O Kandɔɔ 24
24
Abraham yil lanɔɔ le Isaak po ndɔ
1Abraham ndóò yuuva nin taw, ndóò cii nin vɔsila bɔɔ-bɔɔ, nduyɛ Mɛlɛka ndóò dɔw ndu duaa o dɛnndan kpow nin. 2Paale pilɛ, mó dimul buɛi ndɔ viow nin ndu o ba taw-vo, ó va hɔlten o ɲɛm ndɔn sɔlan kpow coo-o aa: «Luéi ba nɔmndo o lɔlu nuu bɛngu, 3ma mɛnan a Mɛlɛka, Hala co Masaa o halataala a o lɛŋnden coo-o, maa a yilnin po nuu lanɔɔ o cuavaa Kanaŋaa ya co haa icali tɛɛn-nda nin te. 4Kɛ maa a kɔanin o lɛŋnde nilen nin, ma kɔ cuel Isaak po ni lanɔɔ lon o vanayan nun nin.» 5Mí buɛi ndɔ kon dimul ndu aa: «Bɔɔle vanalanɔ kon cɛlnin le hunɔɔ o lɛŋnden nden nin nanu le. Lelan, vɛ̀ɛ̀ i bɛnda mì kɔɛ a Isaak po nɔm o lɛŋnde n fula nin-nden nin?» 6Mí Abraham mulul ndu aa: «Ɛ-ɛ, kɔa a po nuu o lɛŋnde len nin te. 7Mɛlɛka Hala co o halataala-o, o faŋa ya yungu nuu ikɛi a o lɛŋnde nilen nin-ndo, o soo o ya lo mó cuel-la kpemaa, mó mɛnan maa o co cuavaa nia imamaa lɛŋnde ya co len nin-nden yɔngu-o, o co nɔm mɛlɛkanɔ ndɔɔ vomɔɔ laci, haliko ma nɔla le lanɔɔ yilɔɔ lon, mà hin a ndu le po nuu. 8Te vanalanɔ kon cɛl dɔ́ɔ́ le hunɔɔ niaa ndu le, mɛɛ nɔm cii i nɔmnde, sendí ve lɛnin nɔm kɔɔli le mɛnan n mɛnan-ndo le. Kɛ á co lakɔ a po nuu lon te few.» 9O kon, mí buɛi kon handu baa o lɔlu Abraham vana ndɔ bɛndoo bɛngu, mó mɛnan maa o co ɲɛ vana ndɔ bɛndoo dimul ndu-o tosa. 10Mó cua ɲɔɔmɛaa Abraham-nda tɔ́ a ɲɛm kɛndɛ-kɛndɔn taw. Mó can, mó bii nɛiyo le kɔlan o ciee Nahɔr-o nin o lɛŋnde Mesopotamii len nin.
11Mɛɛ o tiiya ciee-lekɔɔ, o soon kólaa ikɛi, mó baŋ ɲɔɔmɛɛa vulan le pɛngio. Kon yɔŋnun a paale delaalen, telen vanlaandua kɔa mɛnndan kɔndɔɔ o peelo-o. 12Mó dimi aa: «Mɛlɛka, Hala Abraham vana ni bɛndoo, tosa mì saalun vanalanɔ sɔvɛɔ. Lo o diomnde nɔmnden coo lende a vana ni bɛndoo Abraham. 13I co va isisi o soon kólaa ho ikɛi, mì cuavaa laandua vannda ha ciee nanu a hin le mɛnndan kɔndɔɔ. 14O kɛ́-kɛ̀ ya dimul pɛ aa: ‹Yandi nengul-la bonyii nɔmnde mì kol›, mò mulul-la aa: ‹Kol mì koesi vɛlɛ ɲɔɔmɛaa nɔmnda›, mɛɛ ndu n kɛsi le siŋnɔnndo lanɔɔ vana nɔm baalaa Isaak ni. O kon, i sina dɔ́ɔ́ maa a lo o diomnden coo a vana ni bɛndoo». 15O cii bɛɛ piɛilen tosa le, mí Rebeka hun a bonyei o congú. Cua Betuɛl-lo Rebeka kon va ni, cua imama Milka nda Nahɔr-o pɛɛn. Nahɔr kon va pɔmbɔɔ Abraham ni. 16Naŋɔɔ pila cuaambɔ lembu kon ndóò naŋ ni, ndóò hiw-vɔ vanapɔnɔ kɔɔli le. Mó toal o soon kólaa kon, mó kɔandu mɛnndan, mó hel o kɔngɔ.
