BibleProject | Jesus och den nya mänskligheten

BibleProject | Småprofeterna

nådens hymn

Goda Nyheter - Jesu vandring mot korset

24/7 (SE)

Jesus Revolution - Första stegen

Jakobsbrevet

Pingst

Påsk

Apostlagärningarna På 50 Dagar

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkLUK">
 <div class="chapter ch19" data-usfm="LUK.19">
 <div class="label">19</div><div class="s">Tullindrivaren Sackaios</div><div class="p"> 1Han kom in i Jeriko och gick genom staden. 2D&#228;r fanns en man som hette Sackaios, och han hade hand om tullen och han var rik. 3Han ville g&#228;rna se vem denne Jesus var men kunde inte f&#246;r folkmassan, f&#246;r han var liten till v&#228;xten. 4Han sprang i f&#246;rv&#228;g och kl&#228;ttrade upp i en sykomor f&#246;r att kunna se honom, eftersom han skulle g&#229; f&#246;rbi d&#228;r. 5N&#228;r Jesus kom dit s&#229;g han upp mot honom och sade: &#187;Skynda dig ner, Sackaios, i dag skall jag g&#228;sta ditt hem.&#171;</div><div class="p"> 6Sackaios skyndade sig ner och tog emot honom med gl&#228;dje. 7Alla som s&#229;g det mumlade f&#246;rargat: &#187;Han har tagit in hos en syndare.&#171; 8Men Sackaios st&#228;llde sig upp och sade till Herren: &#187;H&#228;lften av vad jag &#228;ger, herre, skall jag ge &#229;t de fattiga. Och har jag pressat ut pengar av n&#229;gon skall jag betala igen det fyrdubbelt.&#171; 9Jesus sade till honom: &#187;I dag har r&#228;ddningen n&#229;tt detta hus &#8212; han &#228;r ocks&#229; en son till Abraham, 10och M&#228;nniskosonen har kommit f&#246;r att s&#246;ka efter det som var f&#246;rlorat och r&#228;dda det.&#171;</div><div class="s">Liknelsen om de tio punden</div><div class="p"> 11F&#246;r dem som h&#246;rde detta ber&#228;ttade han ocks&#229; en liknelse, eftersom han var n&#228;ra Jerusalem och de trodde att de redan nu skulle f&#229; se Guds rike komma. 12Han sade: &#187;En man av h&#246;g b&#246;rd for till ett land l&#229;ngt borta f&#246;r att f&#229; kungav&#228;rdighet och sedan komma tillbaka. 13Han kallade till sig tio av sina tj&#228;nare och gav dem tio pund och sade till dem: &#8217;G&#246;r aff&#228;rer med detta tills jag kommer tillbaka.&#8217; 14Men hans landsm&#228;n hatade honom, och n&#228;r han hade rest skickade de s&#228;ndebud f&#246;r att s&#228;ga: Honom vill vi inte ha till kung. 15N&#228;r han sedan kom tillbaka och hade blivit kung l&#228;t han kalla till sig tj&#228;narna som han hade gett pengarna &#229;t och ville veta hur de hade lyckats med sina aff&#228;rer. 16Den f&#246;rste infann sig och sade: &#8217;Herre, ditt pund har gett tio pund i vinst.&#8217; 17D&#229; sade han: &#8217;Bra, du &#228;r en god tj&#228;nare. Du har visat dig trogen i sm&#229;tt, och nu skall du f&#229; h&#228;rska &#246;ver tio st&#228;der.&#8217; 18N&#228;ste man kom och sade: &#8217;Ditt pund, herre, har gett fem pund.&#8217; 19Till honom sade han: &#8217;Du skall f&#229; fem st&#228;der under dig.&#8217; 20En annan kom och sade: &#8217;Herre, h&#228;r har du ditt pund. Jag har haft det undanlagt i en duk, 21f&#246;r jag var r&#228;dd f&#246;r dig. Du &#228;r ju en h&#229;rd man, du tar ut vad du inte har satt in och sk&#246;rdar vad du inte har s&#229;tt.&#8217; 22Han svarade: &#8217;Jag d&#246;mer dig efter dina egna ord. Du &#228;r en d&#229;lig tj&#228;nare, du visste att jag &#228;r en h&#229;rd man, som tar ut vad jag inte har satt in och sk&#246;rdar vad jag inte har s&#229;tt. 23Varf&#246;r l&#228;mnade du inte mina pengar till en bank? D&#229; hade jag kunnat f&#229; tillbaka dem med r&#228;nta n&#228;r jag kom hem.