Jeremia 31:1-10

Jeremia 31:1-10 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

På den tiden, säger HERREN, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk. Så säger HERREN: Det folk som kommer undan svärdet finner nåd i öknen. Israel får gå dit där jag ger det ro. Fjärran ifrån uppenbarade sig HERREN för mig: ”Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd bli kvar över dig. Än en gång ska jag upprätta dig, och du ska bli upprättad, du jungfru Israel. Än en gång ska du ta din tamburin och dra ut i dans bland dem som är glada. Än en gång ska du plantera vingårdar på Samariens berg, och de som planterar ska själva njuta av frukten. För det kommer en dag då väktare ropar på Efraims berg: Kom, låt oss dra upp till Sion, till HERREN vår Gud.” För så säger HERREN: Jubla i glädje över Jakob, höj fröjderop över honom som är den främste bland folken. Låt lovsången ljuda och säg: ”Fräls, HERRE, ditt folk, dem som är kvar av Israel.” Se, jag ska hämta dem från landet i norr och samla dem från jordens yttersta hörn. Bland dem finns både blinda och halta, både havande kvinnor och barnaföderskor. En stor skara ska komma tillbaka hit. Gråtande ska de komma, men jag ska leda dem där de går bedjande fram. Jag ska föra dem till vattenbäckar på en jämn väg där de inte stapplar. För jag är en Far för Israel, och Efraim är min förstfödde son. Hör HERRENS ord, ni hednafolk, och förkunna det i kustländerna i fjärran. Säg: Han som skingrade Israel ska också samla det och bevara det som en herde bevarar sin hjord.

Jeremia 31:1-10 nuBibeln (NUB)

”Vid den tiden, säger HERREN, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk.” Så säger HERREN: ”Det folk som överlever svärdet ska finna nåd i öknen, under vandringen ska Israel få ro.” Från fjärran uppenbarade sig HERREN för mig: ”Jag har älskat dig med en evig kärlek. Därför har jag så länge uppehållit dig med min nåd. Jag ska upprätta dig igen, ja, du ska bli upprättad, du jungfru Israel. Du ska än en gång ta dina tamburiner och gå ut och dansa med de glada. Än en gång ska du plantera vingårdar på Samariens berg, och de som planterar ska få njuta av frukten. Den dag ska komma då vakterna på Efraims berg ska ropa: ’Kom, låt oss gå upp till Sion, till HERREN, vår Gud.’ ” För så säger HERREN: ”Jubla av glädje över Jakob, höj jubelrop över det främsta bland folken! Lovsjung: ’HERREN har räddat sitt folk, det som finns kvar av Israel.’ Jag ska föra dem från landet i norr och samla dem från jordens yttersta ändar. Bland dem finns blinda och lama, gravida kvinnor och kvinnor i barnsnöd. I en stor skara ska de återvända hit. Gråtande ska de komma, och under deras böner ska jag leda dem. På en jämn väg, där de inte ska stappla, ska jag leda dem till strömmande vatten. För jag är Israels far och Efraim är min förstfödde son. Hör HERRENS ord, ni folk, förkunna det i fjärran kustländer: ’Han som skingrade Israel ska samla det och vaka över det som en herde över sin hjord.’

Jeremia 31:1-10 Svenska Folkbibeln (SFB98)

På den tiden, säger HERREN, skall jag vara Gud för alla Israels släkter, och de skall vara mitt folk. Så säger HERREN: Det folk som kommer undan svärdet finner nåd i öknen. Israel får gå dit där jag ger det ro. Fjärran ifrån uppenbarade sig HERREN för mig: "Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbliva över dig. Än en gång skall jag upprätta dig, så att du blir upprättad, du jungfru Israel. Än en gång skall du ta upp din tamburin och dra ut i dans bland dem som är glada. Än en gång skall du plantera vingårdar på Samariens berg, och de som planterar skall själva njuta av frukten. Ty en dag kommer då väktare skall ropa på Efraims berg: Kom, låt oss dra upp till Sion, upp till HERREN, vår Gud." Ty så säger HERREN: Jubla i glädje över Jakob, höj fröjderop över honom som är den främste bland folken. Brist ut i lovsång och säg: "Fräls, HERRE, ditt folk, de som finns kvar av Israel." Se, jag skall föra dem från landet i norr och samla dem från jordens yttersta hörn, bland dem både blinda och halta, både havande kvinnor och barnaföderskor. I en stor skara skall de komma tillbaka hit. Gråtande skall de komma, men jag skall leda dem där de går bedjande fram. Jag skall föra dem till vattenbäckar på en jämn väg där de inte skall stappla. Ty jag är en fader för Israel, och Efraim är min förstfödde son. Hör HERRENS ord, ni hednafolk, och förkunna det i kustländerna i fjärran. Säg: Han som skingrade Israel skall också samla det och bevara det som en herde bevarar sin hjord.

