min käre Son, i hvilkom mig väl behagar. Och Anden dref honom straxt uti öknena; Och han var i öknene i fyratio dagar, och frestades af Satana; och var med vilddjuren; och Änglarna tjente honom. Men sedan Johannes vardt fången, kom Jesus uti Galileen, och predikade Evangelium om Guds rike, Sägandes: Tiden är fullkomnad, och Guds rike är för handene; bättrer eder, och tror Evangelio. När han gick utmed det Galileiska hafvet, såg han Simon, och Andream, hans broder, kasta sin nät i hafvet; ty de voro fiskare. Och Jesus sade till dem: Följer mig, och jag vill göra eder till menniskofiskare. Straxt gåfvo de sin nät öfver, och följde honom. Och då han gick dädan litet fram bätter, såg han Jacobum, Zebedei son, och Johannem, hans broder, att de i båtenom byggde sin nät. Och straxt kallade han dem; då öfvergåfvo de sin fader, Zebedeum, uti båten, med legodrängarna, och följde honom.
Markusevangeliet 1:1-20 Svenska 1917 (SVEN)
Detta är begynnelsen av evangelium om Jesus Kristus, Guds Son. Så är skrivet hos profeten Esaias: »Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig. Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'» I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse. Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder. Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung. Och han predikade och sade: »Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem. Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande.» Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes. Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom. Och en röst kom från himmelen: »Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag.» Strax därefter förde Anden honom ut i öknen. Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom. Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium och sade: »Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium.» När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare. Och Jesus sade till dem: »Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare.» Strax lämnade de näten och följde honom. När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät. Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom.
Markusevangeliet 1:1-20 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son. Så står det skrivet hos profeten Jesaja: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han ska bereda vägen för dig. En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom! Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. Hela Judeens land och Jerusalems alla invånare kom ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan. Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. Han förkunnade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att böja mig och lossa remmen på hans sandaler. Jag har döpt er med vatten, men han ska döpa er i den helige Ande." Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordan. Genast, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. Och en röst kom från himlen: "Du är min älskade Son. I dig har jag min glädje." Genast förde Anden honom ut i öknen, och han var i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom. Efter att Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds evangelium. Han sade: "Tiden är inne och Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet!" När han gick längs Galileiska sjön såg han Simon och hans bror Andreas. De stod och kastade ut nät i sjön, för de var fiskare. Jesus sade till dem: "Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare." Genast lämnade de näten och följde honom. När han kom lite längre fram såg han Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes. De satt i båten och gjorde i ordning sina nät. Genast kallade han på dem, och de lämnade sin far Sebedeus i båten med arbetarna och följde Jesus.
Markusevangeliet 1:1-20 nuBibeln (NUB)
Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son. Det står skrivet genom profeten Jesaja: ”Se! Jag ska sända min budbärare före dig, och han ska bereda vägen för dig. En röst ropar i ödemarken: ’Bana väg för Herren! Jämna en väg för honom!’ ” Så trädde Johannes döparen fram i ödemarken och förkunnade omvändelsens dop för syndernas förlåtelse. Människor från hela Judeen och alla i Jerusalem kom ut till honom, och när de hade bekänt sina synder, döpte han dem i Jordanfloden. Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Han åt gräshoppor och vildhonung. Han förkunnade: ”Efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. Jag döper er med vatten, men han ska döpa er i den heliga Anden.” Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordanfloden. När Jesus sedan steg upp ur vattnet, fick han se himlen öppna sig och Anden sänka sig ner över honom som en duva. Och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.” Då förde Anden ut Jesus i ödemarken, och där stannade han under fyrtio dagar och prövades av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom. När Johannes sedan sattes i fängelse, kom Jesus till Galileen för att sprida evangeliet från Gud. Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Guds rike är nära. Vänd om och tro på evangeliet!” En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare. Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.” De lämnade genast sina nät och följde honom. När han gick lite längre bort fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät. Han kallade genast på dem också, och de lämnade då sin far Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.