&#8217; 24Och han sade till sina m&#228;n: &#8217;Ta ifr&#229;n honom hans pund och ge det &#229;t mannen med de tio punden.&#8217; &#8212; 25&#8217;Herre&#8217;, sade de, &#8217;han har ju redan tio pund.&#8217; &#8212; 26&#8217;Jag s&#228;ger er: var och en som har, han skall f&#229;, men den som inte har, fr&#229;n honom skall tas ocks&#229; det han har. 27Men mina fiender, de som inte ville ha mig till kung, f&#246;r hit dem och hugg ner dem i min &#229;syn.&#8217;&#171;</div><div class="s">Int&#229;get i Jerusalem</div><div class="p"> 28Efter att ha sagt detta gick han framf&#246;r dem upp mot Jerusalem. 29N&#228;r han n&#228;rmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han i v&#228;g tv&#229; av l&#228;rjungarna 30och sade: &#187;G&#229; till byn rakt framf&#246;r er. N&#228;r ni kommer in i den skall ni finna en ung&#229;sna som st&#229;r bunden d&#228;r, en som &#228;nnu ingen har suttit p&#229;. Ta den och led hit den. 31Om n&#229;gon fr&#229;gar er varf&#246;r ni tar den skall ni svara: Herren beh&#246;ver den.&#171; 32De b&#229;da l&#228;rjungarna gav sig i v&#228;g och fann allt vara som han hade sagt. 33N&#228;r de skulle ta &#229;snan sade de som &#228;gde den: &#187;Varf&#246;r tar ni &#229;snan?&#171; 34De svarade: &#187;Herren beh&#246;ver den.&#171; 35Och de ledde den till Jesus och lade sina mantlar p&#229; den och hj&#228;lpte honom upp. 36D&#228;r han kom ridande bredde folk ut sina mantlar p&#229; v&#228;gen.</div><div class="p"> 37D&#229; han n&#228;rmade sig staden och var p&#229; v&#228;g ner fr&#229;n Olivberget b&#246;rjade hela skaran av l&#228;rjungar i sin gl&#228;dje ljudligt prisa Gud f&#246;r alla de underverk de hade sett: 38&#187;V&#228;lsignad &#228;r han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och &#228;ra i h&#246;jden.&#171; 39N&#229;gra fariseer i folkmassan sade d&#229; till honom: &#187;M&#228;stare, s&#228;g &#229;t dina l&#228;rjungar att sluta.&#171; 40Han svarade: &#187;Jag s&#228;ger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.&#171;</div><div class="s">Jesus gr&#229;ter &#246;ver Jerusalem</div><div class="p"> 41N&#228;r han kom n&#228;rmare och s&#229;g staden b&#246;rjade han gr&#229;ta &#246;ver den 42och sade: &#187;Om du denna dag hade f&#246;rst&#229;tt, ocks&#229; du, vad som ger dig fred! Men nu &#228;r det f&#246;rdolt f&#246;r dig. 43Det skall komma en tid d&#229; du f&#229;r se dina fiender bygga vallar runt dig och omringa dig och ans&#228;tta dig fr&#229;n alla h&#229;ll. 44De skall sl&#229; dig och ditt folk till marken, och de skall inte l&#228;mna sten p&#229; sten, eftersom du inte f&#246;rstod att tiden var inne f&#246;r Guds bes&#246;k.&#171;</div><div class="s">Templet rensas</div><div class="p"> 45N&#228;r han kom till templet k&#246;rde han ut dem som drev handel d&#228;r 46och sade till dem: &#187;Det st&#229;r i skriften: Mitt hus skall vara ett b&#246;nens hus. Men ni har gjort det till ett r&#246;varn&#228;ste.&#171; 47Sedan undervisade han varje dag i templet. &#214;verstepr&#228;sterna och de skriftl&#228;rda och alla folkets ledare f&#246;rs&#246;kte r&#246;ja honom ur v&#228;gen, 48men de visste inte hur de skulle g&#246;ra, f&#246;r han hade hela folket med sig och alla lyssnade p&#229; honom.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

