Markusevangeliet 8:22-38
Markusevangeliet 8:22-38 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
De kom till Betsaida. Där förde man fram en blind till Jesus och bad honom röra vid mannen. Då tog han den blindes hand och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon, lade händerna på honom och frågade: "Ser du något?" Han öppnade ögonen och sade: "Jag ser människorna, de går omkring men de ser ut som träd." Då lade Jesus händerna på hans ögon igen, och nu såg han bra och var återställd och såg allt tydligt och klart. Jesus skickade hem honom med orden: "Gå inte ens in i byn!" Sedan gick Jesus och hans lärjungar ut till byarna runt Caesarea Filippi. På vägen frågade han sina lärjungar: "Vem säger människorna att jag är?" De svarade: "Johannes Döparen. Men vissa säger Elia, och andra någon av profeterna." Då frågade han dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" Petrus svarade honom: "Du är Messias." Men Jesus befallde dem strängt att inte säga det till någon. Sedan började Jesus undervisa dem: "Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda. Han måste bli dödad, och efter tre dagar uppstå igen." Rakt på sak talade han om detta. Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom. Men Jesus vände sig om och såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus med orden: "Gå bort från mig, Satan! Dina tankar är inte Guds utan människors." Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull ska rädda det. För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Vad kan en människa ge till lösen för sin själ? Den som skäms för mig och mina ord i det här trolösa och syndiga släktet, honom ska också Människosonen skämmas för när han kommer i sin Fars härlighet med de heliga änglarna."
Markusevangeliet 8:22-38 Bibel 2000 (B2000)
Då de kom till Betsaida förde man fram en blind och bad Jesus röra vid honom. Han tog den blinde vid handen och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon, lade sina händer på honom och frågade: »Ser du något?« Mannen öppnade ögonen och sade: »Jag ser människorna: de liknar träd, men de går omkring.« En gång till lade han sina händer på mannens ögon, och nu kunde han se riktigt och var botad och såg allting tydligt. Jesus skickade hem honom med orden: »Gå inte ens in i byn!« Sedan gick Jesus och hans lärjungar bort till byarna kring Caesarea Filippi. På vägen frågade han dem: »Vem säger människorna att jag är?« De svarade: »Johannes döparen, men somliga säger Elia, andra att du är någon av profeterna.« Då frågade han dem: »Och ni, vem säger ni att jag är?« Petrus svarade: »Du är Messias.« Men han förbjöd dem strängt att tala med någon om honom. Därefter började han undervisa dem och sade att Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och uppstå efter tre dagar. Detta sade han helt öppet. Petrus drog honom då åt sidan och började förebrå honom. Men han vände sig om, och när han såg lärjungarna tillrättavisade han Petrus: »Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds, utan människors.« Sedan kallade han till sig både lärjungarna och folket och sade: »Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets skull, han skall rädda det. Vad hjälper det en människa att vinna hela världen om hon får betala med sitt liv? Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv? Den som skäms för mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, honom skall också Människosonen skämmas för när han kommer i sin faders härlighet med de heliga änglarna.«
Markusevangeliet 8:22-38 Svenska Folkbibeln (SFB98)
De kom till Betsaida. Där förde man en blind till Jesus och bad honom röra vid mannen. Då tog han den blinde vid handen och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon, lade händerna på honom och frågade: "Ser du något?" Han spärrade upp ögonen och sade: "Jag ser människorna gå omkring, och de ser ut som träd." Då lade Jesus än en gång händerna på hans ögon, och den blinde såg nu bra och var botad. Han såg allt tydligt och klart. Jesus sände hem honom med orden: "Gå inte ens in i byn!" Sedan gick Jesus och hans lärjungar ut till byarna kring Cesarea Filippi. På vägen frågade han sina lärjungar: "Vem säger människorna att jag är?" De svarade: "Johannes Döparen, andra säger Elia och andra någon av profeterna." Då frågade han dem: "Och ni, vem säger ni att jag är?" Petrus svarade honom: "Du är Messias." Men Jesus förbjöd dem att säga det till någon. Därefter började Jesus undervisa dem om att Människosonen måste lida mycket och förkastas av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och uppstå efter tre dagar. Rakt på sak talade han om detta. Då tog Petrus honom till sig och började ivrigt säga emot honom. Men Jesus vände sig om, såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus med orden: "Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är inte Guds tankar utan människotankar." Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull, han skall rädda det. Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Och vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ? Den som skäms för mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall också Människosonen skämmas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna."