Jeremia 31:1-10 Karl XII 1873 (SK73)

På den samma tiden, säger Herren, skall jag vara alla Israels slägters Gud, och de skola vara mitt folk. Så säger Herren: Det folk, som qvar blifvet är för svärdet, hafver funnit nåde i öknene; Israel drager bort till sina ro. Herren hafver mig synts i fjerran land. Jag hafver ju alltid och allstädes haft dig kär; derföre hafver jag dragit dig till mig af blotta barmhertighet. Nu väl, jag skall åter uppbygga dig, så att du skall uppbyggd heta, du jungfru Israel; du skall ännu med fröjd slå i trummo, och utgå i dans. Du skall åter plantera vingårdar på Samarie bergom; plantera skall man, och pipa dertill. Ty den tiden skall ännu komma, att vaktare på Ephraims berg ropa skola: Upp, och låter oss gå upp till Zion, till Herran vår Gud. Ty så säger Herren: Roper öfver Jacob med glädje, och fröjder eder öfver hufvudet ibland Hedningarna. Roper högt, priser, och säger: Herre, hjelp dino folke, dem igenblefnom i Israel. Si, jag skall låta dem komma utu nordlandet, och vill församla dem ifrå jordenes ändar, både blinda, halta, hafvande qvinnor, och dem som nyfödt hafva, så att de skola i en stor hop hit igenkomma. De skola komma gråtande och bedjande, så skall jag leda dem. Jag skall leda dem utmed vattubäcker en slätan väg, att de icke skola stöta sig; ty jag är Israels fader, så är Ephraim min förstfödde son. Hörer, I Hedningar, Herrans ord, och förkunner det fjerran på öomen, och säger: Den som Israel förskingrat hafver, han varder honom ock igen församlandes, och skall taga vara uppå honom, såsom en herde på sin hjord.

Jeremia 31:1-10 Svenska 1917 (SVEN)

På den tiden, säger HERREN, skall jag vara alla Israels släkters Gud, och de skola vara mitt folk.                   Jeremia, 31 Kapitlet           Israels frälsning i kommande dagar. Så säger HERREN:  Det folk som undslipper svärdet  finner nåd i öknen;  Israel får draga åstad dit där det får ro.  Fjärran ifrån uppenbarade sig HERREN för mig:  »Ja, med evig kärlek har jag älskat dig;  därför låter jag min nåd förbliva över dig.  Ännu en gång skall jag upprätta dig,  så att du varder upprättad, du jungfru Israel;  ännu en gång skall du få utrusta dig med puka  och draga ut i dans bland dem som göra sig glada.  Ännu en gång skall du få plantera vingårdar  på Samariens berg,  och planteringsmännen skola själva skörda frukten.  Ty en dag kommer, då vaktare skola ropa  på Efraims berg:  'Upp, låt oss draga till Sion,  upp till HERREN, vår Gud.'»  Ty så säger HERREN:  Jublen i glädje över Jakob,  höjen fröjderop över honom som är huvudet bland folken,  Låten lovsång ljuda och sägen:  HERRE, giv frälsning åt ditt folk,  åt kvarlevan av Israel.»  Ja, jag skall föra dem från nordlandet  och församla dem från jordens yttersta ända --  bland dem både blinda och halta,  både havande kvinnor och barnaföderskor;  i en stor skara skola de komma hit tillbaka.  Under gråt skola de komma,  men jag skall leda dem, där de gå bedjande fram;  Jag skall föra dem till vattenbäckar,  på en jämn väg, där de ej skola stappla.  Ty jag har blivit en fader för Israel,  och Efraim är min förstfödde son.  Hören HERRENS ord, I hednafolk,  och förkunnen det i havsländerna i fjärran;  sägen: Han som förskingrade Israel skall ock församla det  och bevara det, såsom en herde sin hjord.Ps. 23,1. Jes. 40,11. Jer. 23,4. Hes. 34,23, 37

