Johannesevangeliet 3:22-36
Johannesevangeliet 3:22-36 nuBibeln (NUB)
Sedan gick Jesus tillsammans med sina lärjungar till Judeen där de stannade en tid och döpte. Samtidigt höll Johannes på att döpa vid Ainon, nära Salim, där det fanns gott om vatten, och folk kom dit för att döpas. Det var innan Johannes hade satts i fängelse. En gång kom några av Johannes lärjungar att diskutera olika reningsceremonier med en jude. De gick då till Johannes och sa: ”Rabbi, mannen som var tillsammans med dig på andra sidan Jordanfloden, han som du vittnade om, han döper också, och nu går alla till honom.” Men Johannes svarade: ”Ingen kan ta emot något som inte ges honom från himlen.” Ni kan själva vittna om att jag har sagt att jag inte är Messias. Jag är utsänd för att gå framför honom. Bruden tillhör sin brudgum. Och brudgummens vän gläds åt att få stå och lyssna till brudgummen. Den glädjen är nu fullständigt min. Han ska bli större och jag mindre. ”Han som har kommit från ovan är över alla andra. Den som kommer från jorden är av jorden och talar det jordiska. Den som kommer från himlen är över alla. Han vittnar om det han har sett och hört, och ingen tar emot hans vittnesbörd. Men den som tar emot hans vittnesbörd, bekräftar att Gud talar sanning, för den som är sänd av Gud talar Guds ord. Gud ger Anden utan mått. Fadern älskar Sonen och har gett honom makt över allting. Den som tror på Sonen har evigt liv. Men den som vägrar att lyda Sonen ska inte se livet, utan blir kvar under Guds dom.”
Johannesevangeliet 3:22-36 Bibel 2000 (B2000)
Sedan gick Jesus och hans lärjungar till Judeen, och där stannade han en tid med dem och döpte. Också Johannes döpte; det var i Ainon nära Salim, där det var gott om vatten, och folk kom dit och blev döpta. Johannes hade nämligen ännu inte satts i fängelse. Ett par av Johannes lärjungar kom att diskutera reningsbruken med några judar, och de gick till Johannes och sade: »Rabbi, han som var tillsammans med dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om, han döper nu själv, och alla kommer till honom.« Johannes svarade: »Ingen får något som inte ges honom från himlen. Ni kan själva vittna om att jag sade: ’Jag är inte Messias utan har blivit utsänd att gå framför honom.’ Brudgum är den som har bruden. Brudgummens vän, som står och hör på honom, gläder sig åt brudgummens röst. Den glädjen har nu blivit min helt och fullt. Han skall bli större och jag bli mindre.« Den som kommer ovanifrån står över alla. Den som kommer från jorden tillhör jorden och talar jordiskt. Den som kommer från himlen vittnar om vad han har sett och hört, och ingen tar emot hans vittnesbörd. Den som tar emot hans vittnesbörd erkänner därmed att det Gud säger är sant. Ty den som Gud har sänt talar Guds ord; Gud ger Anden utan att mäta. Fadern älskar Sonen och har lagt allt i hans hand. Den som tror på Sonen har evigt liv. Men den som vägrar att tro på Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.
Johannesevangeliet 3:22-36 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Därefter begav sig Jesus med sina lärjungar till Judeen, och där vistades han en tid med dem och döpte. Men också Johannes döpte i Ainon nära Salim - där fanns det gott om vatten - och folk kom dit och blev döpta. Johannes hade ännu inte blivit kastad i fängelse. Då uppstod en tvist mellan några av Johannes lärjungar och en jude om reningen. De gick till Johannes och sade: "Rabbi, han som var hos dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om, han döper och alla går till honom." Johannes svarade: "Ingen människa kan ta emot något utan att det ges henne från himlen. Ni kan själva vittna om att jag sade: Jag är inte Messias. Jag är sänd framför honom. Brudgum är den som har bruden. Men brudgummens vän, som står där och hör honom, gläder sig innerligt över brudgummens röst. Den glädjen har jag nu helt och fullt. Han måste bli större och jag mindre. Den som kommer ovanifrån är över alla. Den som kommer från jorden är av jorden, och av jorden talar han. Den som kommer från himlen är över alla. Vad han har sett och hört vittnar han om, och hans vittnesbörd tar ingen emot. Den som har tagit emot hans vittnesbörd har bekräftat att Gud är sann. Den som Gud har sänt talar Guds ord. Gud ger honom sin Ande utan att mäta. Fadern älskar Sonen, och allt har han lagt i hans hand. Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom."
