Psaltaren 59:1-17
Psaltaren 59:1-17 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Rädda mig, min Gud, från mina fiender, beskydda mig från mina motståndare! Rädda mig från förbrytarna, fräls mig från de blodtörstiga! Se hur de lurar på min själ, mäktiga män gaddar ihop sig mot mig utan att jag har begått brott eller synd, HERRE. Jag är utan skuld, men de rusar fram och gör sig redo. Vakna, kom till mig och se! HERRE Gud Sebaot, du Israels Gud, vakna och ställ alla folk till svars, skona inga trolösa förrädare! Sela De kommer tillbaka mot kvällen, de morrar som hundar och stryker runt i staden. Se vad de spyr ut med sina munnar. De har svärd på sina läppar och tänker: "Vem hör oss?" Men du, HERRE, ler åt dem. Du gör narr av alla hedningar. Du min styrka, jag vill hålla mig till dig, för du, Gud, är min borg. Min Gud möter mig med sin nåd, Gud låter mig se mina förföljares fall. Döda dem inte, då kan mitt folk glömma det. Skingra dem med din kraft, störta dem, Herre, du vår sköld! Varje ord på deras läppar är en synd i deras mun. Låt dem fångas i sitt högmod av den förbannelse och lögn som de talar. Förgör dem i vrede, förgör dem så att de inte finns mer! Låt dem veta att Gud härskar i Jakob och till jordens yttersta ändar. Sela De kommer tillbaka mot kvällen, de morrar som hundar och stryker runt i staden. De strövar omkring efter föda, blir de inte mätta så gnyr de. Men jag ska sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd, för du är en borg för mig, en tillflykt när jag är i nöd.
Psaltaren 59:1-17 Bibel 2000 (B2000)
För körledaren. Ett kväde av David när Saul hade skickat män för att bevaka huset och döda honom. Rädda mig, min Gud, från mina motståndare, för mig i säkerhet undan mina fiender! Rädda mig från ogärningsmännen, hjälp mig undan mördarna! De ligger i försåt för mig, grymma män angriper mig, utan att jag syndat eller felat, Herre. Fast jag är oskyldig gör de sig redo. Vakna, kom till mig och se! Du, Herre Gud Sebaot, Israels Gud, res dig och straffa folken! Skona ingen trolös usling! De kommer varje kväll, de ylar som hundar och stryker omkring i staden. Orden strömmar ur deras mun och tungorna är som svärd, de tror att ingen hör dem. Men du, Herre, ler åt dem, du ser med löje på folken. Du är min styrka, jag lovsjunger dig, Gud är min säkra borg. Min Gud är trofast och kommer till min hjälp, Gud låter mig se mina fienders fall. Döda dem inte — då kan mitt folk glömma. Gör dem hemlösa med din makt, störta ner dem, Herre, vår sköld! Varje ord ur deras mun är synd. Låt dem fångas i sitt högmod med sina förbannelser och lögner. Förgör dem i din vrede, förgör dem i grund! Då skall alla inse att Gud härskar i Jakob, ja, till jordens yttersta gräns. De kommer varje kväll, de ylar som hundar och stryker omkring i staden. De driver omkring och letar föda, blir de inte mätta så gnyr de. Men jag skall sjunga om din styrka och jubla var morgon över din trofasthet, ty du blev en borg för mig, dit jag flydde när jag var i nöd.
Psaltaren 59:1-17 Svenska Folkbibeln (SFB98)
För sångmästaren, "Fördärva inte", en sång av David, när Saul sände män för att bevaka huset och döda honom. Rädda mig, min Gud, från mina fiender, beskydda mig för mina motståndare. Rädda mig från ogärningsmännen, fräls mig från blodtörstiga män. De ligger i försåt för mig, mäktiga män gaddar ihop sig mot mig, utan att jag gjort någon överträdelse eller synd, HERRE. Utan att jag begått någon missgärning, rusar de fram och gör sig redo. Vakna, kom till mig och se! HERRE Gud Sebaot, Israels Gud, vakna upp och ställ alla folk till svars, skona ingen som handlar trolöst! Sela. Var afton kommer de tillbaka, de tjuter som hundar och stryker omkring i staden. Se vad deras munnar spyr ut, svärd är på deras läppar, de tänker: "Vem hör oss?" Men du, HERRE, ler åt dem, du bespottar alla hednafolk. Min styrka, till dig vill jag hålla mig, ty du, Gud, är min borg. Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd, Gud låter mig se mina förföljares fall. Dräp dem inte, så att mitt folk inte glömmer det. Låt dem irra omkring genom din kraft, störta ner dem, Herre, du vår sköld! Vart ord på deras läppar är en synd i deras mun. Låt dem fångas i sitt högmod genom den förbannelse och lögn som de talar. Förgör dem i vrede, förgör dem, så att de ej mer finns till! Låt dem veta att det är Gud som härskar i Jakob, ja, till jordens yttersta ändar. Sela. Var afton kommer de tillbaka, de tjuter som hundar och stryker omkring i staden. De strövar omkring efter föda och gnyr om de inte blir mätta. Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd. Ty du är en borg för mig, en tillflykt när jag är i nöd.