17O kon, mí buɛi Abraham vem kon-ndo ɲaanun o ndu lo, mó kɔ dimul ndu aa: «Yɔngu ya mɛmma nɔmndan man o bonyei nin ɲɛ-pɔmbɔ mì kol, yandi.» 18Mí cuaambɔɔ mulul ndu aa: «Bii mà kol, vana ni bɛndoo.» Mó tuisi bonyii va ndu ken o congú-e a kiltan, mó bii ndi o ba, mó ke ndu, mó kol. 19Mɛɛ langbanɔ kon cii kolɔɔ, mí cuaambɔɔ dimul ndu aa: «Mɛi-yɔ mì kɔndu mɛnndan, mì koesi vɛlɛ ɲɔɔmɛaa nɔmnda háá ma pim.» 20Mó hulu mɛmma tɔ̀ma lo o bonyii ndɔɛi nin-ndan o ɲɛ cɔlua kol nin-ndo nin a kiltan, mó ɲaanun o soon kólaa, mó kɔ kɔandu mɛnndan le ɲɔɔmɛɛa kpow. 21Mí buɛi Abraham-ndo va Rebeka mɛɛndanndo, o dimul ndu ɲɛ-ɲɛ le. Kani o va tofaa le sinaa te Mɛlɛka yeeliaa kela ndɔɔ, te kon te, te o yeeliaa ndu le.
22Mɛɛ ɲɔɔmɛɛa cii kolɔɔ, mó cua kelɛi n'sianiei, ì va le kalamulan laŋɔmpum, mó cua vɛlɛ kelan laban nda cɔw a sianion-ndon mún miun, ipilɛ ndíì hiow lusoo le kalamulan kɛmɛ, mó yɔngu Rebeka. 23Mó ɲuna ndu aa: «Nɛ̀ɛ́ velu yɛ nɔm? Cɔm ya vana kon. Yandi dimul-la te fondaa co pɛ o fuɲa nɔm ndo cɛinin haliko mi n kɔ lɔl lon?» 24Mí cuaambɔɔ mulul ndu aa: «Betuɛl co fuɲa nuu ni, po Milka vilul Nahɔr-o pɛɛn.» 25Mí Rebeka dimul ndu vɛlɛ aa: «Foeende a bil puiyaa co o naa lo taw le cɔlua, fondaa co vɛlɛ lon le lɔan.»
26O kon mí buɛi Abraham kon baŋ vulan, mó Biilu Mɛlɛka. 27Mó dimi aa: «Biiloo co le Mɛlɛka, Hala Abraham vana ni bɛndoo. Kani o sanga le vana ni bɛndoo Abraham kɛndɛi tosallo a le lou o diomnde ndɔlen coo le. I sina nihau maa o sim ya laci o kela nuu ho nin, mó yaa ya o vanayɛi vana ni bɛndoo lo cɛinin.»
28Mí cuaambɔɔ kɔa a kiltan o kala ndɔ lo, mó cɔm ndu ɲɛ yɔŋnun ndu-o kpede. 29Rebeka ndóò nɔ yema piaandoo pum diolan Laban. Mí Laban kon fula a kiltan, mó kɔa nɛɛ buɛi Abraham kon va o soon kólaa sondoo-a. 30Mó ca kelɛi suei a kelan baan Rebeka yema ndɔ o ba, mó tuɛi vɛlɛ Rebeka ɲɛ langbanɔ kon dimul ndu-o kala ndɔ cɔmndo. Le hee, mó kɔ komal langbanɔɔ isisi a ɲɔɔmɛaa ndɔa o soon kólaa kon ikɛi, 31mó dimul ndu aa: «Hun o yiya o naa lo cɛinin, nɔm Mɛlɛka dɔw hoo duaa-o. Vɛ ma va isisi ciee-lekɔɔ nanu? I cii nɔm cɛi hinia toosial, mí bɛɛndiaa vɛlɛ fondaa le ɲɔɔmɛaa nɔmnda.»