Johannesevangeliet 3:22-36 Nya Levande Bibeln (BSV)
Sedan lämnade Jesus Jerusalem tillsammans med sina efterföljare, men de stannade i Judeen en tid och döpte människor. Samtidigt höll Johannes på att döpa. Han höll till vid Ainon, nära Salim, där det fanns gott om vatten, och många människor kom till honom för att döpas. Det var innan Johannes hade satts i fängelse. En dag kom en judisk man till Johannes efterföljare och började bråka med dem om olika reningsceremonier. Johannes efterföljare gick då till Johannes och sa: "Mästare, mannen som var tillsammans med dig på andra sidan Jordanfloden, han som du talade om till folket, han döper också. Och nu går alla till honom istället för att komma till oss." Men Johannes svarade: "Om alla går till honom, så är det för att Gud låter det ske." Ni vet själva att jag klart och tydligt har sagt till er att jag inte är Messias, den utlovade kungen. Jag är utsänd för att bereda vägen för honom, det är allt. Människorna dras till honom, såsom bruden dras till sin brudgum. Och brudgummens vän blir glad av att få stå och lyssna till brudgummen. Jag är brudgummens vän och nu är min glädje fullständig. Det är som det ska att människorna lyssnar mer och mer till honom och allt mindre till mig. Han har kommit från himlen och är därför större än alla andra. Jag kommer från jorden, och mitt förstånd är begränsat till det jordiska. Han har kommit från himlen och berättar om det han har sett och hört, och ändå tror ingen på det han säger. Men den som tror på det han säger, erkänner att Gud talar sanning, för denna man, som är sänd av Gud, framför Guds budskap. Gud har fyllt honom helt med sin Ande. Fadern älskar Sonen och har gett honom makt över allting. Den som tror på Guds Son har evigt liv. Men den som vägrar att lyda Sonen går miste om det eviga livet, och blir kvar under Guds dom."
Johannesevangeliet 3:22-36 Karl XII 1873 (SK73)
Derefter kom Jesus och hans Lärjungar i Judiska landet, och vistades der med dem, och döpte. Döpte ock desslikes Johannes i Enon, hardt vid Salim; ty der var mycket vatten, och de kommo, och läto döpa sig. Ty Johannes var icke än då kastad i häktelse. Då kom upp ett spörsmål ibland Johannis lärjungar, samt med Judarna, om reningen; Och kommo till Johannem, och sade till honom: Rabbi, den som var när dig på hinsidon Jordan, den du vittnade om, si, han döper, och alle komma till honom. Johannes svarade, och sade: Menniskan kan intet taga, utan det varder henne gifvet af himmelen. I ären sjelfve min vittne, att jag sade: Icke är jag Christus; utan jag är sänd för honom. Den som brudena hafver, han är brudgummen; men brudgummens vän, som står och hörer honom, han fröjdar sig af brudgummens röst; denna min fröjd är nu fullbordad. Honom bör växa till, och mig bör förminskas. Den som ofvanefter kommer, han är öfver alla; den af jordene är, han är af jord, och af jordene talar han; den af himmelen kommer, han är öfver alla. Och det han hafver sett och hört, det vittnar han; och hans vittnesbörd anammar ingen. Den som anammar hans vittnesbörd, han hafver beseglat, att Gud är sannfärdig. Ty den Gud sändt hafver, han talar Guds ord; ty Gud gifver icke Andan efter mått. Fadren älskar Sonen, och allt hafver han gifvit honom i händer. Hvilken som tror Sonenom, han hafver evinnerligit lif; men den som icke tror Sonenom, han skall icke få se lifvet; utan Guds vrede blifver öfver honom.
Johannesevangeliet 3:22-36 Svenska 1917 (SVEN)
Därefter begav sig Jesus med sina lärjungar till den judiska landsbygden, och där vistades han med dem och döpte. Men också Johannes döpte, i Enon, nära Salim, ty där fanns mycket vatten; och folket kom dit och lät döpa sig. Johannes hade nämligen ännu icke blivit kastad i fängelse. Då uppstod mellan Johannes' lärjungar och en jude en tvist om reningen. Och de kommo till Johannes och sade till honom: »Rabbi, se, den som var hos dig på andra sidan Jordan, den som du har vittnat om, han döper, och alla komma till honom.» Johannes svarade och sade: »En människa kan intet taga, om det icke bliver henne givet från himmelen.» I kunnen själva giva mig det vittnesbördet att jag sade: 'Icke är jag Messias; jag är allenast sänd framför honom.' Brudgum är den som har bruden; men brudgummens vän, som står där och hör honom, han gläder sig storligen åt brudgummens röst. Den glädjen är mig nu given i fullt mått. Det är såsom sig bör att han växer till, och att jag förminskas. -- Den som kommer ovanifrån, han är över alla; den som är från jorden, han är av jorden, och av jorden talar han. Ja, den som kommer från himmelen, han är över alla, och vad han har sett och hört, det vittnar han om; och likväl tager ingen emot hans vittnesbörd. Men om någon tager emot hans vittnesbörd, så bekräftar han därmed att Gud är sannfärdig. Ty den som Gud har sänt, han talar Guds ord; Gud giver nämligen icke Anden efter mått. Fadern älskar Sonen, och allt har han givit i hans hand. Den som tror på Sonen, han har evigt liv; men den som icke hörsammar Sonen, han skall icke få se livet, utan Guds vrede förbliver över honom.»