<div class="version vid154 iso6393swe" data-vid="154" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkLUK">
 <div class="chapter ch20" data-usfm="LUK.20">
 <div class="label">20</div><div class="s">Fr&#229;gan om Jesu fullmakt</div><div class="p"> 1En dag n&#228;r han undervisade folket i templet och f&#246;rkunnade budskapet kom &#246;verstepr&#228;sterna och de skriftl&#228;rda tillsammans med de &#228;ldste fram till honom 2och sade: &#187;S&#228;g oss vad du har f&#246;r fullmakt att g&#246;ra detta. Vem &#228;r det som har gett dig den fullmakten?&#171; 3Han svarade: &#187;Jag har ocks&#229; en fr&#229;ga till er. S&#228;g mig: 4dopet Johannes d&#246;pte med, kom det fr&#229;n himlen eller fr&#229;n m&#228;nniskor?&#171; 5De &#246;verlade med varandra: &#187;Om vi svarar: Fr&#229;n himlen, s&#228;ger han: Varf&#246;r trodde ni d&#229; inte p&#229; honom? 6Men om vi svarar: Fr&#229;n m&#228;nniskor, d&#229; kommer hela folket att stena oss, f&#246;r de &#228;r &#246;vertygade om att Johannes var en profet.&#171; 7Och de svarade att de inte visste. 8D&#229; sade Jesus till dem: &#187;I s&#229; fall talar jag inte heller om f&#246;r er vad jag har f&#246;r fullmakt att g&#246;ra detta.&#171;</div><div class="s">Liknelsen om arrendatorerna i ving&#229;rden</div><div class="p"> 9Sedan gav han folket denna liknelse: &#187;En man planterade en ving&#229;rd och arrenderade ut den och for bort p&#229; en l&#228;ngre resa. 10N&#228;r tiden var inne skickade han en tj&#228;nare till arrendatorerna f&#246;r att h&#228;mta en del av ving&#229;rdens sk&#246;rd. Men de pryglade tj&#228;naren och k&#246;rde i v&#228;g honom tomh&#228;nt. 11D&#229; s&#228;nde han en annan tj&#228;nare. Men de pryglade och skymfade honom ocks&#229; och k&#246;rde sedan i v&#228;g honom tomh&#228;nt. 12Och nu skickade han en tredje, men ocks&#229; denne slog de blodig och kastade ut. 13D&#229; sade ving&#229;rdens &#228;gare: &#8217;Vad skall jag g&#246;ra? Jo, jag skickar min &#228;lskade son, honom har de kanske respekt f&#246;r.&#8217; 14Men n&#228;r arrendatorerna fick se honom &#246;verlade de med varandra: &#8217;H&#228;r har vi arvtagaren, l&#229;t oss d&#246;da honom s&#229; vi f&#229;r arvet.&#8217; 15Och de sl&#228;pade ut honom ur ving&#229;rden och slog ihj&#228;l honom. Vad g&#246;r nu ving&#229;rdens &#228;gare med dem? 16Jo, han kommer dit och tar d&#246;d p&#229; arrendatorerna och ger ving&#229;rden &#229;t andra.&#171; N&#228;r de h&#246;rde detta sade de: &#187;Nej, det f&#229;r aldrig ske!&#171; 17Jesus s&#229;g p&#229; dem och sade: &#187;Vad betyder d&#229; det som st&#229;r skrivet: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en h&#246;rnsten. 18Den som faller p&#229; den stenen blir s&#246;nderslagen, och den som stenen faller p&#229; blir krossad.&#171; 19De skriftl&#228;rda och &#246;verstepr&#228;sterna hade velat gripa honom med en g&#229;ng, men de var r&#228;dda f&#246;r folket; de f&#246;rstod att hans liknelse var riktad mot dem.</div><div class="s">Fr&#229;gan om skatt till kejsaren</div><div class="p"> 20De h&#246;ll &#246;gonen p&#229; honom och skickade fram n&#229;gra som skulle spela r&#228;ttf&#228;rdiga och s&#246;ka f&#229; fast honom f&#246;r n&#229;got yttrande, s&#229; att de kunde &#246;verl&#228;mna honom &#229;t st&#229;th&#229;llarens makt och myndighet. 