آیات محبوب کتاب مقدس از Johannes 15

به اشتراک گذاشتن

Jag är vinstocken [se vers 1], ni är grenarna. Den som förblir (är kvar) [ständigt lever] i mig – och den som jag [också] förblir i – bär rikligt med frukt, för utan (vid sidan av; separerade från) mig kan ni inte göra någonting.

Förbli (var kvar) [lev] i mig, så förblir jag [också] i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte förblir (skulle vara kvar) i vinstocken, så kan inte heller ni [bära frukt] om ni inte förblir [skulle vara kvar och kontinuerligt leva] i mig.

Om ni förblir (skulle vara kvar) [vill leva] i mig, och mina ord (gr. rhemata) förblir (skulle vara kvar) i er, så fråga om (be om; begär, önska) vad ni vill, så ska det ske er [och ni ska få det]. [När Jesus talar om ”mina ord” används rhema i plural till skillnad mot vers 3 där det står logos i singular.]

Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er. Jag har satt er till [planterat er för] att gå ut [i världen] och ständigt bära frukt, och er frukt ska bestå [människor som blir frälsta och själva blir Jesu lärjungar], då [resultatet av att ni är utvalda och lever i min vilja, är grenar i vinstocken, se vers 7] ska Fadern ge er vad ni än ber om i mitt namn.

Ingen har större kärlek än denna [detta exempel på utgivande kärlek]: att man lägger ner (att någon skulle ge/offra) sitt liv för sina vänner. [Jes 53:10Joh 10:11Rom 5:7-8]

Varje gren i mig som inte bär frukt, tar han bort (lyfter han upp – gr. airo) och varje gren som [kontinuerligt] bär frukt rensar (tuktar, ansar) han, så att den kan bära mer (bättre, rikare) frukt. [Det grekiska ordet airo kan betyda att ta bort, ta upp, resa upp eller lyfta upp. I Joh 20:1 används det om stenen som var borttagen, medan det i Joh 5:8 översätts att lyfta upp om den lames bädd. Det är sammanhanget som avgör. Här kan det antingen betyda att grenen som inte bär frukt tas bort, eller att den lyfts upp från marken och stöttas så att den får en ny chans att bära frukt.]

Detta är mitt bud: Att ni [alltid aktivt] ska (skulle) älska varandra [osjälviskt och utgivande], precis som jag [aktivt] har älskat (älskade) er. [Joh 13:34]

Min Fader förhärligas (blir upphöjd, prisad) när ni bär rikligt med frukt och [på det sättet visar att ni] blir mina lärjungar.

”Jag är den sanna (äkta, genuina) vinstocken [stammen med dess sav] och min Fader är vinodlaren (vingårdsarbetaren, jordbrukaren).

Om någon inte förblir (skulle vara kvar) [kontinuerligt vill leva] i mig kastas han bort (ut) som en [avbruten] gren och förtorkar, och de samlar ihop dem och kastar dem [sådana grenar samlar man ihop och kastar] i (in i) elden, och den [just denna individuella gren – liksom de övriga förvissnade grenarna] bränns upp.

Detta [allt detta] har jag talat till (sagt) er för att min glädje ska vara i er och [för att] er glädje ska bli fullkomlig (överflödande). [Jesus undervisade ofta väldigt praktiskt och använde för lärjungarna välkända bilder. Jesus är vinstocken, Fadern är trädgårdsmästaren och hans lärjungar är grenarna. De som samlar ihop grenarna och kastar dem i elden är troligtvis änglar, se Matt 13:41-4349-50. Jesus är den som står mellan Fadern och grenarna, det är i honom livet flödar. Målet är att bära frukt, se vers 2, 4, 5, 8, 16. Johannes använder samma ord för frukt som han tidigare använt för gröda i Joh 4:36. Att bära frukt handlar om människors eviga frälsning.] [Vers 12-17 bildar ett kiastiskt mönster. Det ramas in av uppmaningen att ”älska varandra”, se vers 12b-13 och 17b. I vers 14 och 17a används ordet ”befaller”. I vers 15 och 16b är temat relationen med Fadern och centralt finns vers 16.]

Om ni håller mina bud [vill följa mina instruktioner] så kommer ni att förbli (vara kvar) [leva] i min kärlek, på samma sätt som jag har hållit min Faders bud och förblir (är kvar) [alltid lever] i hans kärlek [gr. agape – som är en osjälvisk, utgivande och rättfärdig kärlek].

Detta är vad jag befaller (förmanar) er, att ni [alltid aktivt] ska (skulle) älska varandra [osjälviskt och utgivande].” [Joh 13:34]

Om ni tillhörde världen, så skulle världen känna vänskap med er som med sina egna. Men nu tillhör ni inte världen, utan jag har utvalt er och kallat er ut ur världen. Därför hatar världen er.