Jeremia 31:1-10 Svenska Kärnbibeln (SKB)

På den tiden, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), ska jag vara Gud (Elohim) för Israels alla familjer, och de ska vara mitt folk [Jer 30:22]. Så säger Herren (Jahveh): ”Folket som lämnades av svärdet, har funnit nåd (oförtjänt kärlek) i öknen, dit jag gick för att ge Israel vila.” Från fjärran uppenbarade sig Herren (Jahveh) för mig: Med evig kärlek har jag älskat dig, därför har jag omgärdat (byggt ett staket runt) dig med min nåd (kärleksfulla omsorg). Jag ska upprätta dig (bygga upp dig), och du ska bli återupprättad, du jungfru Israel. Än en gång ska du ta upp din tamburin, och dra ut i dans bland dem som är glada. Än en gång ska du få plantera vingårdar, på Samariens berg. De som planterar dem, ska själva njuta av frukten. Det kommer en dag, när väktarna på Efraims bergsbygd ropar: Kom, låt oss gå upp till Sion upp till Herren, vår Gud (Jahveh Elohim). För så säger Herren (Jahveh): Sjung med glädje för Jakob, och ropa vid nationernas huvud [Israel], kungör, prisa och säg: ”Herre (Jahveh), fräls ditt folk, Israels kvarleva.” Se, jag ska föra dem från länderna i norr, och samla dem från jordens yttersta hörn, med dem de blinda och de lama [Jes 35:5-6Mika 4:6-8], gravida kvinnor och hon som föder tillsammans med barn, en stor skara ska återvända hit. De ska komma tillbaka gråtande [i ånger för tidigare synder], under bön om nåd (oförtjänt kärlek) ska jag föra dem tillbaka. Jag ska leda dem längs med vattenbäckar [Ps 23:2], på en jämn väg där de inte ska stappla. Jag ska göra detta eftersom jag är en fader för Israel, och Efraim är min förstfödde son. Lyssna till Herrens (Jahvehs) ord, ni hednafolk, berätta det i avlägsna kustländer. Säg: ”Han som skingrade Israel ska också samla det, och bevara det som en herde håller ihop (föder, beskyddar) sin hjord.” [4 Mos 27:172 Sam 7:7Ps 78:70-72Hes 34]

Jeremia 31:1-10 Bibel 2000 (B2000)

När den tiden kommer, säger Herren, skall jag vara Gud för alla Israels släkter, och de skall vara mitt folk. Så säger Herren: Det folk som undkom svärdet fann nåd i öknen. Israel var på vandring för att finna ro, ur fjärran uppenbarade sig Herren för dem. Med evig kärlek älskar jag dig, därför har jag så länge visat dig godhet. Än en gång skall jag låta dig blomstra, ja, du skall blomstra igen, jungfru Israel. Än en gång skall du smyckad med bjällror träda ut i glädjedansen. Än en gång skall du plantera vingårdar på Samariens höjder, och de som planterar skall själva skörda frukten. Ja, det kommer en dag då väktarna skall ropa från Efraims berg: Kom, låt oss vandra upp till Sion, till Herren, vår Gud! Ty så säger Herren: Jubla av fröjd över Jakob, ropa ut er glädje över det främsta bland folken! Låt lovsången ljuda: Herren har räddat sitt folk, dem som är kvar av Israel. Jag för dem från landet i norr, samlar in dem från världens bortersta hörn. Bland dem finns blinda och halta, havande kvinnor och födande. I stora skaror skall de återvända hit. Gråtande kommer de, men jag tröstar dem och leder dem. På en jämn väg där de inte snavar för jag dem till strömmande vatten. Ty jag är en fader för Israel, Efraim är min förstfödde son. Hör Herrens ord, ni främmande folk, förkunna det i de fjärran kustländerna: Han som skingrade Israel skall samla dem. Han skall vakta dem som herden sin hjord.