21De fr&#229;gade honom: &#187;M&#228;stare, vi vet att vad du s&#228;ger i din undervisning &#228;r riktigt och att du inte tar h&#228;nsyn till person utan verkligen l&#228;r oss Guds v&#228;g. 22&#196;r det r&#228;tt eller inte att vi betalar skatt till kejsaren?&#171; 23Men han genomsk&#229;dade deras list och sade: 24&#187;Visa mig en denar. Vems bild och namn finns p&#229; den?&#171; &#8212; &#187;Kejsarens&#171;, svarade de. 25D&#229; sade han: &#187;Ge d&#229; kejsaren det som tillh&#246;r kejsaren och Gud det som tillh&#246;r Gud.&#171; 26De lyckades inte f&#229; fast honom f&#246;r n&#229;got som han sade n&#228;r folket h&#246;rde p&#229;, och de h&#228;pnade &#246;ver hans svar och teg.</div><div class="s">Fr&#229;gan om uppst&#229;ndelsen</div><div class="p"> 27N&#229;gra saddukeer &#8212; de f&#246;rnekar att det finns en uppst&#229;ndelse &#8212; kom till honom och fr&#229;gade: 28&#187;M&#228;stare, Mose l&#228;r oss ju i skriften att om n&#229;gon har en gift bror som d&#246;r barnl&#246;s, s&#229; skall han gifta sig med &#228;nkan och skaffa efterkommande &#229;t brodern. 29Nu fanns det sju br&#246;der. Den f&#246;rste gifte sig och dog barnl&#246;s. 30Den andre 31och den tredje gifte sig med &#228;nkan, likas&#229; de &#229;terst&#229;ende, och alla sju dog utan att l&#228;mna barn efter sig. 32Slutligen dog ocks&#229; kvinnan. 33Hur blir det med henne vid uppst&#229;ndelsen, vems hustru blir hon? Alla sju hade ju haft henne som hustru.&#171; 34Jesus svarade: &#187;Denna v&#228;rldens m&#228;nniskor gifter sig och blir bortgifta, 35men de som befinns v&#228;rdiga att komma till den andra v&#228;rlden och uppst&#229; fr&#229;n de d&#246;da, de gifter sig inte och blir inte bortgifta. 36De kan ju inte mera d&#246;, de &#228;r som &#228;nglar, och de &#228;r Guds s&#246;ner, eftersom de har f&#229;tt uppst&#229;. 37Att de d&#246;da uppst&#229;r har ocks&#229; Mose visat i st&#228;llet om t&#246;rnbusken, d&#228;r han kallar Herren f&#246;r Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. 38Gud &#228;r inte en gud f&#246;r d&#246;da utan f&#246;r levande, ty f&#246;r honom &#228;r alla levande.&#171; 39D&#229; sade n&#229;gra skriftl&#228;rda: &#187;M&#228;stare, det var bra svarat&#171;, 40f&#246;r de v&#229;gade inte st&#228;lla fler fr&#229;gor till honom.</div><div class="s">&#196;r Messias Davids son?</div><div class="p"> 41Han sade till dem: &#187;Hur kan man s&#228;ga att Messias &#228;r Davids son? 42David s&#228;ger ju sj&#228;lv i Psaltaren: Herren sade till min herre: S&#228;tt dig p&#229; min h&#246;gra sida, 43s&#229; skall jag l&#228;gga dina fiender som en pall under dina f&#246;tter. 44David kallar honom allts&#229; herre, hur kan han d&#229; vara Davids son?&#171;</div><div class="s">Anklagelser mot de skriftl&#228;rda</div><div class="p"> 45Medan allt folket h&#246;rde p&#229; sade han till sina l&#228;rjungar: 46&#187;Ta er i akt f&#246;r de skriftl&#228;rda, som vill g&#229; omkring i sina l&#229;nga mantlar och tycker om att bli h&#228;lsade p&#229; torgen och sitta fr&#228;mst i synagogan och ha hedersplatsen p&#229; g&#228;stabuden. 47De &#228;ter &#228;nkorna ur husen och ber l&#229;nga b&#246;ner f&#246;r syns skull. S&#229; mycket h&#229;rdare blir den dom de f&#229;r.&#171;</div>
 </div>
 </div>
</div>

LukasevangelietSmakprov

Skriften

Om den här läsplanen

Relaterade Planer