32O kon, mí langbanɔɔ kɔ luɛi cɛinin ndon. Mí Laban tuisi volɔɔla va ɲɔɔmɛɛa o kɔɔ lan, mó yɔngu nda foeende a bil puiyaa le dioo. Mó soli vɛlɛ mɛnndan le ndu pila a le vanaa va ndu kɔɔli-a pelon pulɔɔ. 33Mó ke nda ɲɛdiaa. Kɛ mí buɛi Abraham kon cua sɔɛi, mó dimi aa: «Fɔ mì dimi fɔlɔn yiyan ya hin o kɔl-lo malan ya dia ɲɛdiaa.» Mí Laban dimul ndu aa: «Mɛɛ a co o yiya. Dɔwnun niko kona.» 34Mó dimi aa: «Buɛi Abraham-ndo ya co ni. 35Mɛlɛka dɔw vana ni bɛndoo Abraham duaa háá mó sɔla bolofaa taw. O yɔngu ndu saa, cuinnda a nawva, volion, sianion, buɛyaa piaandua a à laandua, ɲɔɔmɛɛa a sofɛlɛa. 36A va nin a yuuvɛiya, mí Sara laa ndɔ vilul ndu hɔ́ɔ́ piaandoo, mó yɔngu po kon bolofaa ndɔɔ kpow. 37Mó mulin, mó dimul-la aa ya mɛnan maa i yilnin lanɔɔ le po ndɔ kon o cuavaa Kanannda tɛɛn te. 38Kɛ aa ya kɔ o polale fuɲa ndɔlen nin, mì kɔ yil lanɔɔ le po ndɔɔ o vanayan ndɔn tɛɛn. 39Mɛɛ o cii ya dimul lende, mí mulul ndu aa: ‹Bɔɔle vanalanɔ kon cɛlnin le hunɔɔ naa ndu nanu le.› 40Kɛ mó dimul-la aa: ‹Hɛnan Mɛlɛka-o ya tiindan lɔ́ɔ́-lɔ́ɔ̀ coo ni. Lelan, Mɛlɛka co nɔm mɛlɛkanɔ ndɔɔ vomɔɔ laci, mò toosiaa sɔɛi kalɛi, haliko ma sɔla lanɔɔ le po nuu o vanayan nun tɛɛn a o polale fuɲa nuu nin. 41Taa tiiya pɛ o vanaa nia lo, te nda kɛɛ pɛ le nɔm lanɔɔ yɔngoo le hunɔɔ a ndu, mɛɛ nɔm cii i nɔmnde. O kon, sendí n mɛnan-ndo ve lɛnin nɔm kɔɔli le.› 42Nduyɛ, mɛɛ ya tiiya hau o soon kólaa, mí piɛi Mɛlɛka aa: ‹Mɛlɛka, Hala vana ni bɛndoo Abraham, tosa mì sɔɛi ya hin hee toosiaa-e bɛnda ya o ba. 43I co va isisi o soon kólaa ikɛi, cuaambɔ laandu co hunɔɔ mɛnndan kɔndɔɔ, mì piɛi ndu mɛmma co o bonyii ndɔɛi nin-ndan ɲɛ-pɔmbɔ le kolɔɔ, 44mò dimul-la aa: «Kol mì kɔndu vɛlɛ le ɲɔɔmɛaa nɔmnda koesio-o», mɛɛ ndu vanin lanɔ n tuu le po vana ni bɛndoo-o ni.› 45I cii bɛɛ piɛilen te, mí ca dɔ́ɔ́ Rebeka hunɔɔ a bonyei o congú. Mó hun toal o soon kólaa, mó kɔandu mɛnndan. Mɛɛ o fula, mí dimul ndu aa: ‹Ke ya mɛnndan mì kol, yandi.› 46Mó tuisi dɔ́ɔ́ bonyii va ndu o congú-e cɔ́-cɔ́, mó dimul-la aa: ‹Kol mì koesi vɛlɛ ɲɔɔmɛaa nɔmnda.› Mɛɛ ya cii kolɔɔ, mó koesi vɛlɛ ɲɔɔmɛɛa. 47O kon kɔɔli, mí ɲuna ndu aa: ‹Nɛ̀ɛ́ velu yɛ nɔm?› Mó mulul-la aa: ‹Fuɲa nuu co Betuɛl ni, po Milka vilul Nahɔr-o pɛɛn.› Tuma ya tuei lende-o, mí vow ndu kelɛi o milin a kelan baan o laba. 48O kon, mí baŋ vulan, mí yil Mɛlɛka nuvalio, Hala vana ni bɛndoo Abraham pɛɛn. Mí mel ndu balika le simnda o sim ya laci mó cɔm ya cua imama puapilɛ Abraham vana ni bɛndoo-o lan, haliko mo siŋnun lanɔɔ po ndɔɔ, mì yoo ndu ndu. 49Lelan sisa, te la yeema pɛ le vana ni bɛndoo kɛndɛi tosallo, mɛɛ la dimul-la mì sina. Te o bɛnda yɛ lende le, mɛɛ la dimul-la vɛlɛ mì sina, haliko mi muli hɔlla kpengii celen.»