Markusevangeliet 8:22-38 Nya Levande Bibeln (BSV)
När de kom över till Betsaida förde man fram en blind man till Jesus och bad att han skulle röra vid mannen och bota honom. Jesus tog då den blinda mannen vid handen och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon och la sina händer på honom. "Kan du se något?" frågade Jesus. Mannen såg sig omkring. "Ja", sa han, "jag ser människor. Men de ser ut som träd som går omkring!" Då la Jesus sina händer på mannens ögon en gång till. Och nu blev mannen helt botad och kunde se igen, och han såg allting klart och tydligt. Jesus skickade sedan hem honom med uppmaningen: "Gå inte in i byn på hemvägen." Sedan lämnade Jesus och hans efterföljare Galileen och gick norrut till byarna kring Caesarea Filippi. Och medan de vandrade där längs vägen frågade han dem: "Vem säger människorna att jag är?" "Somliga säger att du är Johannes döparen", svarade hans efterföljare, "några säger att du är Elia, och andra att du är någon annan av profeterna som förr i tiden framförde Guds budskap." Petrus svarade: "Du är Messias, den utlovade kungen." Men Jesus förbjöd dem strängt att tala med någon om honom. Efter det började Jesus undervisa sina efterföljare om att han, Människosonen, måste lida mycket. Han förklarade att folkets ledare och översteprästerna och laglärarna skulle ta avstånd från honom och se till att han blev dödad, men att han efter tre dagar skulle uppstå från de döda igen. Detta sa han helt öppet. Men Petrus drog honom åt sidan och började protestera. Jesus vände sig då om och såg bort mot sina efterföljare och sa strängt till Petrus: "Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är människotankar och kommer inte från Gud." "Om någon vill bli min efterföljare, så kan han inte längre tänka på sig själv, utan måste följa mitt exempel och vara beredd att dö. Ja, den som klamrar sig fast vid livet ska till sist förlora det, men den som förlorar sitt liv för min skull, och för att sprida budskapet om mig, han ska rädda det. Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt förlorar det eviga livet? Inga pengar i världen kan hjälpa henne att få det tillbaka. Den som inför dessa gudlösa och syndiga människor skäms för mig och för mitt budskap, honom ska jag, Människosonen, skämmas för, när jag återvänder i min Fars härlighet tillsammans med hans änglar."
Markusevangeliet 8:22-38 Karl XII 1873 (SK73)
Och han kom till Bethsaida; och de hade fram för honom en blindan, och bådo honom, att han ville taga på honom. Och så tog han den blinda vid handena, och ledde honom utu byn; och spottade i hans ögon, och lade händer på honom, och frågade honom, om han något såg. Då såg han upp, och sade: Jag ser folket gå, lika som det vore trä. Sedan lade han åter händerna på hans ögon, och gjorde det så att han fick synen igen; och vardt så botad, att han sedan såg klarliga alla. Och han lät gå honom hem, och sade: Gack intet in i byn, och säg icke heller det någrom derinne. Och Jesus gick ut, och hans Lärjungar, till de byar vid Cesarea, som kallas Philippi; och i vägen frågade han sina Lärjungar, sägandes till dem: Hvem säger folket mig vara? De svarade: Johannes Döparen; och somlige Elias; och somlige en af Propheterna. Då sade han till dem: Hvem sägen I mig vara? Svarade Petrus, och sade till honom: Du äst Christus. Då hotade han dem, att de skulle ingom säga om honom; Och begynte till att undervisa dem, att menniskones Son skulle mycket lida, och förkastas af de äldsta, och af de öfversta Presterna, och af de Skriftlärda, och dödas; och efter tre dagar uppstå igen. Och talade han det talet uppenbart. Då tog Petrus honom till sig, och begynte näpsa honom. Då vände han sig om, och såg på sina Lärjungar, och näpste Petrum, sägandes: Gack bort ifrå mig, du Satan; ty du besinnar icke det Gudi tillhörer, utan det menniskor tillhörer. Och kallade han till sig folket, med sina Lärjungar, och sade till dem: Den mig vill följa, han försake sig sjelf, och tage sitt kors uppå sig, och följe mig. Ty den, som vill behålla sitt lif, han skall mista det; och den som mister sitt lif, för mina och Evangelii skull, han skall det behålla. Ty hvad hjelper det menniskone, om hon kunde vinna hela verldena, och toge skada till sin själ? Eller hvad kan en menniska gifva, der hon sin själ med lösa må? Men den som blyges vid mig och min ord, uti detta horiska och syndiga slägtet, vid honom skall ock menniskones Son blygas, när han kommer i sins Faders härlighet, med de helga Änglar.
