Psaltaren 108:1-13

Mitt hjärta är frimodigt, Gud! Jag vill sjunga och spela, så vill min ära. Vakna, lyra och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden. Jag vill tacka dig bland folken, HERRE, och lovsjunga dig bland folkslagen, för din nåd är stor och når upp över himlen, din sanning ända till skyarna. Visa din höghet över himlen, Gud, och din härlighet över hela jorden! Fräls med din högra hand och svara mig, så att dina älskade blir räddade. Gud har talat i sin helgedom: "I triumf ska jag dela upp Shekem och mäta upp Suckots dal. Gilead är mitt, Manasse är mitt, Efraim är min hjälm och Juda min spira. Moab är mitt tvättfat, på Edom kastar jag min sko. Över filisteerna ropar jag i triumf." Vem för mig till den befästa staden, vem leder mig till Edom? Är det inte du, Gud – du som har förkastat oss och inte drar ut med våra härar, Gud? Ge oss hjälp mot fienden, människors hjälp är meningslös.