Psaltaren 59:1-17 Karl XII 1873 (SK73)
Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke borto blef, då Saul sände bort, och lät bevara hans hus, på det att han måtte dräpa honom. Fräls mig, min Gud, ifrå mina fiendar, och beskydda mig för dem som sig emot mig sätta. Fräls mig ifrå de ogerningsmän, och hjelp mig ifrå de blodgiriga. Ty si, Herre, de vakta efter mina själ; de starke församla sig emot mig, utan min skuld och missgerning. De löpa, utan min skuld, och bereda sig. Vaka upp, och möt mig, och se dertill. Du, Herre Gud Zebaoth, Israels Gud, vaka upp, och hemsök alla Hedningar. Var ingom nådelig af dem, som sådane förstockade ogerningsmän äro. Sela. Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom. Si, de tala med hvarannan; svärd äro i deras läppar. Ho skulle det höra? Men, Herre, du skall le åt dem, och bespotta alla Hedningar. För deras magt håller jag mig intill dig; ty Gud är mitt beskärm. Gud bevisar mig rikeliga sina godhet; Gud låter mig lust se på mina fiendar. Dräp dem icke, att mitt folk icke förgäter det; men förströ dem med dine magt, Herre, vår sköld, och nedslå dem. Deras lära är allsamman synd, och blifva fast i sine högfärd; och predika intet annat än bannor och motsägelse. Förgör dem utan alla nåd; förgör dem, så att de intet mer äro, och besinna måga, att Gud är rådandes i Jacob, öfver alla verldena. Sela. Om aftonen låt dem ock tjuta igen, såsom hundar, och löpa omkring i stadenom. Låt dem löpa hit och dit efter mat, och tjuta om de icke mätte varda. Men jag vill sjunga om dina magt, och lofva om morgonen dina godhet; ty du äst mitt beskärm och tillflykt i mine nöd. Jag vill lofsjunga dig, min tröst; ty du, Gud, äst mitt beskärm, och min gunstige Gud.
Psaltaren 59:1-17 Svenska 1917 (SVEN)
För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när Saul sände och lät bevaka hans hus för att döda honom. Rädda mig, min Gud, från mina fiender, beskydda mig för mina motståndare. Rädda mig från ogärningsmännen, och fräls mig från de blodgiriga. Ty se, de ligga i försåt för mig; grymma människor rota sig samman mot mig, utan någon min överträdelse eller synd, o HERRE. Utan någon min missgärning löpa de fram och göra sig redo; vakna upp, kom mig till mötes, och se härtill. Ja, du HERRE Gud Sebaot, Israels Gud, vakna och hemsök alla hedningar, hemsök utan nåd alla trolösa ogärningsmän. Sela. Var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden. Se, deras mun flödar över, svärd äro på deras läppar, ty »vem skulle höra det?» Men du, HERRE, ler åt dem; du bespottar alla hedningar. Mot deras makt vill jag hålla mig till dig, ty Gud är min borg. Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd, Gud låter mig se med lust på mina förföljare. Dräp dem icke, på det att mitt folk ej må förgäta det; låt dem genom din kraft driva ostadiga omkring, och slå dem ned, du vår sköld, o Herre. Vart ord på deras läppar är en synd i deras mun. Må de fångas i sitt högmod, genom den förbannelse och lögn som de tala. Förgör dem i vrede, förgör dem, så att de ej mer äro till; och må de förnimma att det är Gud som råder i Jakob, allt intill jordens ändar. Sela. Ja, var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden. De driva omkring efter rov; om de icke bliva mätta, så stanna de kvar över natten. Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd; ty du var för mig en borg och en tillflykt, när jag var i nöd. [ (Psalms 59:18) Min starkhet, dig vill jag lovsjunga, ty Gud är min borg, min nåderike Gud. ]
Psaltaren 59:1-17 nuBibeln (NUB)
Min Gud, rädda mig från mina fiender, skydda mig för mina motståndare. Befria mig från dem som gör orätt, rädda mig från dessa blodtörstiga män. Se hur de ligger och lurar på mig! Våldsamma män gör en konspiration mot mig utan att jag överträtt något eller syndat, HERRE. Jag har inte gjort något fel, och ändå är de redo att attackera mig. Vakna! Kom till mig och se! Du, HERRE, härskarornas Gud, Israels Gud, vakna och straffa folken! Visa ingen nåd mot de trolösa som gör orätt. Séla På kvällen återkommer de, ylar som hundar och stryker omkring i staden. Se vad de spyr ut ur sin mun, med läppar som svärd, för de tänker: ”Vem skulle höra det?” Men du skrattar åt dem, HERRE, du hånler åt alla folk. Gud, du är min styrka! Jag håller mig till dig, för du är min borg. Min Gud går i sin nåd före mig, Gud låter mig se mina fienders fall. Döda dem inte, för då kan mitt folk glömma. Använd din makt och låt dem irra omkring och gå under, Herre, vår sköld. För syndens skull som är i deras mun, för orden på deras läppar, låt dem fångas i sitt högmod, för den förbannelse och lögn de talar. Förgör dem i vrede, förgör dem så att de inte finns mer! Låt dem veta att Gud regerar i Jakob till jordens yttersta gräns. Séla På kvällen återkommer de, ylar som hundar och stryker omkring i staden. De driver omkring och letar efter mat och gnyr om de inte mättas. Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd, för du har varit min borg, en tillflykt i min nöd.
