1 Korintierbrevet 13:4-7

Kärleken [den osjälviska, utgivande och rättfärdiga] är tålmodig (”den sträcker sig långt”; är långlivad, fördragsam, överseende) och mild (vänlig; visar hjälpsamhet; agerar i godhet) – [sådan är] kärleken. Inte avundsjuk (missunnsam; har inte en iver att tävla, jämföra; kokar inte av ilska) – [sådan är] kärleken. Den skryter inte (upphöjer inte sig själv; smickrar inte) [förskönar och överdriver inte]. Den är inte uppblåst (visar sig inte stolt; uppträder inte arrogant). Den agerar inte opassande (osmakligt, utmanande, oförskämt). Den söker inte sitt eget (är inte självisk). [Insisterar inte på sin väg och sina rättigheter – kiasmens centrum.] Den brusar inte upp (blir inte irriterad och ilsken; är inte lättstött och överkänslig). Den kommer inte ihåg (gr. logizomai) det onda (för inte loggbok över den oförrätt och orättvisa den fått utstå). Den gläder sig inte över orättfärdigheten [andra människors synd och misslyckanden], utan gläder sig med sanningen [är en glad anhängare av det som är rätt och riktigt]. Allt fördrar den [allting täcker den, skyler och finner sig kärleksfullt i]. Allt tror den [i allting är den förtröstansfull]. Allt hoppas den [allting väntar den på förväntansfullt – oavsett omständigheter]. Allt uthärdar den (under allting stannar den uthålligt kvar).

Gratis läsplaner och andakter relaterade till 1 Korintierbrevet 13:4-7