Johannes 9:1-17

När Jesus gick vidare fick han se en man som hade varit blind sedan födseln. Då frågade hans lärjungar: ”Rabbi, för vems synd föddes den här mannen blind, hans egen eller hans föräldrars?” Jesus svarade dem: ”Det var varken för att han själv eller hans föräldrar syndade. Men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Vi måste, så länge det är dag, göra hans gärningar som har sänt mig. Snart blir det natt, och då kan ingen arbeta. Så länge jag är i världen, är jag världens ljus.” Sedan spottade han på marken och gjorde en deg av lera som han strök på mannens ögon, och han sa till honom: ”Gå och tvätta dig i Siloadammen” (Siloa betyder utsänd). Mannen gick då iväg till dammen och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se. Hans grannar och andra som hade sett honom som tiggare, frågade varandra: ”Är det inte han som satt och tiggde förut?” ”Jo, det är det”, sa en del, medan andra sa: ”Nej, han är bara lik honom.” Men själv sa han: ”Visst är det jag.” Då frågade de honom: ”Hur kan det komma sig att du ser?” Mannen svarade: ”Han som heter Jesus gjorde en deg och strök den på mina ögon, och sedan sa han åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Och när jag hade gjort det så kunde jag se.” De frågade honom: ”Var finns han nu?” Men mannen svarade: ”Det vet jag inte.” Då tog de med sig mannen som hade varit blind till fariseerna. Det var på en sabbat som Jesus hade gjort degen och gett mannen hans syn. När fariseerna frågade hur det kom sig att han kunde se, berättade han än en gång: ”Han strök en deg på mina ögon, och när jag hade tvättat mig, kunde jag se.” En del av fariseerna sa då: ”Den mannen kan inte vara sänd av Gud eftersom han inte håller sabbaten.” Men andra sa: ”En syndare kan väl inte göra sådana tecken?” Så var deras meningar delade. Och igen frågade de mannen som hade varit blind: ”Vad säger du själv om honom? Det var ju du som fick din syn.” Mannen svarade då: ”Han är en profet.”