FrämlingsvänligSmakprov

På många språk är orden ”främling”, ”gäst” och ”fiende” samma ord. Det hebreiska ord som vi oftast översätter till ”främling” är ”ger”, som också kan översättas till “flykting”, ”invandrare”, ”gäst”, ”nykomling” eller ”utlänning”, beroende på orsaken till att man är på resande fot. Har man flytt krig är man en flykting, är man handelsresande är man en främling och är man en god vän på besök är man en gäst.

På Bibelns tid var gästfrihet inte bara en uppskattad egenskap hos vissa godhjärtade människor utan en etablerad uppförandekod som bokstavligt talat kunde avgöra liv eller död för både värden och gästen. På grund av det varma och stränga klimatet i Mellanöstern var de flesta permanenta eller temporära bosättningar placerade nära vattenkällor. Utan tillgång till dessa skulle människor ute på vandring riskera dö. Dessutom, pga. risken för rövare, så behövde resande skydd när de kom till nya bosättningar.

När en främling kom på besök var det fortfarande oklart för både den infödde och främlingen huruvida man skulle betrakta varandra som vän eller fiende. Eftersom den infödde generellt är den starka parten åligger på honom att sträcka ut en hand och erbjuda främlingen gästfrihet. När främlingen accepterar gästfriheten övergår han från potentiell fiende till skyddad gäst. Hemligheten i att skapa fred ligger alltså i att i stället för att bygga upp en mur mellan sig själv och sin fiende, sträcka ut en hand och erbjuda gästfrihet. Det är i själva erbjudandet av gästfrihet som övergången från potentiell fiende till skyddad gäst, från främling till medmänniska, äger rum.