Markusevangeliet 1:1-20 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Detta är begynnelsen [utgångspunkten för min redogörelse] av evangeliet (det glada budskapet, segerbudskapet) om Jesus den Smorde (Messias, Kristus), Guds Son. [De fyra evangelierna har alla olika utgångspunkter – begynnelser. Matteus utgår från Jesu släkttavla från Abraham. Johannes går tillbaka till det eviga Ordet som fanns i begynnelsen. Markus och Lukas börjar med Johannes Döparen. Lukas startar med hans födelse medan Markus utgår från hans tjänst.] Så står det skrivet hos profeten Jesaja [om Johannes Döparen, se vers 4]: Se, jag sänder ut min budbärare framför dig, han ska bereda vägen för dig. [Mal 3:1] En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom! [Det sista citatet kommer från Jes 40:3. Som brukligt var på den här tiden nämns endast den störste profeten Jesaja som huvudkälla, även om också Malaki refereras först.] Johannes kom (trädde fram), han [var den budbärare som profeterna talat om] som döpte i öknen och predikade omvändelsens dop [som var ett yttre reningsdop i vatten som ett tecken på hjärtats omvändelse] till syndernas förlåtelse. Hela Judéen och alla i Jerusalem kom dit ut till honom (i en ständig ström), och de bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan. Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet [vilket ger associationer till tidigare profeter som t.ex. Elia, se 2 Kung 1:8]. Han levde av gräshoppor och vildhonung. [Johannes Döparens livsstil stod i stark kontrast till många av de religiösa ledarna som levde i lyx. Gräshoppor och vildhonung var vanlig mat i ökenmarken.] Han predikade: ”Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar [som var en slavs syssla]. Jag har döpt er med vatten, han ska döpa er med helig Ande.” Nu, vid den tiden, kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i [floden] Jordan av Johannes. På en gång, medan Jesus steg upp ur vattnet, såg Johannes himlarna dela (öppna) sig och Anden i form av en duva komma ner över honom [och uppfylla honom]. Då kom en röst från himlen: ”Du är min Son – min Älskade, jag har min glädje i dig (du är den utvalde, ende).” [Jes 42:1] På en gång förde (drev) Anden honom ut i öknen (obebodda trakter). Han var i öknen under fyrtio dagar och prövades (frestades, testades, utvärderades ständigt, gång på gång) av Satan (motståndaren). Han levde bland de vilda djuren [schakaler, vargar, hyenor, leoparder], och änglarna betjänade honom (ständigt, gång på gång). [Det hebreiska ordet för öken är midbar och det betyder bokstavligt översatt ”ordets plats”. I Matt 4:1-11 och Luk 4:1-13 beskrivs hur Jesus frestas att förvandla stenar till bröd, kasta sig ner från templet och tillbe djävulen. Vid varje tillfälle svarar Jesus med det skrivna ordet.] Nu, efter det att Johannes hade blivit fängslad [i fästningen Machaerus på östra sidan av Döda havet av den romerske ståthållaren Herodes Antipas som ansvarade för Galileen och Pereen], kom Jesus till Galileen och predikade evangeliet (de glada nyheterna) om Guds rike och sa: ”Tiden är inne (fylld, fullbordad)! Guds rike är nära! [En tidsepok är fullbordad. Nu börjar en ny tid då Guds rike är nära.] Omvänd er (förändra ert sätt att tänka, och agera) och tro (lita på, ha förtröstan på) evangeliet (de glada nyheterna, segerbudskapet)!” [Ordet evangelium betyder ”glädjebud” eller ”segerbudskap”. Ordet användes i den romerska världen om det glada budskapet kurirerna från fronten kom och läste upp i Rom efter stora segrar.] När han gick utmed Galileiska sjön fick han se Simon [som senare kallas Petrus, se Mark 3:16] och hans bror Andreas stå vid sjön och kasta ut sina kastnät, för de var fiskare. [Ordet ”kasta sina nät” beskriver hur de i full aktivitet kastar näten först på ena sidan och sedan på andra. I Lukas mer detaljerade skildring beskrivs också hur de fiskat hela natten utan något resultat, se Luk 5:5. Kanske försökte de få någon fångst genom att fiska längs med stranden efter den misslyckade natten.] Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig. Jag ska göra er till [lära er att bli] människofiskare!” Genast lämnade de sina nät och följde honom. Lite längre fram fick han se Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, som höll på att göra i ordning näten i sin båt. Han kallade på dem, och de lämnade sin far Sebedeus och hans anställda fiskare i båten och följde efter honom.