Psaltaren 59:1-17 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.] Fördärva (ödelägg) inte. Av (för) David, en Michtam (en inristad, guldpläterad skrift värd att bevaras). [Bakgrund:] När Saul sände [soldater] och lät bevaka hans hus för att döda honom. [Saul sände soldater för att döda David på morgonen nästa dag. Davids hustru Mikal får höra detta och hissar ner David från ett fönster tidigt på morgonen före gryningen och David beger sig till profeten Samuel i Rama, se 1 Sam 19:11-17.] ______ Rädda (ryck bort) mig från mina fiender, min Gud (Elohim), beskydda mig (sätt mig på en hög plats), långt bort från dem som reser sig upp mot mig. Rädda (ryck bort) mig från överträdarnas hantlangare (de som medvetet ägnar sig åt synd och uppror mot Gud), rädda mig från blodtörstiga människor (som aktivt arbetar för att skada andra). För se, för de ligger i bakhåll efter mitt liv (min själ – hebr. nefesh), trotsiga människor väcker upp strid mot mig. Inte för mina överträdelser eller synder, Gud (Jahveh), jag är utan skuld, men de skyndar (rusar) iväg och hittar på saker (onda uppsåt). Vakna, till att hjälpa mig, och se [hur illa de beter sig]! Därför Herre, härskarornas Gud (Jahveh Elohim Sebaot), Israels Gud (Elohim), res dig upp och straffa alla hednafolk. Visa dem ingen nåd (oförtjänt kärlek) för några (inte för en enda) förrädiska överträdelser. [Här används ett uttryck som även kan betyda ”quisling”.] Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] De återvänder på kvällen (vid solnedgången), de ylar och morrar som hundar och går runt i och omkring (omringar) staden. Se, de kräks (spyr) med sina munnar, svärd (plural) är i deras läppar: För vem lyssnar? [När allt kommer omkring, är det verkligen någon som alls bryr sig? Refrängen återkommer i vers 15-16 med samma tema, men med lite andra ord.] Men du Gud (Jahveh) ska skratta åt dem. Du ska göra alla länder till åtlöje. Min styrka, jag väntar (hoppas) på dig, för Gud (Elohim) är mitt försvarstorn (värn; mina murars höga fäste/säkra höjd). Min nåds (kärleksfulle omsorgs; trofaste) Gud (Elohim) ska komma och möta mig. Gud (Elohim) ska låta mig se ner på mina motståndare. [Verbet ”möta mig” har en hebreisk rot qedem, som betyder öster eller fronten, men det är även ett uttryck som beskriver att man möter både sig själv och Gud – både bakåt och framåt. Den rika innebörden blir att jag och Gud ömsesidigt går varandra till mötes, men också att Gud just därför även går framför mig.] [Psalmen började med en bön att befria från fiender, se vers 2-6, och fortsatte med bön mot dem, vers 9-11. Nu kommer några uppseendeväckande fraser som inleds med en bön att inte förgöra motståndarna. Syftet kan vara detsamma som efter Josuas död då Gud inte genast drev undan kanaanéerna, utan lät dem vara kvar. Hotet från fienden gjorde att israeliterna vandrade på Guds väg, se Dom 2:20-23.] Slakta dem inte för att mitt folk inte ska glömma, låt dem vandra hit och dit genom din makt. Slå ner dem, Herre (Adonaj) vår sköld, för deras muns synd och deras läppars ord, låt dem fångas i sin stolthet, för förbannelser och lögner som de återberättar. Förtär (gör slut på) dem i vrede, förtär dem så att de inte längre finns, och låt dem veta att Gud (Elohim) regerar i Jakob, till jordens yttersta gräns. Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] De återvänder på kvällen (solnedgången), de ylar och morrar som hundar och går runt i och omkring (omringar) staden. De vankar hit och dit efter mat. Blir de inte mätta stannar de uppe (hela natten). [Psalmen avslutas med två verser som uttrycker förtröstan på Gud. Vers 17 inleds med ett men och är en kontrast till de två föregående verserna. Skillnaden förstärks även av de olika tidsangivelserna. I verserna 7 och 15 diktar och sjunger David om hur han under kvällen hör sina fiender yla som hundar i staden; nu på morgonen riktar han sin tacksamhet och sitt förnyade hopp till Gud.] Men jag ska (vill) sjunga om din makt (styrka, starkhet), ja, var morgon (vid soluppgången) ska jag jubla (vill jag sjunga) högt i glädje (höjer jag höga triumferande glädjerop) över din nåd (kärleksfulla omsorg – hebr. chesed). För du är (har varit/kommer alltid vara) mitt försvarstorn (värn; mina murars höga fäste/säkra höjd) och min tillflykt i tider av nöd (på min nöds dag – hebr. tsar) [är trängd och står inför svårigheter, oro och bekymmer].