Johannesevangeliet 3:22-36 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Sedan gick Jesus med sina lärjungar till Judeen, och han var med dem där en tid och döpte. Även Johannes döpte, i Ainon nära Salim där det fanns gott om vatten, och folk kom dit och blev döpta. Johannes hade ännu inte blivit satt i fängelse. Då uppstod en diskussion om reningen mellan några av Johannes lärjungar och en jude. De gick till Johannes och sade: "Rabbi, han som var med dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om – nu döper han, och alla går till honom!" Johannes svarade: "En människa kan inte ta sig något utan att det ges henne från himlen. Ni kan själva vittna om att jag sade: Jag är inte Messias, jag är sänd framför honom. Brudgum är den som har bruden. Men brudgummens vän står där och lyssnar till honom, och han gläder sig över brudgummens röst. Den glädjen är nu min helt och fullt. Han måste bli större och jag mindre. Den som kommer från ovan är över alla. Den som kommer från jorden är av jorden och talar utifrån jorden. Den som kommer från himlen är över alla. Han vittnar om det han har sett och hört, men ingen tar emot hans vittnesbörd. Den som tar emot hans vittnesbörd har bekräftat att Gud är sann. Den som Gud har sänt talar Guds ord, för Gud ger Anden utan begränsning. Fadern älskar Sonen och har lagt allt i hans hand. Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen ska inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom."
Johannesevangeliet 3:22-36 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Sedan gick Jesus och hans lärjungar till den judiska landsbygden [Judéen], där han blev kvar (tillbringade tid) med dem och döpte. Johannes [Döparen] döpte också i Ainon, nära Salim [halvvägs mellan Galileen och Döda havet], för där fanns mycket vatten. Människor kom ständigt dit för att döpa sig. Johannes hade nämligen ännu inte blivit kastad i fängelse. [Matt 14:3-4Mark 1:14Luk 3:19-20] Nu (därför) uppstod en diskussion mellan Johannes lärjungar och en jude om den ceremoniella reningen. De kom till Johannes och sa: ”Rabbi, mannen som var hos dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om, han döper och alla flockas kring honom.” Johannes [Döparen] svarade: ”En människa kan inte ta emot någonting, om det inte ges honom från himlen. Ni kan själva intyga att jag har sagt, jag är inte den Smorde (Messias), men jag är sänd framför (före, som en banbrytare för) honom. Den som har bruden är brudgummen, men brudgummens vän [Johannes Döparen] som står där och hör honom, gläder sig stort (ordagrant ’med lycka’) när han hör brudgummens röst. Detta är min glädje som nu har blivit fulländad. Det är nödvändigt att han måste bli större (viktigare, växa sig stor), medan jag blir mindre.” [Den sista delen, vers 31-36, kan vara en fortsättning på Johannes Döparens svar eller en sammanfattande kommentar av evangelisten med slutsatserna från berättelserna om Nikodemus och Johannes Döparen.] Han som kommer från ovan är över alla (är störst, har högsta rang), den som kommer från jorden tillhör jorden, och talar från jorden (talar från ett världsligt perspektiv, i jordiska termer). Han som är från himlen är över alla. Vad han har sett och hört vittnar han om, ändå tar ingen emot vad han säger (hans vittnesbörd). [Människor i allmänhet förkastade Jesu budskap.] Men den som tar emot hans vittnesbörd bekräftar att Gud är sann (älskar sanningen och talar alltid sanning, kan inte ljuga). För den som Gud har sänt talar ord från Gud [gr. rhema, specifika ord levandegjorda av den helige Ande], Gud ger inte honom sin Ande i ett begränsat mått [utan överflödande, obegränsat]. Fadern älskar Sonen och har gett allt i hans hand (auktoritet). Den som tror på (lutar sig mot, förlitar sig på) Sonen har evigt liv [äger redan nu Guds överflödande och äkta liv – dvs. själva kärnan och meningen med livet]. Men den som är olydig (vägrar att hörsamma) [aldrig vill låta sig övertygas om att efterfölja] Sonen kommer inte (aldrig; inte heller) att se (uppleva) livet, utan Guds vrede (bestämda upprördhet; motstånd) förblir över honom.