Markusevangeliet 8:22-38 Svenska 1917 (SVEN)
Därefter kommo de till Betsaida. Och man förde till honom en som var blind och bad honom att han skulle röra vid denne. Då tog han den blinde vid handen och ledde honom utanför byn; sedan spottade han på hans ögon och lade händerna på honom och frågade honom: »Ser du något?» Han såg då upp och svarade: »Jag kan urskilja människorna; jag ser dem gå omkring, men de likna träd.» Därefter lade han åter händerna på hans ögon, och nu såg han tydligt och var botad och kunde jämväl på långt håll se allting klart. Och Jesus bjöd honom gå hem och sade: »Gå icke ens in i byn.» Och Jesus gick med sina lärjungar bort till byarna vid Cesarea Filippi. På vägen dit frågade han sina lärjungar och sade till dem: »Vem säger folket mig vara?» De svarade och sade: »Johannes döparen; andra säga dock Elias, andra åter säga: 'Det är en av profeterna.'» Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade till honom: »Du är Messias.» Då förbjöd han dem strängeligen att för någon säga detta om honom. Sedan begynte han undervisa dem om att Människosonen måste lida mycket, och att han skulle bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han tre dagar därefter skulle uppstå igen. Och han talade detta i oförtäckta ordalag. Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom. Men han vände sig om, och när han då såg sina lärjungar, talade han strängt till Petrus och sade: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.» Och han kallade till sig folket jämte sina lärjungar och sade till dem: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig; så följe han mig. Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min och för evangelii skull, han skall bevara det. Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? Och vad kan en människa giva till lösen för sin själ? Den som blyges för mig och för mina ord, i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall ock Människosonen blygas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna.»
Markusevangeliet 8:22-38 nuBibeln (NUB)
När de kom över till Betsaida förde man fram en blind man till Jesus och bad att han skulle röra vid mannen. Jesus tog då den blinde mannen vid handen och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon och lade sina händer på honom. ”Kan du se något?” frågade Jesus. Mannen såg sig omkring. ”Ja”, sa han, ”jag ser människor. Men de ser ut som träd som går omkring.” Då lade Jesus sina händer på mannens ögon en gång till. Och nu blev mannen helt botad och kunde se igen, och han såg allting klart och tydligt. Jesus skickade sedan hem honom med uppmaningen: ”Gå inte ens in i byn.” Sedan gick Jesus och hans lärjungar till byarna kring Caesarea Filippi. På vägen frågade han dem: ”Vem säger människorna att jag är?” ”Somliga säger att du är Johannes döparen”, svarade de, ”några säger att du är Elia, och andra att du är någon av profeterna.” Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?” Petrus svarade: ”Du är Messias.” Men Jesus förbjöd dem strängt att tala med någon om honom. Efter det började Jesus undervisa sina lärjungar om att Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av folkets ledare, av översteprästerna och de skriftlärda och dödas, men att han efter tre dagar skulle uppstå från de döda. Detta sa han helt öppet. Men Petrus drog honom åt sidan och började tillrättavisa honom. Jesus vände sig då om och såg bort mot sina lärjungar och sa strängt till Petrus: ”Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är människotankar och kommer inte från Gud.” Sedan kallade han till sig allt folket och sina lärjungar och sa till dem: ”Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv, ta sitt kors och följa mig. Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets skull, ska rädda det. Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt mister sitt liv? Vad kan hjälpa henne att få det tillbaka? Den som inför dessa trolösa och syndiga människor skäms för mig och för de ord jag talar, honom ska Människosonen skämmas för, när han återvänder i sin Faders härlighet tillsammans med de heliga änglarna.”