50Mí Betuɛl nda Laban po ndɔ a dimul ndu aa: «Mɛlɛka pila toosiaa hee kpow ni. Naa naa, n nɔla lɛ sɔɛi kɛndɛi celen, te kon te sɔɛi vɔɔŋii celen dimi o hee coo le. 51Lelan, a ce Rebeka, cua ndu mì la kɔɛ. Yoo po vana nɔm bɛndoo ndu aa o ce lanɔɔ. Kani Mɛlɛka pila cii nɔu ho yii ni.» 52Mɛɛ buɛi Abraham-ndo tuei sɔɛi ken, mó baŋ vulan Mɛlɛka o labɛngunin. 53Mó soli ɲɛm nda cɔw a volin humbon-ndon, ɲɛm nda cɔw a sianion-ndon a volɔɔla cuɛinanndan, mó yɔngu Rebeka. Mó yɔngu Laban yema ndɔ a kala ndɔ ɲɛm kɛndɔn taw. 54Mɛɛ nda cii, má dia niko ɲɛdiaa, má kol nda vanaa liila ndu o sɔɛi ken-nda. Ndáà ciiyo ɲɛdiaa dioo, má luɛi cɛinin, má kɔ lɔl lon.
Idiiyo púŋ, mí buɛi Abraham kon congun aa: «La mal-la n'pelu mì tofan kɔɔli, mì muungu vana ni bɛndoo o ibuŋ.» 55Mí yemaa Rebeka a kala ndɔ a dimul ndu aa: «Bala tiɔn! Kɛ cum-ndɔ naa le telen bingi, nanu a palɛi tɔ́, o kon la kɔɛ.» 56Kɛ mó ɲɔɔlu nda aa: «Mbɔ̀ la mingi lɛ ya kɔɔli le, yandi. Kani Mɛlɛka pila cii sɔɛi toosiaa mí kela nuu yeela. La mal-la n'pelu cɔ́-cɔ́ mì muungu vana ni bɛndoo o ibuŋ.» 57Má dimi aa: «Mɛɛ n veelun-ndɔ Rebeka pila mì n sina yiyan ndɔɔ.»
58Má veelu Rebeka, má ɲuna ndu aa: «Vɛ̀ɛ̀ a yeema mì la kɔɛ niaa langbanɔɔ ho?» Mí Rebeka cɛl aa: «Oi, i yeema mi n kɔɛ naa ndu.» 59O kon má congun Rebeka yema nda a vanalanɔ nda yɔngu le cuawva biyɔɔ-o, má congun vɛlɛ buɛi Abraham kon a vanaa liila ndu o sɔɛi-ya kpow. 60Má dɔaw Rebeka duaa, má dimul ndu aa:
«Nɔm yema naa,
màá siŋnun kala-mamaa le vannda vaalan o vaalan nin fɔ́!
Màá polale fulanin o nɔm nin-nden le siŋnun polale kpaaya bɛndu,
mì yaamɔaa ndaa cal nda o labɛngunin!»
61Mɛɛ nda cii ndu duaa dɔvɔɔ lende, mí Rebeka can nda buɛyaa ndɔa laandua, má hel o ɲɔɔmɛɛa coo le kɔlan buɛi Abraham-ndo kɔɔli. Nuaa buɛi Abraham-ndo kɔɛ a Rebeka ni.
62Isaak va telen kon icali o tàndàá Nekɛv nin. Tuma o va fulaa o soon kólaa Lakai-Royi 63a paale delaalen-ndo, nɛɛ ndóò kɔɛ kelaa o ciɛɔn nin ndu pilɛ-a pɛɛn, o lo lándán, mó ca ɲɔɔmɛɛa hunɔɔ nɛɛ o va-a. 64Mí Rebeka ca ndu Isaak, mó huulu, mó toal o ɲɔɔmɛɔ coo. 65Mó ɲuna buɛi Abraham-ndo aa: «Langbanɔ kuɛɛ co yɛ hoo hunɔɔ naa o ibuŋ yondoo ho nin?» Mí buɛi Abraham-ndo mulul ndu aa: «Vana ni bɛndoo ni.» O kon, mí Rebeka kuumbun kolaa o hɔl. 66Mí buɛi Abraham-ndo downun Isaak kona, mó cɔm ndu ɲɛ-ɲɛ o tosa. 67Mɛɛ o cii, mí Isaak cua Rebeka, mó kɔa a ndu o cɛi-kola-toandaa Sara kala ndɔ-o nin. Mí nɔu luɛi nda tɛɛn, mó kaola ndu taw. Sɔɛi ken yɔŋ ni mí Isaak sɔla ɲɔɔloo le vu kala ndɔ vi-o.
اکنون انتخاب شده:
O Kandɔɔ 24: BKG
هایلایت
به اشتراک گذاشتن
مقایسه
کپی
می خواهید نکات برجسته خود را در همه دستگاه های خود ذخیره کنید؟ برای ورودثبت نام کنید یا اگر ثبت نام کرده اید وارد شوید
© Alliance Biblique en Guinée