Markusevangeliet 8:22-38 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Jesus kom till Betsaida [vid norra delen av Galileiska sjön]. Man förde en blind man till honom och bad att han skulle röra vid honom. Jesus tog den blinde mannen vid handen och ledde honom ut ur byn. [Betsaida var en av de platser Jesus fördömde för dess otro, se Luk 10:13, så det är möjligt att Jesus behöver ta ut den blinde mannen ut från den miljön.] Efter att Jesus hade spottat på hans ögon (upprepade gånger) frågade han honom: ”Ser du något nu?” Han såg upp och svarade: ”Jag ser människor, men de ser ut som träd som går omkring.” På nytt lade Jesus sina händer på hans ögon, och nu såg mannen klart (kunde fixera sin blick) och synen blev återställd och han kunde se allt tydligt [på avstånd]. Jesus skickade i väg mannen till hans hem och sa: ”Gå inte ens in i byn!” [Det verkar som om Betsaida inte var mannens hem, utan han bodde på landsbygden eller i någon närliggande by.] Jesus gick med sina lärjungar till byarna i trakten av Caesarea Filippi [ett hedniskt område drygt fyra mil norr om Gennesarets sjö]. På vägen dit frågade han sina lärjungar: ”Vem säger folket att jag är?” De svarade: ”Johannes Döparen; men andra säger [den stora profeten] Elia [som förväntades komma tillbaka i den sista tiden, se Mal 4:5], och andra en av profeterna.” Han frågade dem: ”Och ni, vem säger ni att jag är?” Då svarade Petrus: ”Du är den Smorde (Messias, Kristus).” Men han förbjöd dem att säga det till någon. Därefter började han undervisa dem [för första gången] om att Människosonen måste lida mycket (det är helt nödvändigt) och förkastas av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och uppstå efter tre dagar. Rakt på sak (öppet, så det inte kunde missförstås) talade han om detta. Då tog Petrus honom avsides och började tillrättavisa honom strängt. Men Jesus vände sig om [och vände Petrus ryggen], och såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus och sa: ”Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är inte Guds tankar utan människotankar.” När han sedan kallat till sig folkskaran, tillsammans med sina lärjungar, sa han till dem: ”Om någon vill följa (gå bakom) mig ska han förneka (helt tillbakavisa; säga nej till; avstå från) sig själv [sin egen agenda] och ta upp sitt kors och följa mig (vara/gå med mig på vägen) [bli min lärjunge]. [En Jesu lärjunge måste lämna sitt eget, vandra i Mästarens fotspår och följa hans exempel i allt – ja, även vara beredd att lida och dö för hans skull.] För den som vill rädda (skulle vilja bevara) sitt liv, ska mista (förlora; totalt förstöra/ruinera) det, men den som mister (nu ändå skulle mista) sitt liv för min och evangeliets (det glada budskapets) skull, han ska rädda (han är den som kommer att bevara) det. [Gr. psuche betyder både liv och själ och används i båda betydelserna här i vers 35-37, se även Joh 12:25. Att ’förneka sig själv’ i vers 34 handlar inte om brist på självaktning och självkänsla. Jesu efterföljare har skäl till en bättre självbild än någon annan. Den faderskärlek Gud känner för sina barn är enorm och bygger inte på gärningar utan på barnaskap, se Gal 3:26, osv. Jesus hade tidigare i saligprisningarna predikat om den himmelska lönen och vad det innebär att vinna livet, se Luk 6:20-26. Utifrån ”att vinna hela världen” i vers 36, handlar självförnekelsen om att sätta Gud och hans rike främst.] För vad hjälper det en människa att vinna hela världen och [samtidigt] förlora (förverka) sitt liv (sin själ)? Vad skulle en människa ge i utbyte mot sitt liv (till lösen för sin själ)? För den som skäms [skulle känna personlig skam] för mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, för honom ska också Människosonen skämmas, när han kommer [vid den tid då det är dags att han ska komma] i sin Faders härlighet med de heliga änglarna [för att upprätta tusenårsriket, se Upp 19:14].”